E.ON investerar i kretsloppsanläggning med kraftvärme i Stockholm
E.ON har tagit beslut om att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar en biogasanläggning samt en kraftvärmeanläggning i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. Tillsammans skapar det förutsättningar för framtidens kretsloppsanläggning.
Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs av energibolaget E.ONs högsta ledning.
– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, säger Stefan Håkansson, tf vd Customer Solutions och Sverigechef.
Investeringen är ett steg i att utveckla Högbytorp till framtidens kretsloppsanläggning.
– E.ON i Sverige har som mål att all vår energi ska komma från återvunna eller förnybara källor, säger Stefan Håkansson. Etableringen på Högbytorp är ett viktigt steg mot det målet.
I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kommer E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner att kopplas samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk för att frigöra mark för andra ändamål.
– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion och bidra till att utveckla Upplands-Bro kommun, säger Stefan Håkansson.
Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen beräknas att tas i drift 2019. Tre befintliga värmeanläggningar i Kungsängen och Bro tas då ur drift.
Olle Uddgren (d.2003) var en ledande personlighet inom torv och energiområdet med sin bas som vd för det statliga sedan privatiserade bolaget Svensk Torvförädling AB i Sösdala, Hässleholm. Med ingenjörskunnande i fokus och med genuin entreprenörsvilja var han inte rädd för att ta strid för det han trodde på. 1997 skrev Olle Uddgren ett brev till Svebio dåvarande vd Kent Nyström där han presenterade torvens utveckling inom Svensk Torvförädling samt slog ett slag för en fortsatt satsning på att utveckla verksamheten, bl a med våtkolning och elproduktion. OlleUddgrenBrevSvTorvforadling1997. Brevet ledde året efter också till en besök av undertecknad i Sösdala med Olle Uddgren, då han som pensionär besökte sin gamla arbetsplats. En artikel som publicerades i Bioenergitidningen nr 5 1998.
Krigsutbrottet 1939
Olle Uddgren fick som nyexaminerad kemiingenjör (K38) möjligheten att efter ett par år i skogsindustrin medverka och som vd från 1946 leda utvecklingen av en svensk torvbränsleproduktion, vilket resulterade i en brikettfabrik i Sösdala nära Hässleholm i Skåne. Handelsminister Per Edvin Sköld var själv med och bestämde lokaliseringen.
Där tillverkades den i Skåne berömda Kronbriketten från 1940 till 1965 då den lades ned då oljan helt tagit över marknaden. Kapaciteten var från början 50 000 t/år vilket utvecklades till 75 000 t/år. En central enhet i produktionen var den så kallade Peco torken som byggts av Svenska Fläktfabriken. Tekniken var engelsk. Produktionen vid Store Mosse i Sösdala samt från tre andra mossar i närheten fortsatte men nu med den nya marknaden som jordförbättringsmedel – växttorv.
Olle Uddgren har ända sedan den första Energiutredningen som tillsattes 1951 deltagit i Energidebatten. Den utredningen leddes av regeringsrådet Henrik Franzen och döptes till “I Atomåldern”. Han var aktiv i Svebio konferenserna på 80 och 90 talet och klagade jämt på att det var för liten tid avsatt för diskussion.
Oljekriserna på 70-talet
Efter oljekriserna på 70-talet som bland annat resulterat i bensinransonering kom försörjningstryggheten återigen i centrum. Sverige var då helt beroende av olja i alla sektorer. Det fanns vattenkraft, det fanns ved och det fanns också kol som alternativ, men vattenkraftsutbyggnad var inte miljömässigt gångbart. Den stora älvstriden slutade med ett beslut att bevara de sista fyra älvarna. Veden sågs inte som ett storskaligt alternativ av etablissemanget även om utbyggnaden kommit igång och kol hade belastningen att vara ett importbränsle. Torven, en svensk resurs, däremot fanns i stora mängder och tekniken var också tillgänglig.
Kärnkraftbeslut
När nu kärnkraften skulle avvecklas ville Olle Uddgren se en fortsatt storskalig satsning på torvenergi i Sverige. Torven hade redan expanderat kraftigt på 80 talet och Uppsala Energis byggde en brikettfabrik i Sveg vars produkt fördes med tåg i containrar till Uppsala. Även på andra håll i Sverige fick torv som bränsle en renessens bland med hjälp av ett särskilt torvstöd för nybyggnad av energianläggningar för torveldning.
Det Olle Uddgren nu ville var att gå vidare med den artificiella avvattningstekniken. Torvproduktionen hade alltid haft den nackdelen att all produktion fick ske på sommaren så avvattningen kunde ske med solenergi på fälten. I Sösdala fanns en teknik som utvecklats på KTH och senare på Lund och som realiserats i en komplett fabrik i skalan 1/10. Tekniken kallades våtkolning. En fullstor fabrik på 125 000 ton presenterades i rapporten Våtkolning av Torv av Sven Erik Hägglund redovisad i Teknisk Tidskrift 1960. Olle Uddgren skriver att man var världsledande i tekniken och den var demonstrerad såväl teoretiskt som i praktiken. Man ansåg sig löst problemet att ekonomiskt avvattna torv utan hjälp av solen. Men 1964 hade dock all vidare forskning av tekniken lagts ned då oljan översvämmade Sverige.
Skördeteknik
Olle Uddgren med kollegor i Sösdala vidareutvecklade tekniken med storskalig torvproduktion i systemet Peco. Torven frässkördades på fälten och stora maskiner byggde upp långa stackar som sedan under säsongen tömdes med hjälp av en smalspårig järnväg som gick in till brikettfabriken. Den användes också i stor skala på Irland där torven var basen för den inhemska energiförsörjningen där man istället för briketter direkt producerade el i kondenskraftverk som man byggt vid de stora mossarna. Konstruktionsritningarna för skördemaskinerna fick Sovjetunionen att beställa 137 skördemaskiner som alla tillverkades i Sverige.
I 80 talets renessens för torv i Sverige och Finland fick dock den så kallad Haku tekniken fäste. Ett flexibelt system som byggdes upp kring användning av stora jordbrukstraktorer som dragmaskiner för olika utrustningar varigenom dessa traktorer fick många drifttimmar till fördel för det lokala jordbruket. Torven säsongslagrades där istället i stora stackar på fast mark som kunde tömmas med lastbils ekipage.
Olle Uddgren och Hans Hessner leder allsången på en av många Svebio konferenser.
Olle Uddgren närvarade också flitigt på Svebios många konferenser och studieresor. Han blev senare också hedersmedlem i föreningen här på bild tillsammans med Hans Hessner också hedersmedlem då han leder allsången på en av många Svebio konferenser. Olle hade u en bakgrund från KTH och kunde med bravur framföra många av teknologsångerna.
Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin
Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.
Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.
Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.
Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.
– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.
– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.
– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.
Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.
RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.
November 2016 blev fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel, skriver Svebio som sammanställt aktuell statistik. Försäljningen ökade för HVO både som inblandning i fossil diesel och såld som ren 100-procentig (HV100) biodiesel. Aldrig tidigare har det sålts så mycket HVO under en enskild månad i Sverige. Jämfört med föregående månad är ökningen 15 procent för HVO100. För första gången säljs det nu mer HVO100 än all rapsdiesel tillsammans.
Etanol som E85 och ED95 uppvisar en stark nedgång jämfört med föregående månad med minus 26 procent där troligen E85 står för större delen av tillbakagången. De andra biodrivmedlen FAME (rapsdiesel) och biogas visar inga signifikanta skillnader. Det visar Svebios analys av SCB:s statistik över drivmedelsanvändningen för fordonsdrift för november.
Trenden under 2016 är att HVO blir ett alltmer dominerande biodrivmedel och att höginblandad etanol är på fortsatt låga historiska nivåer.
– Det är tydligt att skattebefrielsen kraftigt gynnar HVO medan skatt på både rapsdiesel och etanol orsakar fortsatta problem Vi är glada för utvecklingen inom HVO men samtidigt är det angeläget att så snart som möjligt komma till en situation där alla biodrivmedel beskattas lika. Att biodrivmedel från grödor missgynnas leder till onödigt hög användning av fossil bensin och diesel och utsläpp av fossil koldioxid, säger Gustav Melin.
HVO är ett hydrerat biobränsle med en kemisk sammansättning lika med traditionell diesel som gör det lätt att blanda eller ersätta. HVO produceras av olika fetter och oljor till exempel restprodukter från skogs- och fiskindustrin. Stora leverantörer är Preem och Neste.
/novator.se-2017-01-17/ En studie från Svenska FSC visar hur FSC-certifieringen bidrar till biologisk mångfald i Estlands skogar. De viktigaste bidragen gäller att fler levande och döda träd lämnas vid avverkning, blandskog främjas, och att ädla lövträd, död ved och sumpskogar bevaras. Utifrån vetenskaplig litteratur har kraven i FSC:s regelverk jämförts med de krav som finns i estländsk lagstiftning gällande biologisk mångfald.
Skogsbruk är en viktig näring i Estland och hälften av Estlands skogar är FSC-certifierade, idag över 1.3 miljoner hektar. FSC:s regelverk är ett komplement till lagstiftningen och andra statliga naturvårdsåtgärder. FSC leder bland annat till att nyckelbiotoper större än 7 hektar bevaras, utöver de övriga nyckelbiotoper som lagen skyddar, och att odikade sumpskogar inte dikas. Nyckelbiotoper är viktiga för att bevara arter som inte kan överleva i den brukade skogen, medan odikade sumpskogar utgör viktiga livsmiljöer för många skogslevande arter.
Där skogen brukas lämnas en större mängd levande och döda träd i FSC-certifierad skog än vad lagen kräver. Det gynnar flera rödlistade arter och bidrar till en större trädslagsvariation, fler sparade träd i avverkade områden, och en större andel lövträd i skogar.
Vid bedömningen av vilken inverkan FSC bör man tänka på att biologisk mångfald endast är en av de tre pelarna i FSC, tillsammans med social hänsyn och ekonomisk bärkraft. Därmed fungerar FSC-certifiering som ett komplement till andra bevarandemetoder.
Forest Stewardship Council, FSC, är en oberoende, internationell, medlemsorganisation som arbetar med certifiering av skogsbruk och skogsprodukter. Systemet är globalt, marknadsdrivet och tredjepartskontrollerat.
Reglerna slår vakt om skogens uthålliga produktionsförmåga, rika växt-och djurliv och sociala värden. Intressenter från företag, miljöorganisationer och sociala organisationer utvecklar tillsammans reglerna, med lika röststyrka. Svenska FSC förvaltar FSC:s märke på den svenska marknaden.
Miljökrav försenar Gällö timbers projekt att bygga ut sågen för 80 miljoner kronor.
2017-01-14/Novator.se/Nu ålägger länsstyrelsen i Jämtland företaget att inkomma med en ansökan om miljöprövning eftersom den nya pannan som skall ersätta två äldre är av ny teknik och betydligt större.
– Nu följer vi deras åläggande och ansöker om ett ändringstillstånd. En konsekvens är att det senarelägger projektet, på grund av handläggningstiden hos miljöprövningsdelegationen i Västernorrland. Det handlar om upp till ett år, beroende på handläggningstid”, säger Urban Wiklund vd på Gällö Timber till Dagens Industri.
Bolaget hävdade å sin sida att det borde räcka med en anmälan till länsstyrelsen om en förändring inom det nuvarande tillståndet.
Det var i somras som Gällö Timber som är samägt av SCA och Person Invest meddelade sitt investeringsbeslut i ökad torkkapacitet och i en ny panna. Investeringen skulle också innebära en produktionsökning vid sågverket som ligger i Bräcke kommun i Jämtland. Genom investeringen upphör transporterna av virke till Stugun för torkning.
– Genom satsningen ökar vi nu från en årsproduktion på drygt 300 000 kubikmeter till 350 000. Det här innebär att vi ökar vår konkurrenskraft och att våra ägare tror på oss och på vår fortsatta utveckling kommenterade Urban Wiklund vid tillfället.
Investeringen omfattar en ny panna, som kommer att ta hand om sågverkets restprodukter och producera den energi som behövs för sågverkets verksamhet, och en TC-tork av samma slag som redan finns på SCAs sågverk i Bollsta och Tunadal. Med den nya torken kan hela sågverkets produktion torkas på plats. Torken och resten av sågverket har kapacitet för en betydande produktionsökning.
Idag fraktas cirka 50 000 kubikmeter sågat virke från Gällö Timber till Stugun för torkning. En betydande del av detta virke vidareförädlas i Stugun genom bland annat hyvling och målning.
– Förändringen i Stugun berör ett par medarbetare, men några uppsägningar är inte aktuella i dagsläget, berättade då Urban Wiklund. SCAs verksamhet för vidareförädling i Stugun har växt och är idag Jämtlands största anläggning för träförädling. Vi är största leverantör och förädlingen i Stugun tillhör Gällö Timbers största kunder. Tillsammans sysselsätter vi mer än 170 anställda i produktionen och långt fler i virkesanskaffning och skogsbruk.
Beslutet om investeringen fattades av Gällö Timbers ägare, SCA och Persson Invest.
– Vi är också mycket nöjda med utvecklingen i Gällö, säger Björn Rentzhog, vd i Persson Invest. Vi har successivt genomfört investeringar som bäddar för en fortsatt positiv utveckling.
SAVE THE DATE!
7-9 november 2017 är det dags igen, då arrangeras nästa stora skandinaviska biogaskonferens i Skive, Danmark. Så glöm inte inte att boka in dessa dagar i kalendern redan nu!
Marknaden för industripellets i Europa är fortfarande stilla
Priser på spotmarknaden rapporteras låga och stabila. Drax stora pelletspannor i England använder inte full kapacitet vilket påverkar marknaden och danska Dongs nystartade enhet påverkar ännu inte marknaden. På längre sikt förväntas Dong förbruka ytterligare 400 000 ton per år. Värmemarknaden i Centraleuropa har förbättrats på grund av det kalla vädret.
I USA är Highland Pellets under uppstart för sin stora produktionsanläggning i Arkansas. 600,000-ton trä pellets anläggning. Produktionen är riktad mot Europeiska marknaden.
Scandinavian Biopower bygger en 200 000 t/år biokol torrefierings anläggning i Mikkelli i östra Finland. Marknaden är primärt Finland.
För november har pelletspriserna visat små fluktuationer. Euron har blivit starkare gentemot kronan, därmed har pelletspriserna i Euro sjunkit och i SEK ökat. Efter att ha tagit bort de högsta och lägsta 10 procenten stannade priserna på 27,33 Euro per MWh respektive 269,22 SEK per MWh.
Snåla dieslar vanligaste miljöbilen HVO bränslet ökar snabbt
Hittills i år har det registrerats drygt 57 000 nya miljöbilar, vilket motsvarar 16 procent av alla nya bilar. I kommunerna varierar andelen miljöbilar från en dryg fjärdedel till inga miljöbilar alls, enligt en sammanställning som drivmedelsproducenten Neste gjort baserat på statistik från Trafikanalys.
– Elbilar och elhybrider ökar snabbt i många kommuner, men de flesta miljöbilarna är snåla dieselbilar. Därför är det bra att drivmedelsbolagen blandar in allt mer förnybar HVO i den fossila dieseln, så att dieselbilarnas utsläpp minskar ytterligare, säger Fredrik Törnqvist, marknadschef för Neste i Skandinavien.
Under januari–november i år var 16 procent av alla nyregistrerade bilar en miljöbil. I Munkedal och Sundbyberg var andelen hela 27 procent, medan det inte registrerades några miljöbilar alls i Dorotea och Sorsele. 56 procent av miljöbilarna var snåla dieselbilar, 37 procent var elbilar och elhybrider medan övriga miljöbilar kan köras på förnybara drivmedel som biogas eller etanol.
Även vanlig diesel innehåller allt mer förnybart drivmedel. I dag blandar vissa drivmedelsbolag in upp till 50 procent HVO i sin fossila diesel. Och i september gav Citroën och Peugeot klartecken till att använda ren förnybar HVO i sina nyare dieselbilar.
– Vi hoppas att fler bilproducenter följer efter och godkänner ren HVO till sina dieselbilar, det skulle snabba på omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Bilar som kör på ren HVO kan minska sina utsläpp med upp till 90 procent, säger Fredrik Törnqvist.
HVO är en form av biodiesel som har egenskaper mycket lika den fossila dieseln. Den produceras av olika biooljor som hydreras i raffinaderier. Finska Neste är en av världens största leverantörer av HVO.
Kort om Neste
Neste (NESTE, Nasdaq Helsingfors) skapar förnybara alternativ åt transportsektorn, företag och konsumenter. Vårt globala utbud av tjänster och produkter gör det möjligt för våra kunder att sänka sina koldioxidavtryck genom att kombinera högkvalitativa, förnybara oljeprodukter med skräddarsydda servicelösningar. Neste är världens ledande producent av förnybar diesel, och vi skapar även förnybara lösningar åt såväl flyg- som plastindustrin. Vi vill vara en pålitlig partner, vars expertkunskap, forskning & utveckling och hållbara metoder är allmänt respekterade. Nestes omsättning 2015 uppgick till 11 miljarder euro och vi tog plats på Global 100-listan över världens mest hållbara företag. För mer information, se: www.neste.com/se eller neste.com/en på engelska.
Billerud Korsnäs bygger världens största kartongmaskin
5,7 miljarder kronor kommer att investeras i Gruvöns bruk i Grums de närmaste åren. I början av 2019 ska en kartongmaskin stå klar som den största i världen i sitt slag.
Det blev grönt ljus för projektet Next generation på Gruvöns bruk när styrelsen för Billerud Korsnäs sammanträdde i Solna i måndags.
– En historisk händelse för BillerudKorsnäs. Den stabila marknadstillväxten inom förpackningskartong och annan kartong tillsammans med vår unika expertis gör att vi är perfekt positionerade att tillfredställa en global efterfråga. Tillgången till hållbar nordisk skog var en nyckelfaktor när vi utvärderade olika alternativ, kommenterade Per Lindberg, president och vd för BillerudKorsnäs måndagens styrelsebeslut.
– Med den nya kartongmaskinen på plats kommer Värmland stärkas som ett förpackningskartongens Silicon Valley, säger Anita Sjölander, fabriksdirektör till Nya Värmlandstidningen
– Det blir den största maskinen i världen i sitt slag. Vi kommer kunna producera 550 000 ton kartong årligen. Men vi kommer fortfarande ha kvar flutingproduktionen och avsalumassan. Det är under många år framåt som papperstillverkningen fasas ut. Produktionen inkom koncernen kommer bli mer strömlinjeformad framöver. Nuvarande papperstillverkning kommer successivt föras över till andra produktionsenheter inom koncernen. Däremot kommer inte Gruvöns tillverkning av “high quality fluting” påverkas av den nya investeringen.
Största investeringen
5,7 miljarder kronor är den största investering som gjorts i pappers- och kartongmaskinsindustrin i Europa på 2000-talet. Arbetet har pågått i mer än två år, från förprojektering till beslut.
Med den nya kartongmaskinen KM7 kan bruket producera nya produkter som exempelvis vätskekartonger för juice och mjölk. Satsningen ersätter på sikt fyra av de befintliga pappersmaskinerna på Gruvön.
Anita Sjölander igen.
– Vi är idag 840 anställda på Gruvön i dag ungefär. Jag tror vi kommer landa på omkring 650, men inget är klart. I första skedet ska vi anställa fler. Vi tryggar produktionen på anläggningen för lång tid framöver. Det här är viktigt för Grums och det blir en väldig koncentration på biobaserad ekonomi i Värmland.
I sitt pressmeddelande skriver Billerud Korsnäs att ”när allt är på plats under första kvartalet 2019 kommer Värmland att stå för en stor del av världsproduktionen av livsmedelsförpackningar. Mjölk förpackad i Gruvöns kartong kommer att stå på matbord över hela världen.”
