Category Archives: Energi

Bioenergi, Debatt

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

”

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

”God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

“

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Nu får Svedala fjärrvärme med biobränsle

Bussme Energis dotterföretag bygger fjärrvärme i Svedala

Svedala Fjärrvärme ett dotterföretag till Bussme Energi har fått bidrag från Klimatklivet vilket möjliggör en utbyggnad av fjärrvärme också i Svedala. Investeringen blir på 45 miljoner varav Klimatklivet står för 7,5 miljoner kronor.  Bussme Energi bygger och driver fjärrvärme i egen regi och på uppdrag i mindre orter i Skåne.  Man tar nu dagarna också i drift en anläggning i Munka Ljungby.

Fjärrvärmenätet i Svedala planeras att byggas i två, alternativt tre, etapper. Spadtaget för etapp 1 togs i februari 2017. Dragningen är fortfarande preliminär och kan komma att ändras. Produktionsanläggningen är en 5 MW fastbränslepanna med en tillhörande reservpanna. Leverantör är Osby Parca.

I Svedala tätort finns en rad industrier som har ett överskott av värme från sin produktion, s.k. spillvärme. Svedala Fjärrvärme har som målsättning att kunna tillvarata detta i så stor utsträckning som möjligt.  I dagsläget görs en bedömning att potentialen av spillvärme i Svedala är ca. 4 000  MWh.

Klimatklivet 
Fjärrvärmeutbyggnaden i Svedala är ett av projekten som får bidrag inom ramarna för Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. Naturvårdsverket satsar på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Om Bussme energy
Bussme Energy är ett familjeföretag som utöver verksamheten i Svedala även driver fjärrvärmeverksamhet i Glimåkra, Hästveda och Munka-Lungby, Kvidinge och Perstorp. Företaget sköter också driften av värmecentralerna i Vejbystrand och Hjärnarp i nordvästra Skåne på uppdrag av Öresundskraft.  Verksamhetsledaren Sven Persson, har en bakgrund från Rindi.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

Bioenergi

Klimatklivet har investerat 1,1 miljarder i 628 projekt

Sedan Klimatklivet som pågår till 2020 och startade 2015, har 628 lokala åtgärder beviljats investeringsstöd på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det utgör cirka 43 procent av åtgärdernas totala investeringskostnader.  Det framgår i den lägesbeskrivning framtagen av konsultföretaget WSP Sverige AB för Klimatklivet, som Naturvårdsverket redovisar till Regeringen den 30 mars.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten för 2017. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid.

De flesta verksamheter som hittills fått bidrag är företag, men även kommuner och kommunala bolag är vanliga bland stödmottagarna. Merparten av investeringskostnaderna täcks av de som genomför projekten; stödet från Klimatklivet utgör cirka 43 procent av den totala investeringskostnaden för åtgärderna.

─ Allt fler åtgärder är nu i genomförande- eller slutfas, och vi börjar se de faktiska effekterna av Klimatklivet i samhället, säger Müge Apaydin, handläggare på Naturvårdsverket.

Åtgärderna finns i hela landet och inom olika sektorer. Den kategori av ansökningar där flest åtgärder fått stöd är infrastruktur för laddning av elbilar. Projekt inom biogas är den kategori där mest pengar delats ut. Men även andra åtgärder, som destruktion av lustgas, energikonverteringar samt projekt inom fjärrvärme och avfallshantering, utgör en viktig del i arbetet och bidrar till miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Rapporten visar också att åtgärder ofta interagerar med varandra och skapar positiva effekter som sträcker sig över flera branscher. Ett exempel är från Västra Götaland, där två projekt som fått bidrag stödjer och gynnar varandra. Det är ett företag som producerar biogas och ett annat som konverterar från olja till biogas. Det ena företagets restprodukter tas tillvara i produktionen på biogasanläggningen, och på så sätt fungerar de två åtgärderna i ett kretslopp.

Arbetet med Klimatklivet fortsätter fram till utgången av 2020.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-02

Bioenergi

Grön vätgas till HVO diesel – Vattenfall och Preem i samarbete om biodrivmedel

Preem och Vattenfall i samarbete om biodrivmedel i stor skala

Preem och Vattenfall har tecknat en avsiktsförklaring om att undersöka möjligheterna till att använda klimatsmart vätgas i tillverkningen av biodrivmedel i stor skala för den svenska marknaden.

Preem har målsättningen att producera tre miljoner kubikmeter förnybara drivmedel per år 2030 vilket skulle stå för merparten av minskningen av koldioxidutsläppen i den svenska transportsektorn. För att nå dit krävs mer gröna råvaror. Vattenfall, som strävar efter att möjliggöra klimatsmarta lösningar, kan bidra med klimatsmart vätgas till produktionen. Preem och Vattenfall kommer att tillsätta en arbetsgrupp och förstudien finansieras av båda parter.

Preem och Vattenfall kommer även att se över möjligheten att producera grön vätgas genom utnyttjande av el från vatten- och vindkraft, vilket ger mycket låga klimatpåverkande utsläpp.

– Vi behöver använda många olika typer av råvaror och producera flera olika typer av bränslen för att ersätta fossila drivmedel med förnybara. Det behövs också många olika lösningar. Preems bidrag är att göra så gröna och effektiva bränslen som möjligt. Samarbetet är också ett steg i vår vision att vara ledande för omställningen mot ett hållbart samhälle, säger Petter Holland, vd och koncernchef Preem.

– Vi tar ett viktigt steg och jag ser mycket positivt på möjligheterna med detta samarbete. Jag ser både affärsmöjligheten och klimatnyttan där Vattenfall kan bidra med klimatsmart och konkurrenskraftig vätgas, säger Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall.

Preem producerar redan idag biodrivmedel eller så kallad biodiesel (icke-fossil diesel) av tallolja, en restprodukt från skogsindustrin, men avser att framöver tillverka förnybara drivmedel från sågspån och skogsrester från virkesavverkningar samt lignin från pappersmassaindustrin.

Vätgas är en avgörande del av processen för att omvandla förnybara råvaror till biodrivmedel. Klimatsmart vätgas och olika restprodukter från massabruken skulle kunna öka produktionen av biodrivmedel flera gånger om jämfört med dagens nivå.

Om Preem
Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Vår vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Preems två raffinaderier räknas till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Vår verksamhet omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Vi förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Vi har också ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 300 anställda varav 900 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2015 var Preems omsättning 66 miljarder SEK.

Om Vattenfall
Vattenfall är ett svenskt, statligt ägt energiföretag med cirka 20 000 medarbetare och verksamhet i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien och Finland. Vattenfall fokuserar på tillväxt inom affärsområden som driver omställningen mot ett klimatsmartare energisystem och därigenom tryggar en tillförlitlig och kostnadseffektiv energiförsörjning.

novator.se/2017-03-20/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Saxwerk levererar 15 MW till SCA Gällö för virkestorkning

Saxwerk har tecknat avtal med SCA Gällö Timber om leverans av en 15 MW energianläggning som skall leverera hetvatten till sågverkets virkestorkar.

Leveransen är en totalentreprenad med bränslehantering, ugn, panna och elfilter. I leveransen ingår pannhus, samt rörentreprenad. Det mekaniska montaget påbörjas efter sommaren. Drifttagningen kommer ske i början av 2018.

VEÅ levererar den beprövade UNIVEX typ HVV för anslutning till Saxwerks ugn. Konstruktionsarbetet är påbörjat och leverans skall ske under sommaren.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Charkindustrin ställer om till biobränsle – nya order för VUAB

Under februari har VUAB meddelat att man tagit två nya ordrar för ångpannor med biobränsle till den svenska charkindustrin. Bioenergi är en ökande del av vår verksamhet berättar vd Michael Throxe och tillägger

– Det här är bara början vi ser en ljus framtid för våra leveranser av värme och ångpannesystem för biobränsle.

– Vi samarbetar med olika företag och i de här fallen är det VEÅ som svarar för ångpannan samt Baxi som är underleverantörer.

Ello i Lammhult som bland annat tillverkar isterband och leverpastej byter ut sin oljeledade ångpanna mot en komplett prefabricerad panncentral från VUAB med en 1,15 ton 16 bar VEÅ ångpanna.

– Vår stora oljeförbukningen ersätts nu med träpellets  och besparingen i bränslekostnad ligger på en dryg miljon kronor per år berättar ägaren Kent Andersson.

Lite senare i februari meddelade VUAB att också JMs kött och chark i Harplinge valt att satsa på pellets då man gav en order till VUAB för en komplett fjärrövervakad panncentral med en ångpanna på 700 kW.  Investeringen stöds av Naturvårdsverket genom Klimatklivet.  JM chark i Harplinge nära Halmstad  producerar kött och charkprodukter från lokala gårdar som levererar direkt till företagets eget slakteri.

JMs chark i Harplinge slänger ut oljan och installerar en fristående ångcentral för pellets levererad av VUAB.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Pemco levererar pellets värme till Gyttorp

Här i Gyttorp kommer  den nya pellettspannan ska stå klar i september på bilden Lars-Göran Rohlén, Orica, och Johan Lagerqvist, Pemco Energi,   Foto: Dan Lindberg

Med höga krav på tillgänglighet föll valet på Pemco Energi när det var dags för Orica i Gyttorp att byta värmesystem. Dagens oljepannor, som förser 25 fastigheter på industriområdet med värme, kommer under året att bytas ut mot en modern pelletsanläggning med ett utbyggt kulvertsystem.

Orica, som tillverkar tändsystem och sprängämnen, har under en längre tid tittat på olika lösningar för att ersätta dagens oljepannor. I takt med att de statliga subventionerna på oljan minskat, och det faktum att oljepannorna samtidigt blivit äldre, lyftes frågan om värmeförsörjningen högre upp på företagets agenda under förra året.

– När vi insåg att det var dags att ta tag i frågan sökte vi upp olika leverantörer för att se vilken av dem som var mest intressant för oss. Efter jämförelser valde vi till slut Pemco Energi. De har varit lyhörda för våra höga krav på tillgänglighet och säkerhet, säger Lars-Göran Rohlén, säkerhetschef och teknisk specialist hos Orica.

Pelletspanna med utbyggt kulvertsystem

Idag förser åtta oljepanncentraler Oricas fastigheter på Östra industriområdet med värmeenergi. Det som nu ska börja byggas inom kort och ersätta oljepannorna är en pelletspanna på 2 MW som ska förse anläggningen med värme. Dagens kulvertsystem byggs även ut och i detta kommer hetvatten att transporteras ut till byggnaderna.

Dessutom kommer ny oljepanna att installeras för att klara eventuella driftstörningar och vid serviceunderhåll som kommer att göras en gång per år.

Minskade koldioxidutsläpp med 1 600 ton per år

Som många andra kunder har Orica valt konceptet färdig värme, där Pemco står för allt arbete från projektering till drift och underhåll av den färdiga anläggningen.

– Denna investering hade inte varit möjlig att genomföra utan statligt stöd som vi har fått via Naturvårdsverkets klimatkliv. Ett av kriteriet för att få Klimatstödet är att det ska ge stor varaktig minskning av växthusgaser per investerad krona. För Oricas del kommer övergången från fossil olja till träpellets att innebära en minskning av koldioxidutsläpp med 1632 ton per år, säger Anders Tålsgård, projektledare på Pemco Energi.

Just nu pågår projektering och inkom kort kommer schaktning att påbörjas. I början av september ska hela anläggningen vara ingång.

FAKTA

Energislag: Träpellets.

Grundlast: 2 MW (märkeffekt på pelletspannan)

Reserv och topp: Oljepanna på 4 MW som reservpanna.

Energimängd: 5 GWh/år

Förnybarandel: 98 %

novator.se/2017-02-23/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi

Skogsindustriell bioekonomi har framtiden för sig

Bioekonomi från skogen har framtiden för sig

Bioekonomi är ett högst aktuellt utvecklingsområde och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar. På Karlstads universitet pågår forskning och samverkan för en hållbar utveckling av skogsindustriell bioekonomi i regionen.

Karlstads universitet samverkar med näringsliv och myndigheter för att stärka regional utveckling, en stor del av denna samverkan handlar om skogsindustriella frågor.

– Vi ska genomföra högklassig forskning inom skogsindustriell bioekonomi och vi har bra förutsättningar för det med bland annat mycket aktiva regionala företag i våra forskningsprogram, säger Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem.

Bioekonomi – ett högaktuellt område
Bioekonomi är ett prioriterat utvecklingsområde i Norden och Europa men också globalt och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som övergången från beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att klara övergången och möta morgondagens behov av nya biomaterial och förbättrade processer och produkter behöver näringsliv och forskning mötas och etablera långsiktiga samarbeten.
– Målet är att utveckla testbäddsmiljöer inom det skogsbaserade bioekonomiområdet i Värmland och koppla samman dem med universitetets forskning, så att värdeskapande kunskap i form av process- och produktutveckling och affärsmodeller inom bioekonomi kommer till nytta för företag och offentliga aktörer, säger Lars Nilsson.

Vad är en testbäddsmiljö?
En testbäddsmiljö brukar ofta beskrivas som en fysisk eller virtuell miljö där olika aktörer kan samverka för att möjliggöra införande av nya produkter, tjänster eller processer.

Ett exempel på en testbäddsmiljö kan vara ett forskningslaboratorium, där en tillverkningsprocess eller egenskaper hos en produkt kan utvärderas. Regionala exempel på denna typ av testbäddsmiljöer är utrustningar för pelletering och vakuumavvattning som finns vid Karlstads universitet.

Ett annat exempel på en testbäddsmiljö kan vara en pilotanläggning. Ett regionalt exempel på denna typ av testbäddsmiljö är den pilotbestrykare som finns hos UMV Coating Systems AB i Säffle. Andra exempel där testbäddsmiljöer finns är Lignocity i Kristinehamn och 3-D printing i Sysslebäck

Forskningen kopplas till befintliga testbäddsmiljöer i regionen och fokuserar på fyra områden:

1. Tillvaratagande av restflöden och nya biobaserade produkter
Målet är att med hjälp av biobaserade innovationer från skogen, bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle .

2. Biobaserade livsmedelsförpackningar för en hållbar utveckling
Genom att ytterligare öka effektiviteten hos befintliga produktionssystem, utveckla nya biobaserade produkter och att bredda perspektivet till att inkludera brukarperspektiv kommer projektet bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle.

3. Modellering och systemoptimering för skogsbaserad processteknik
Att bygga matematiska modeller för processer som ett komplement och en vidareutveckling av fysiska testbäddsmiljöer för optimerad processdesign.

4. Management och styrning av innovationsarbete
Övergången till en hållbar bioekonomi kräver ökad kunskap om både teknologiska och organisatoriska barriärer och möjligheter. Forskning är därvid en förutsättning för att skapa kunskap och förståelse för en övergång till en bioekonomi i regionen.

– Tack vare det nya projektet ”Forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi” med finansering från EU, Tillväxtverket och Region Värmland kommer vi under tre år framåt att ha goda möjligheter att bygga upp forskningsmiljön inom skogsbaserad bioekonomi vid Karlstads universitet. Vi hoppas att vår forskning ska bidra till effektivare processer, nya biobaserade produkter och tjänster som driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger Lars Nilsson.

För mera information kontakta Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Fjärrvärme till Anderstorp – Gislaved energi upphandlar 7 MW av Jernforsen

Jernforsen Energisystem AB ska under 2017 leverera en nyckelfärdig bioenergi anläggning till Gislaved Energi. Leveransen innefattar allt mellan betongplatta till skorstenstopp. Uppstart blir i början av 2018. Trädbränsle pannan som byggs intill den befintliga på Mossarp skall ge energi  för anslutning av Anderstorp till fjärrvärmenätet.

Jernforsens leverans omfattar en komplett biobränslelinje med bränslehantering, ugn, panna på 7 MW, elektrofilter och rökgaskondensering. Dessutom en oljepanna för spets- och reservlast. Komplett rörsystem med nya distribution till två nät och ihopkoppling av bef. central.  Därtill ett pannhus med tillhörande kontor- och personaldel.

Gislaved Energi har för närvarande en fliseldad panna på 5 MW vilken levererades av Hotabguppen 2013.  Men expansionen av fjärrvärme är stark i kommunen och nu när också Anderstorp ansluts  till fjärrvärmenätet behövs mer effekt.

Projektets bruttokostnad beräknas till 95 mnkr. För detta projekt har kommunen sökt och beviljats statsbidrag inom Klimatklivet med 45 procent, eller 41 miljoner, d.v.s. att nettoinvesteringen för kommunen under perioden 2016 – 2018 beräknas till 54 mnkr. Projektet omfattar investeringar i ny fastbränslepanna, ny reservpanna samt ackumulatortank m.m. vid pannanläggningen i Mossarp, transitledning till Anderstorp samt huvudkulvert och servisledningar i Anderstorp.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Stora Enso stänger en pappersmaskin i Kvarnsveden

Stora Enso lägger ner pappersmaskin

Stora Enso planerar att redan vid utgången av andra kvartalet  2017 stänga en pappersmaskin vid bruket i Kvarnsveden i Dalarna.

Skogsjätten Stora Enso vill spara 113 miljoner kronor genom att stänga en pappersmaskin vid Kvarnsvedens bruk i Dalarna. Pappersmaskinen har en kapacitet på 100 000 ton obestruket journalpapper per år.

Bolaget planerar att stänga maskinen i slutet av andra kvartalet i år, och ska nu inleda MBL-förhandlingar med de anställda vid bruket. De planerade åtgärderna påverkar 140 anställda.

– Vi planerar att omorganisera verksamheten för att stärka Kvarnsvedens bruk i den strukturellt nedåtgående pappersmarknaden. Planerna inkluderar permanent nedläggning av PM 8, eftersom maskinen är liten och tekniskt sett gammal och tyvärr inte längre konkurrenskraftig under rådande marknadsförhållanden, säger Kati ter Horst som är chef för division Paper i ett pressmeddelande.

Produktionen vid Kvarnsvedens bruk kommer att fortsätta på två linjer, en pappersmaskin för förbättrat tidningspapper och en för journalpapper.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom