Tag Archives: skog

Bioekonomi riksdag arrangeras i Ö-vik

Sverige skall bli ledande i Bioekonomi därför arrangeras den 14-15 mars  Bioekonomi – riksdagen i Örnsköldsvik med bland andra Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest närvarande. 

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest och f.d. statsminister, Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna, Anders Fröberg, ordförande IKEM, Pia Sandvik, vd RISE, Mattias Goldman, vd tankesmedjan FORES samt Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen är några av talarna och paneldebattörerna. Bioekonomiriksdagen arrangeras av Cleaner Growth, Processum och Örnsköldsviks kommun i samarbete IKEM, Näringsdepartementet och Skogsindustrierna.

– Bioekonomiriksdagen är ett stort steg för Sverige att bli en ledande nation inom den nya bioekonomin, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare på Cleaner Growth. Den svenska bioekonomin utvecklas snabbt just nu. Branschen står inför en rad utmaningar som behöver gemensamma lösningar och med Bioekonomiriksdagen vill vi skapa en unik plattform för att ta tillvara den potential som finns.

– Att bioekonomi är högaktuellt och att det finns en vilja att förverkliga en omställning till ett hållbart samhälle bekräftas av att ett stort antal nyckelpersoner från industri, forskningsinstitut, organisationer och politiken deltar som talare och paneldebattörer, poängterar Magnus Hallberg. Vi förväntar oss ett stort deltagarantal till denna Sveriges första Bioekonomiriksdag, vilken vi hoppas ska bli ett återkommande forum för att driva på utvecklingen av ett hållbarare samhälle.

Bioekonomiriksdagen innehåller såväl seminarier som föreläsningar och paneldebatter med högintressanta deltagare. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomin står inför. Den första utmaningen handlar om uppskalning och testbäddar, den andra om behovet av efterfrågan på gröna produkter och den tredje om regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. Vart och ett av exemplen följs upp med en diskussion i en expertpanel kring hur bioekonomin kan realiseras i Sverige.

Förutom de redan nämnda talarna och paneldebattörerna kommer också bland andra Herman Sundqvist, GD Skogsstyrelsen, Sören Eriksson, Preem, Puneet Trehan, IKEA, Lars Lind, Perstorp, Lars Winter, Domsjö Fabriker, Peter Röger UPM, Peter Åslund, Vinnova och Klara Helstad, Energimyndig­heten.

Cleaner Growth är en unik långsiktigt satsning i norra Sverige – Västerbotten och Örnsköldsvik – som stödjer utvecklingen av fler och växande bolag inom cleantechområdet.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Ny vd hos skogsmaskintillverkaren Rottne Industri

Styrelsen för Rottne Industrier AB har utsett Tobias Johansson till ny verkställande direktör. Han tillträder den 24 februari.

Rolf Andersson, som utsågs till verkställande direktör 2005, har uttryckt önskemål om att lämna vd-skapet. Styrelsen för Rottne Industri AB har utsett Tobias Johansson till ny verkställande direktör. Tobias Johansson har varit anställd i bolaget i flera år och utsågs till vice verkställande direktör i januari 2015.

Tobias Johansson kommer att tillträda sin nya tjänst i samband med ordinarie bolagsstämma den 24 februari.

Bilden föreställer Vd Tobias Johansson (t.v.) och Rolf Andersson, avgående vd. FOTO: RONNY ÖSTLING

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-02-02

 

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Ny Rapport: Ökad mångfald i Estlands skogar med FSC certifiering

/novator.se-2017-01-17/  En studie från Svenska FSC visar hur FSC-certifieringen bidrar till biologisk mångfald i Estlands skogar. De viktigaste bidragen gäller att fler levande och döda träd lämnas vid avverkning, blandskog främjas, och att ädla lövträd, död ved och sumpskogar bevaras. Utifrån vetenskaplig litteratur har kraven i FSC:s regelverk jämförts med de krav som finns i estländsk lagstiftning gällande biologisk mångfald.

Skogsbruk är en viktig näring i Estland och hälften av Estlands skogar är FSC-certifierade, idag över 1.3 miljoner hektar. FSC:s regelverk är ett komplement till lagstiftningen och andra statliga naturvårdsåtgärder. FSC leder bland annat till att nyckelbiotoper större än 7 hektar bevaras, utöver de övriga nyckelbiotoper som lagen skyddar, och att odikade sumpskogar inte dikas. Nyckelbiotoper är viktiga för att bevara arter som inte kan överleva i den brukade skogen, medan odikade sumpskogar utgör viktiga livsmiljöer för många skogslevande arter.

Där skogen brukas lämnas en större mängd levande och döda träd i FSC-certifierad skog än vad lagen kräver. Det gynnar flera rödlistade arter och bidrar till en större trädslagsvariation, fler sparade träd i avverkade områden, och en större andel lövträd i skogar.

Vid bedömningen av vilken inverkan FSC bör man tänka på att biologisk mångfald endast är en av de tre pelarna i FSC, tillsammans med social hänsyn och ekonomisk bärkraft. Därmed fungerar FSC-certifiering som ett komplement till andra bevarandemetoder.

Läs hela rapporten.

Forest Stewardship Council, FSC, är en oberoende, internationell, medlemsorganisation som arbetar med certifiering av skogsbruk och skogsprodukter. Systemet är globalt, marknadsdrivet och tredjepartskontrollerat.
Reglerna slår vakt om skogens uthålliga produktionsförmåga, rika växt-och djurliv och sociala värden. Intressenter från företag, miljöorganisationer och sociala organisationer utvecklar tillsammans reglerna, med lika röststyrka. Svenska FSC förvaltar FSC:s märke på den svenska marknaden.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-01-17/http://www.novator.se

Billerud Korsnäs investerar 5,7 miljarder i Gruvön

Billerud Korsnäs bygger världens största kartongmaskin

5,7 miljarder kronor kommer att investeras i Gruvöns bruk i Grums de närmaste åren. I början av 2019 ska en kartongmaskin stå klar som den största i världen i sitt slag.

Det blev grönt ljus för projektet Next generation på Gruvöns bruk när styrelsen för Billerud Korsnäs sammanträdde i Solna i måndags.

– En historisk händelse för BillerudKorsnäs. Den stabila marknadstillväxten inom förpackningskartong och annan kartong  tillsammans med vår unika expertis gör att vi är perfekt positionerade att tillfredställa en global efterfråga. Tillgången till hållbar nordisk skog var en nyckelfaktor när vi utvärderade olika alternativ, kommenterade Per Lindberg, president och vd för BillerudKorsnäs måndagens styrelsebeslut.

– Med den nya kartongmaskinen på plats kommer Värmland stärkas som ett förpackningskartongens Silicon Valley, säger Anita Sjölander, fabriksdirektör  till Nya Värmlandstidningen

– Det blir den största maskinen i världen i sitt slag. Vi kommer kunna producera 550 000 ton kartong årligen. Men vi kommer fortfarande ha kvar flutingproduktionen och avsalumassan. Det är under många år framåt som papperstillverkningen fasas ut. Produktionen inkom koncernen kommer bli mer strömlinjeformad framöver. Nuvarande papperstillverkning kommer successivt föras över till andra produktionsenheter inom koncernen. Däremot kommer inte Gruvöns tillverkning av “high quality fluting” påverkas av den nya investeringen.

Största investeringen

5,7 miljarder kronor är den största investering som gjorts i pappers- och kartongmaskinsindustrin i Europa på 2000-talet. Arbetet har pågått i mer än två år, från förprojektering till beslut.

Med den nya kartongmaskinen KM7 kan bruket producera nya produkter som exempelvis vätskekartonger för juice och mjölk. Satsningen ersätter på sikt fyra av de befintliga pappersmaskinerna på Gruvön.

Anita Sjölander igen.

–  Vi är idag 840 anställda på Gruvön i dag ungefär. Jag tror vi kommer landa på omkring 650, men inget är klart. I första skedet ska vi anställa fler. Vi tryggar produktionen på anläggningen för lång tid framöver. Det här är viktigt för Grums och det blir en väldig koncentration på biobaserad ekonomi i Värmland.

I sitt pressmeddelande skriver Billerud Korsnäs att ”när allt är på plats under första kvartalet 2019 kommer Värmland att stå för en stor del av världsproduktionen av livsmedelsförpackningar. Mjölk förpackad i Gruvöns kartong kommer att stå på matbord över hela världen.”

novator.se/2016-12-14/Lennart Ljungblom

Sveaskogs avverkningslag ställer om till förnybart HVO

Sveaskogs avverkningslag ställer om till förnybart

www.novator.se/Lennart Ljungblom

Sveaskogs avverkningslag i södra Sverige har gått över till att köra alla sina maskiner på det förnybara biodrivmedlet Bio HVO. Övergången från fossila till förnybara drivmedel innebär att koldioxidutsläppen minskar med omkring 90 procent.

Ett av Sveaskogs miljömål är att utsläppen av fossilt koldioxid ska minska med 30 procent fram till 2020 genom att öka mängden förnybara drivmedel – och målet har redan uppnåtts. En starkt bidragande orsak till att målet är uppnått är att samtliga egna avverkningslag i södra Sverige och i norra Bergslagen använder Bio HVO, ett arbete som startades redan 2013.

– Bio HVO är väldigt praktiskt eftersom det kan användas i våra dieseldrivna maskiner. I och med att Bio HVO reducerar koldioxidutsläppen med uppemot 90 procent ser vi flera vinster för miljön som samtidigt bidrar till att Sveaskog når sitt miljömål, säger Lennart Hult, teknikspecialist i Sveaskog.

– Vi har tagit stora kliv med att minska koldioxidutsläppen i södra Sverige. Våra egna avverkningslag tankar nästintill 100 procent förnyelsebart och våra engagerade åkerier kör i allt större utsträckning på förnyelsebart, säger Fredrik Klang, marknadsområdeschef i södra Sverige.

Bio HVO är ett förnybart biodrivmedel som tillverkas av restprodukter från vegetabiliska oljor, fiskrens och slaktavfall. Inom kort planerar Sveaskog även att kunna erbjuda sina entreprenörer i södra Sverige att tanka Bio HVO i sina maskiner.

Näst på tur efter marknadsområde Syd står Sveaskogs egna avverkningslag i Västerbotten, som också ska gå över till att använda biodieseln Bio HVO i sina avverkningsmaskiner.

– Sveaskog har redan nått miljömålet för 2020, men vi fortsätter vrida upp arbetet med att jaga de fossila utsläppen för att i stället köra våra maskiner på förnybara drivmedel, säger Lennart Hult, teknikspecialist på Sveaskog.

Läs också:

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6 -fordon 

Info om HVO100 från TRB
Info om HVO från Statoil

Bra att cirkulera träaska – skapar tillväxt i skogen

novator.se/2016-03-07/Lennart Ljungblom

Bra att cirkulera träaska – skapar tillväxt i skogen

Träaska från skogsbränsle skall om möjligt cirkuleras tillbaka till naturen. Det är ju en ren naturprodukt som inte har tillförts några ämnen utifrån. Ändock bör askorna kontrolleras eftersom askan återspeglar en miljön som trädet växte upp i och om marken av något skäl är speciell så kommer också askorna bli speciella och då oftast i en högre koncentration, eftersom askorna är restprodukterna av oförbränt som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket eller värmecentralen.

Askorna innehåller nästan alla mineraler och näringsämnen som fanns i bränslet, dock inte kvävet. Askan är också basisk och motverkar därför markförsurning. I västra Sverige har därför intresset för askåterföring varit speciellt intressant på grund av detta. Av samma orsak ger återföring av träaska till skog på torvmark ofta få en kraftig ökning av tillväxten. För att ytterligare förstärka effekten kan man blanda skogsaskan med kalk.

Dominerande ämne i askan är kalcium. Andra viktiga näringsämnen är magnesium, kalium, fosfor och ett antal så kallade mikronäringsämnen. Askan innehåller också större delen av de tungmetaller som fanns i träden som kadmium, bly, zink och koppar. Dessutom finns en del salter som inte har särskild stor betydelse för växterna samt eventuellt oförbränt material samt eventuella föroreningar som grus och sand.

Askan är som sagt basisk och som färsk är den också frätande. Innan den används låter man den därför härdas och kan behandla den t ex till granuler. Aska måste återföras på ett sätt som inte stör växter och djur, samtidigt som askan gör avsedd nytta. Aska i pulverform ger snabbt effekt, medan stabiliserad, härdad eller granulerad, aska oftast är mera svårlöslig och verkar långsammare. Av askan näringsämnen löses kalium ut snabbt, kalcium och magnesium betydligt saktare medan fosfor löses långsamt.

Andra användningar av aska. 

Ett praktiskt och även ekonomiskt fördelaktigt sätt är att använda träaskan på skogsbilvägar och grusplaner i skogsområden. Det gör vägarna bättre samtidigt som på sikt också näringsämnena lakas ut i skogen där de hör hemma.

Blanda inte askor. 

– Ren träaska är bra att återföra till skogen säger Monica Löfström på Svenska Energiaskor, en organisation ägd av 10 större energiverk som skall främja en korrekt användning av askor.

– Som en kommentar till dagens inslag i programmet Kaliber som uppmärksammat att askor från Borås Energi istället för att återföras till skogen spridits på jordbruksmark, säger hon att organisationen Energiaskor endast arbetar med återföring av aska till skogen.

– Poängen är ju att arbeta för att recirkulera träbränsle till skogen och undvika deponi och spridning på andra platser.

Utreddes ordentligt i Finland redan 2007

År 2007 analyserade och utredde finska finska Livsmedelssäkerhetsverket Evira träaskor från 374 energianläggningar för olika ändamål. Man har ingen generell invändning för att använda träaskor på jordbruksmark. man påpekar dock att träaskan alltid skall åtföljas av en innehållsdeklaration för att askorna återspeglar tillväxtsituationen. Tillverkarna av askan är skyldiga att utföra egenkontroll. Vid undersökningen 2007 förbjöds 12 askpartier som gödsel på grund av höga metall halter, dock inget på grund av höga kadmium halter. I Finland är gränsvärdet för Kadmium på åkermark 2,5 mg/kg torrsubstans. Proverna varierade från mindre än 0,2 mg/kg till 2,5 mg/kg.

Aska på villatomten

Lämpligheten av att använda aska från vedeldning hemma på villatomten kommer också ofta upp i frågespalterna.  En gammal regel är ju att aldrig blanda aska i jorden där du odlar potatis för då blir potatisen dålig. Man skall heller inte aska där man har rododendron, azaleor, blåbär och andra surjordsväxter. Träaskan är ju basisk och höjer jordens pH vilket dessa växter inte tycker om.  Förr i tiden spreds alltid askan ut över grusgångar och gräsmattor på vintern och det går förstås fortfarande bra, men man skall vara försiktig så man inte lägger på för mycket. Observera att askan inte innehåller kväve, så kväve måste man tillföra på annat sätt, dock inte samtidigt för då riskerar man att kvävet omvandlas till ammoniak och försvinner upp i luften utan nytta.

@novator.se /2016-03-07/Lennart Ljungblom

Video på Albach Diamant 2000, självgående flishugg lanseras i Sverige till sommaren

Ny självgående flishugg matar sig själv

 En ny självgående flishugg kommer att börja säljas i Sverige till sommaren. Maskinen är en Albach, byggd i södra Tyskland av företagen Albach maschienenbau.  Modellen heter Diamant 2000 och går i 80 km/h.

 

– Den kan klättra över diken, och är byggd för både terminalflisning och skogen, berättar importören Per Carlsson, Sunnerby Jord & Skog i Vrigstad för ATL.nu.

– Den har två hjulaxlar när den går i terräng och är krabbstyrd. När den går på väg fäller man ner två axlar för att klara axeltrycket och få en stabil maskin på vägen, säger Per Carlsson.

Väger 32 ton

Hela ekipaget väger 32 ton. När det är dags att flisa kan hytten höjas 4,6 meter över marken och vridas i rätt vinkel. Huggen är fast monterad medan utblåset kan vridas i 210 grader.

– Inmatningen har en matta och sidorullar plus en matta uppifrån. Det betyder att man släppa materialet på bordet för att hämta nästa grip. Materialet då matas automatiskt in i hugget, berättar Per Carlsson.

Motstålet är trycksatt hydrauliskt och kan varieras beroende på vilket material som flisas. Om det kommer med någon sten eller skrot trycks motstålet ner och då börjar matarbandet backa automatiskt så att stenen eller metallen åker ut.

Video

Nedan ett videoklipp från tillverkaren Albach som visar hur flishuggen förflyttar sig på väg och fungerar i arbete.