Almi Invest investerar 1,5 miljoner kronor i Swedish Algae Factory, som utvinner ett nanoporöst kisel material från alger som gör solceller mer effektiva, den kvarvarande organiska substansen kan användas som näring eller bioenergi. I emissionen på totalt tre miljoner kronor deltar också den befintliga ägaren Chalmers Ventures.
Göteborgsbaserade Swedish Algae Factory utvinner med kiselalger som råvara ett nanoporöst material från dessa alger, som när det appliceras på solpaneler ger en ökad effektivitet. Första testerna i laboratoriemiljö tyder på en betydande effektivitetsökning.
Bolaget har sitt ursprung i professorn och medgrundaren Angela Wulffs forskning på kiselalgers skal, som visar sig ha en unik förmåga att fånga upp ljus. När materialet placeras på solcellen ökar effekten och kostnaden för solenergi/kWh minskar genom att varje kvadratmeter solpanelsyta genererar mer energi.
Materialet produceras i en algodlingsanläggning i Kungshamn. Detta sker i en cirkulär och miljövänlig process där spillvatten renas, koldioxid absorberas och en organisk biomassa produceras.
“Solenergibranschen är hela tiden ute efter att få fram effektivare solpaneler. Om produkten håller vad den lovar kan den revolutionera marknaden. Att bolaget med sin pilotanläggning dessutom bidrar till utveckling och expansion i Kungshamn är ytterligare ett plus, säger Sophia Johansson, Investment Manager på Almi Invest.
Nu ska Swedish Algae Factory fortsätta att testa materialet i samarbete med kunder. Planen är att börja bygga den första kommersiella anläggningen nästa år.
“Tack vare investeringen från Almi Invest och Chalmers Ventures kan vi nu dra igång verifierande tester på vår produkt med start förhoppningsvis under hösten 2017 med solpanelsdistributörer och elbolag, säger Swedish Algae Factorys vd och medgrundare Sofie Allert. Detta är ett avgörande steg i vår utveckling framåt!
På årets MaskinExpo, den 18-20 maj lanseras flishuggar från engelska Frost också i Sverige av importören Nordicc. Flishuggarna finns monterade på släp eller som larv- alternativt traktorburna. Alla motordrivna modeller drivs av dieselmotorer från Kubota.
– Det här är flishuggarnas flishugg! säger Ruben Klingenberg på Nordicc, glad över att få representera Forst och fortsätter
– Det framgår av både helhet och detaljer att flishuggarna är konstruerade för driftsäkerhet, funktion och produktivitet.
Som exempel på flishuggarnas genomtänkta funktioner nämner han den intelligenta motorstyrningen som gör maskinerna riktigt effektiva. Ett annat exempel är att smörjpunkterna är framdragna till ett ställe där de sitter på rad.
Om MaskinExpo MaskinExpo har arrangerats i drygt 30 år och är Nordens största entreprenadmässa. På mässan visas entreprenadmaskiner, redskap och tillbehör, verktyg, transportfordon, grönytemaskiner, skogsmaskiner samt maskiner för vägunderhåll, lantbruk och bergsbruk. Mässan äger rum på STOXA, en mil från Arlanda, den 18-20 maj 2017.
VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.
– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.
De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.
Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel. Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.
Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala och en publik tankstation för bifogas i Fagersta. Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.
Kortfakta om biogas som fordonsbränsle: Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.
VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.
MCP direktivet: Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar. Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar.
I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas. Naturvårdsverket anser också att flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige. Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.
Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.
De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW
Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.
Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås
Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.
– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.
Datum då lagstiftningen börjar gälla.
Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.
Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765 är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.
Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.
MCP Befintlig anläggning högst 5 MWMCP Befintlig anläggning större än 5 MW
Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.
GoBiGas, Göteborg Energis demo för storskalig produktion av biogas som drivmedel genom förgasning av skogsråvara grot och pellets, söker ny ägare. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 25 april att ge bolaget i uppdrag att skyndsamt hitta en ny finansiering/ägare till anläggningen.
– GoBiGas-projektet har lett till betydande framsteg inom forskningsområdet förgasningsteknik och relaterad produktion av biogas, säger Elisabeth Undén (MP), Göteborg Energis styrelseordförande
– Då ett nästa steg, etablerandet av en kommersiell produktionsanläggning, inte längre är aktuellt för oss är det inte förenligt med Göteborg Energis uppdrag att fortsätta finansiera och bedriva en så omfattande forskningsverksamhet som GoBiGas kräver. Vi vill därför intensifiera arbetet med att hitta en annan finansiering/ny ägare till GoBiGas, .
Styrelsens mål är en snabb process med en ny lösning på plats vid årsskiftet 2017/2018.
– Intresset för GoBiGas är stort både nationellt och internationellt och bolaget kommer att gå ut brett för att identifiera potentiella intressenter att föra dialog med, säger Gunnar Westerling (S), vice ordförande i Göteborg Energis styrelse
Fakta GoBiGas
GoBiGas är en förkortning av ”Gothenburg Biomass Gasification”
Idén om en anläggning som skulle producera biogas i stor skala genom förgasning föddes 2005 i samverkan med Chalmers
En pilotanläggning i form av den så kallade Chalmersförgasaren stod färdig 2007 och 2010 beslutades att dagens demonstrationsanläggning skulle byggas
Tanken var att demonstrationsanläggningen skulle följas av ett andra steg – en betydligt större kommersiell anläggning med kapacitet att tillverka 80-100 MW biogas per år
Den 12 mars 2014 invigdes GoBiGas-anläggningen och i december samma år levererades biogas ut på gasnätet för första gången
Den befintliga GoBiGas-anläggningen har kapacitet att vid full drift producera 160 gigawattimmar biogas om året vilket är tillräckligt mycket bränsle för att driva 15 000 bilar (som körs 1 700 mil) eller 400 bussar (som körs 6 500 mil) under ett år.
Råvaran som förgasas är restprodukter från skogen. Under de första åren i drift har pellets från sågspån använts men meningen är att pelletsen ska ersättas med GROT, det vill säga restprodukter i form av grenar och toppar från skogsbruket.
Förenklat kan tekniken i anläggningen beskrivas som två olika processer, en förgasningsprocess där råvaran omvandlas till gas och en process där den utvunna gasen förädlas till metangas som kan användas till exempel som fordonsbränsle.
Gasen går ut på det befintliga gasnätet och transporteras på så sätt till kunden/konsumenten
Tekniken är utvecklad i nära samarbete med Chalmers, Valmet (tidigare Metso) och andra leverantörer
Den producerade gasen har samma kvalitet som annan biogas eller naturgas. Generellt kan sägas att biodrivmedel är något mindre energieffektiva men väsentligt mer klimateffektiva jämfört med fossila drivmedel. Gasen kan användas som fordonsbränsle, råvara till industrier eller gas till kraftvärme
Totalt sett har GoBiGas-projektet kostat Göteborg Energi 1,7 miljarder kronor under perioden 2009-2016. Detta inkluderar inte bara själva anläggningsbyggandet utan även utrednings- och förprojekteringsarbete före genomförandet.
Hittills har 45 gigawattimmar biogas från GoBiGas levererats ut på nätet.
Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.
Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt. Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion. Resultatet blev ett omfattande elavbrott.
En olycka kommer sällan ensam
Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.
– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.
I dagarna har Neste publicerat uppdaterad information om alla företagets leverantörer av rå palmolja (CPO), på en ny hemsida. Uppgifterna täcker hela leverantörskedjan, det vill säga alla företag, fabriker och anläggningar som har försett Neste med rå palmolja 2016.
På webbplatsen nestepalmoildashboard.com finns information om leverantörer, certifieringar och certifieringsdokument. Webbplatsen ger även tillgång till en kartfunktion så att besökarna kan se var kvarnarna är lokaliserade på Google maps.
Snitt av Google maps som visar några produktionsställen för Neste
Förutom information om leverantörer ger webbplatsen de senaste uppgifterna om Nestes användning av rå palmolja på koncernnivå, liksom åtgärder och samarbetsprojekt som syftar till att ytterligare utveckla hållbarheten i företagets leveranskedja, och som stödjer utvecklingen inom hela palmoljeindustrin.
Snapshot för Nestes användning av palmolja
Förra året publicerade Neste för första gången en fullständig lista över alla företagets palmoljeleverantörer. Därmed blev Neste det första större palmoljeföretaget i världen som visade sådan öppenhet och transparens vad gäller råvaruförsörjning.
– Vår nya webbplats innebär ett viktigt steg framåt gällande öppenheten av vår leverantörskedja. Den är resultatet av ett kontinuerligt och fruktbart samarbete med våra leverantörer de senaste åren, som alla är fast beslutna att arbeta med hållbarhet. Våra kunder och andra intressenter sätter stort värde på det arbete vi har lagt ner tillsammans med våra leverantörer. Vårt mål är att fortsätta leda utvecklingen av transparens kring leverantörskedjan och ta den ännu längre, säger Simo Honkanen, Senior Vice President, Sustainability and Public Affairs på Neste.
Betydelsen av rå palmolja har minskat i Nestes raffinaderier
Betydelsen av rå palmolja i Nestes råvaruportfölj har minskat de senaste åren. Under 2016 stod avfall och restprodukter för nästan 80 procent av företagets förnybara råvaror, medan rå palmolja stod för mindre än 20 procent. All rå palmolja som Neste använt sedan 2007 har varit helt spårbar ner till plantagenivå. Sedan 2013 är den 100 procent certifierad.
Livsmedelsindustrin fortsätter att vara världens största konsument av palmolja, med över 71 procent av världens förbrukning. Biodrivmedelsbranschen står för cirka 16 procent och kemiindustrin för drygt 11 procent. (Källa: USDA.)
Neste använder ingen palmolja (CPO) för tillverkning av den HVO som säljs på den svenska marknaden.
Den 19 april anordnades seminariet Biogas – ett system för ett hållbart samhälle i Stockholm, med representanter från näringslivet, politiken och gasnäringen, I panelen satt Helena Blomquist – moderator, Cecilia Hedqvist – VD Gasnätet Stockholm AB, Magnus Börjeson – Krav-bonde på Högåsa gård, Anna Berggren – Perstorp BioProducts AB, Lars Sjösvärd – Gasum Oy (Swedish Biogas International).
Målet är 100 procent biogas i Stockholm
Den 21 april anordnades seminariet Biogas – ett system för ett hållbart samhälle i Stockholm, där representanter från näringslivet, politiken och gasnäringen redogjorde för biogasens roll för det hållbara samhället. Seminariet är en del av projektet Nationell biogasstrategi. Riksdagsledamöterna Rickard Nordin (m) och Lise Nordin (mp) stod värdar för seminariet.
Under seminariet avhandlades bland annat frågor såsom, behovet av biogödsel för att möta ökande efterfrågan på ekologisk matproduktion och biogasens bidrag till högt satta klimatmål, biogasens roll för att lösa samhällsutmaningar som avfallshantering samt hur biogas används i processindustri, livsmedelsindustri och restauranger.
Cecilia Hedqvist, VD för Gasnätet Stockholm, var tydlig i sitt budskap under sitt deltagande i seminariet:
– Just nu består drygt hälften av all gas i Gasnätet Stockholms nät av biogas och målet är satt till 100% biogas! Nu vill vi se ännu tydligare efterfrågan i takt med att andelen ökar. Biogas är cirkulär ekonomi, och det behövs tydliga och långsiktiga politiska signaler om att biogas är rätt för att investeringarna komma till stånd.
Projektet Nationell biogasstrategi syftar till att öka biogasandelen i det svenska energisystemet. En ökad användning av biogas är ett viktigt bidrag till måluppfyllelsen inom flertalet politikområden, däribland Sveriges mål om inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.
Nationell biogasstrategi är ett samverkansprojekt som branschföreningen Energigas Sverige driver tillsammans med Avfall Sverige, Biogasbolaget, E.ON, Gasnätet Stockholm, Göteborg Energi, Purac, Region Skåne, Scandinavian Biogas, SSAB, Swedegas, Tekniska verken i Linköping och Öresundskraft.
Läs mer om projektet Nationell biogasstrategi på: www.energigas.se
Gasnät Stockholm AB är det distributionsbolag som bildades då Stockholm gas delades upp i två delar varav Stockholm Gas är det andra.
E.ON har beslutat att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar kraftvärme och ligger i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. En lång transitledning kommer att binda samman tre existerande fjärrvärmenät. Den 11 april sprängde byggentreprenören NCC startsalvan.
Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs i januari av energibolaget E.ONs högsta ledning.
– Jordens resurser är hårt ansträngda, inledde Karsten Wildberger, vd för Eon customer solutions och tillika representant från den tyska koncernledningen sitt tal.
– För att de ska räcka till planetens växande befolkning, behöver vi tänka hållbart. Allt som produceras måste användas flera gånger och helst ska inget gå till spillo. Cirkulär ekonomi – det är vad kretsloppsanläggningen i Högbytorp handlar om.
– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, fullföljde Stefan Håkansson, vd för Eon värme Sverige resonemanget.
I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kopplas E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk.
Biogas igång redan 2018
Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen 2019. Den 23 kilometer långa transitledningen byggs av Svevia i fyra etapper och tas drift successivt. Den står helt klar i juni 2019 och investeringen är på cirka 203 miljoner kronor. De stora mark- och byggarbetena på anläggningen i Högbytorp görs av NCC med ett ordervärde på omkring 750 miljoner kronor.
Partnerskapsiden mellan E.on och Ragnsells föddes redan för 10 år sedan. 2013 gjorde företagen en markaffär som möjliggjorde satsningen och 2016 följde man upp med en avsiktsförklaring för att fortsätta utveckla kretsloppsaffären kring Högbytorp. Samma år skrev E.on också ett klimatavtal med Järfälla kommun, den kommun som bygger mest i norra Europa.
Genom att vi så tidigt kommer in i samhällsbyggnadsprocessen blir det möjligt att göra stora miljövinster säger E.on värmes vd Stefan Håkansson och tillägger
– Här dimensionerar vi t ex värmesystemen för olika värmekvaliteter som gör att returvärmen användas fler gånger. Den slutliga användningen blir som markvärme t ex framför köpcentrum, äldreboenden och på gångvägar.
100 MW bränsleeffekt och biogas för 4 000 bilar
Det nya kraftvärmeverket har 100 MW bränsleeffekt och kommer att leverera ungefär lika mycket värme på grund av den stora rökgaskondenseringen. Bränslet är sorterat avfall samt biobränsle. Elproduktionen blir 30 MW. Leverantör av förbränningsdelen är Steinmüller Babcock Environment med Kone Cranes som underleverantör. Turbin och generator levereras av Siemens. Rökgasreningen och kondenseringsanläggningen levereras av GE Power i Växjö. Det torra asksystemet i anläggningen är unikt och gör det också möjligt att återvinna metaller i ett kretslopp.
Det var inte självklart att också satsa på elproduktion säger E.on vd Stefan Håkansson.
I nuläget är elpriserna rekordlåga och likaså elcertifikaten. Dessutom är det hård konkurrens om investeringsmedel inom koncernen.
För biogasproduktionen levererar Hitachi Zosen Inova en komplett Kompogas anläggning bestående av tre separata rötaggregat av stål för produktion av 6,8 miljoner kubikmeter biometan från 115 000 ton organiskt avfall per år. Det är matrester, slakteri, trädgårdsavfall m.m. från hushåll och företag. En biprodukt blir avvattnad biogödsel. Tankstationerna för E.on’s fordonsgas är sametablerade med OKQ8. Byggnationen startar i september 2017 och skall bli klar i till sommaren 2018. Naturvårdsverkets Klimatklivet ger 75 miljoner kronor som riktat stöd för biogasanläggningen vilket utgör 40 procent av den totala investeringen.
En vanlig brun påse som man sorterar komposterbart avfall kan driva en biogas bil 2,5 kilometer
4 500 bilar kommer att kunna drivas av vår fordonsgas efter 2018 när anläggningen står klar
Kretsloppet hos E.on och Ragn-Sells i Högbytorp
När man rötat resprodukterna får man två rester, den första levereras som gödsel och jordförbättring den andra torra går till energianvändningsanläggningen. Samordningen ger dessutom ytterligare en fördel.
– Familjen i Järfälla får ett lägre energipris när den returnerar kretsloppsmaterial, berättar Ragn-Sells vd Helena Karlsson.
Högbytorp ligger i Stockholmsläns västligaste kommun Upplandsbro, som idag har 25 000 personer och växer snabbt. Österut mot Stockholm följer Järfälla med idag 73 000 invånare där man nu på det gamla flygfältet bygger Barkarbystaden med 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. E.on Värme Sverige AB är en del av den tyska energikoncernen E.on som är noterat på börsen i Frankfurt. Ragn-Sells är ett familjeägd avfalls-, återvinnings- och miljöföretag med basen i Sverige och verksamhet i sex länder.
– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion, säger Stefan Håkansson.
Om E.on
E.ON Sverige ingår i den internationella E.ON-koncernen, som är ett av världens största investerarägda energiföretag. Som energibolag bidrar man till att bygga det hållbara samhället. E.ON investerar i svensk energidistribution och förnybar produktion, i utvecklingsprojekt inom hållbara städer, transporter och kundlösningar.
Om Ragn-Sells
Rag-Sells är ett privat familjeägd bolag med verksamhet i sex nordiska och baltiska länder och som arbetar med återvinning, miljö- och avfallshantering. Företaget har 2500 anställda. Vd är Helena Karlsson. Grundarfamiljen representeras genom Erik Sellberg.
novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-23
Ceremoni vid första sprängsalvan för E.ons och Ragn-Sells kretsloppsprojekt i Högbytorp.
Energimyndigheten ger 78 miljoner kronor i stöd till Svenskt Förgasningscentrum. Förgasningsteknik ses som ett storskaligt alternativ för att ersätta fossila bränslen med biomassa, skriver Energimyndigheten. Stödet ges till tre forskningsnoder som leds av Luleå Tekniska Universitet, KTH och Chalmers. Svenskt förgasningscentrum bildades år 2011.
– Det behövs riktade satsningar för att förgasning ska bli konkurrenskraftig och komma till kommersiell användning. Svenskt Förgasningscentrum är en sådan satsning och bidrar till utvecklingen mot en fossilfri transportsektor och industri, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.
Luleå tekniska universitet (LTU) är huvudman för SFC där även KTH, Chalmers och Energitekniskt Centrum (ETC) har betydande roller. Föreståndare för centret är Joakim Lundgren, LTU. Verksamheten i SFC bedrivs vid tre noder där tre olika förgasningstekniker studeras.
CDGB — Direkt förgasning (KTH / MDH / LNU)
Framställning av drivmedel från biomassa i stora mängder förutsätter storskalig förgasning och då är trycksatt förgasning i fluidiserad bädd en tänkbar teknik.
Indirekt förgasning av biomassa är en teknik som möjliggör produktion av en torr, kvävefri och ren gas från biomassa och ger en råvara som direkt eller efter behandling kan ersätta fossil olja och naturgas.
I suspensionsförgasning (entrained flow gasification) matas bränslet in som en suspension av partiklar i vätska eller som ett pulver i förgasaren och förgasas i allmänhet med ren syrgas istället för luft. Tekniken används för att tillverka drivmedlen DME och metanol.
Mellan teknikerna finns många gemensamma och generella frågeställningar som de tre noderna kan samverka och utbyta erfarenheter kring. Det gemensamma målet för alla tre är att utvinna energi och drivmedel från biomassa.
