Category Archives: Energi

Bioenergi

Bra film om skogsbränslet Grot från energikontor Sydost

Skogsbränslet Grot, kortnamn för Grenar och Toppar, kan användas i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Tekniken finns och kostnaderna är rimliga. Filmen visar hur det går till att producera Grot i skogsbruket

GROT flisas och används i kraftvärmeverk för att producera grön el och värme, så ett ökat uttag ger inte bara mer förtjänst för skogsägaren utan bidrar också till en ökad andel förnybar energi i Sverige.

Filmen är gjord av Energikontor Sydost och Linnéuniversitetet med hjälp av Filmfabriken 2017.

Bioenergi, Uncategorized

Bioekonomi riksdag arrangeras i Ö-vik

Sverige skall bli ledande i Bioekonomi därför arrangeras den 14-15 mars  Bioekonomi – riksdagen i Örnsköldsvik med bland andra Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest närvarande. 

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest och f.d. statsminister, Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna, Anders Fröberg, ordförande IKEM, Pia Sandvik, vd RISE, Mattias Goldman, vd tankesmedjan FORES samt Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen är några av talarna och paneldebattörerna. Bioekonomiriksdagen arrangeras av Cleaner Growth, Processum och Örnsköldsviks kommun i samarbete IKEM, Näringsdepartementet och Skogsindustrierna.

– Bioekonomiriksdagen är ett stort steg för Sverige att bli en ledande nation inom den nya bioekonomin, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare på Cleaner Growth. Den svenska bioekonomin utvecklas snabbt just nu. Branschen står inför en rad utmaningar som behöver gemensamma lösningar och med Bioekonomiriksdagen vill vi skapa en unik plattform för att ta tillvara den potential som finns.

– Att bioekonomi är högaktuellt och att det finns en vilja att förverkliga en omställning till ett hållbart samhälle bekräftas av att ett stort antal nyckelpersoner från industri, forskningsinstitut, organisationer och politiken deltar som talare och paneldebattörer, poängterar Magnus Hallberg. Vi förväntar oss ett stort deltagarantal till denna Sveriges första Bioekonomiriksdag, vilken vi hoppas ska bli ett återkommande forum för att driva på utvecklingen av ett hållbarare samhälle.

Bioekonomiriksdagen innehåller såväl seminarier som föreläsningar och paneldebatter med högintressanta deltagare. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomin står inför. Den första utmaningen handlar om uppskalning och testbäddar, den andra om behovet av efterfrågan på gröna produkter och den tredje om regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. Vart och ett av exemplen följs upp med en diskussion i en expertpanel kring hur bioekonomin kan realiseras i Sverige.

Förutom de redan nämnda talarna och paneldebattörerna kommer också bland andra Herman Sundqvist, GD Skogsstyrelsen, Sören Eriksson, Preem, Puneet Trehan, IKEA, Lars Lind, Perstorp, Lars Winter, Domsjö Fabriker, Peter Röger UPM, Peter Åslund, Vinnova och Klara Helstad, Energimyndig­heten.

Cleaner Growth är en unik långsiktigt satsning i norra Sverige – Västerbotten och Örnsköldsvik – som stödjer utvecklingen av fler och växande bolag inom cleantechområdet.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Bioenergi

650 miljoner i ny Grön Fond kan finansiera 50 miljöföretag

En ny grön investeringsfond ska investera 650 miljoner kronor i innovativa miljöföretag, berättar Lena Fridlund Forsgren, investment manager, när Cleaner Growth bjuder in till träff i samband med Västerbottensdagarna på Grand Hôtel.

– Det är en ny fond som ska jobba över hela Sverige och stödja företag som annars kan ha svårt för att attrahera kapital. Cleantech-bolagen har ofta speciella förutsättningar med dyra pilotanläggningar, långa kommersialiseringsprocesser, regelverk och produkter som kräver mycket tester, säger Lena Fridlund Forsgren, investerare på Partnerinvest, som är Almi Invests regionala fond i norra Sverige.

Den gröna investeringsfonden vänder sig till små och medelstora företag över hela Sverige som erbjuder varor och tjänster som minskar klimatgaserna.

Den nya gröna investeringsfonden fyller det kapitalgap som uppstår mellan den fas där företagen inte längre kan få forsknings- och demonstrationsstöd och den fas då företagen går in i en annan finansiering, till exempel börsnotering.

650 miljoner
– Fonden som omfattar 650 miljoner kronor ska vara aktiv fram till 2023 och jag tror att vi kommer att investera i omkring 50 bolag fram till dess, berättar Lena Fridlund Forsgren.

Genom fonden kan bolag få upp till 25 miljoner kronor i investering. Det finns också möjlighet till tidig så kallade såddinvestering upp till ca fyra miljoner kronor.

Rekrytering pågår
I dagarna håller fonden på att startas upp med rekrytering av personal och en ny vd som kan ta hand om verksamheten. Planen är att GreenTech fonden ska vara igång till sommaren.

Pengarna kommer från de nationella regionalfondsprogrammen och är en del av satsningen om cirka tre miljarder på koldioxidsnåla lösningar. Medfinansiärer till fonden är Almi Företagspartner, Almi Invest, Energimyndigheten och Regionala utvecklingsfonden.

Text & bild: Mikael Hansson

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Socker från trä – Valchem börjar producera i demoanläggningen i Ö-vik

Nu börjar ValChem-projektet leverera socker

De första större mängderna cellulosasocker har nu levererats från projektet ValChem, där kemi- och teknologiföretaget SEKAB deltar som en av fyra aktörer. I projektet utvecklas och demonstreras hur gröna kemiprodukter kan framställas med råvara från skogen.

ValChem-projektet har nu börjat ge resultat i form av leveranser av cellulosasocker från bioraffinaderi demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik. Under hösten 2016 har SEKAB producerat och levererat över tjugo ton cellulosasocker.

I nästa skede av processen omvandlas cellulosasockret till monopropylenglykol (MPG), en baskemikalie för många kemiprodukter, så som färger, hartser, lacker och hygienartiklar. I processen utvinns även lignin, som kan användas för att producera exempelvis lim och bioplast.

– Med de här teknikerna kan skogsbaserad råvara ersätta fossila råvaror, och det är naturligtvis en jättevinst för både miljön och klimatet. Vi på SEKAB är mycket stolta över att ha blivit utvalda att delta i det här viktiga projektet, säger Marlene Mörtsell, teknikansvarig för CelluAPP®, SEKAB E-Technology.

SEKAB:s roll i projektet är att demonstrera sin teknologi CelluAPP®, som kan användas för att utvinna cellulosasocker och lignin från trä, halm och annan biomassa. CelluAPP®-teknologin valdes ut till projektet för sin verifierade prestanda och kapacitet. SEKAB:s erfarenhet och kunnande inom omvandling av biomassa var också en bidragande faktor.

– SEKAB vill bidra till ett mera hållbart samhälle genom att tillverka och utveckla förnybara kemiprodukter. Alla kemikalier som i dag tillverkas av fossil olja skulle istället kunna tillverkas av förnybar biomassa, som till exempel restprodukter från skogsindustrin, säger Marlene Mörtsell.

Projektet ValChem startades 2015 av det finska bio- och skogsindustriföretaget UPM. Utöver UPM och SEKAB deltar även företaget METabolic EXplorer och Technische Universität Darmstadt, som båda verkar inom skogs-, kemi- och bioteknikbranscherna.

ValChem lägger en grund för fullskalig produktion av biobaserade kemiprodukter och är till stor del finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, grant agreement No 669065. All träråvara som används inom ValChem är hållbart producerad.

Om SEKAB CelluAPP®

Har utvecklats i Domsjö, där cellulosaforskning har 100-åriga anor. I bioraffinaderiklustret utanför Örnsköldsvik har vi med ett intensivt forskningsarbete och kontinuerliga testkörningar av vår pilotanläggning förfinat en teknik för att ta tillvara värdet i restprodukter från skogs- och jordbruk. Målet: kemikalier och drivmedel som varken kräver fossila resurser eller åkermark och som lever upp till framtidens krav på miljönytta och hållbarhet.

CelluAPP® teknologin är utvecklad och verifierad i en industriell testmiljö genom omfattande kontinuerliga driftskörningar i en demonstrationsanläggning. Demonstrationsanläggningen som i april 2013 döptes om till Biorefinery Demo Plant, ligger i nära anslutning till SEKAB produktionsanläggning i Örnsköldsvik och har varit i drift sedan 2004. Utvecklingen av CelluAPP® teknologin har omfattat allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integration med annan produktion.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

El & kraft, Fjärrvärme, -kyla, Internationellt

Vattenfall bygger stort fossileldat gaskraftvärmeverk i Berlin

Vattenfall ägt av svenska staten har beslutat investera motsvarande cirka 3 miljarder kr i ett kraftvärmeverk eldat med naturgas i östra Berlin i stadsdelen Marzahn – Hellersdorf. Huvudentreprenör är Siemens som levererar turbinen. Effekten blir 230 MW fjärrvärme och 260 MW elektricitet.  Verkningsgraden räknat på bränslet uppges till 90 procent. Kontraktet med Siemens tecknades i december 2015 skriver Vattenfall i sitt tyska pressmeddelande.

Vattenfall har i Östra Berlin också investerat närmare 1 miljard i det gamla brunkolsverket Klingelberg som utrustats med en gasturbin. Brunkolseldningen som pågått sedan 1927 kommer att upphöra den 24 maj 2017.  Den nya gasturbinen kommer att gå som baslast men successivt ersättas av produktionen från den nya anläggningen i Marzahn.

@novator.se/2017-02-09/Lennart Ljungblom

 

 

Bioenergi

Mika Anttonen: “Tesla går mot konkurs”

Kritiserar nordisk elbilspolitik

Mika Anttonen, grundare och majoritetsägare, i kedjan St1 som också bl a driver svenska Shell stationer tror att Tesla går en mörk framtid till mötes.

– Jag förstår inte varför vi ska öka mängden elbilar. Vi borde i alla fall inte använda skattemedel till det. Tesla är en cool bil, men jag gissar att företaget kommer gå i konkurs, de har helt enkelt lovat för mycket, säger han till finska Aamulehti som också refereras av  amerikanska Business Insider och svenska Affärsvärlden.

Anttonen säger sig dock inte ha något emot Tesla, Hans vd kör som exempel en Tesla och det är en mycket “cool” bil.

– Vi tjänar också pengar på Tesla-ägarna då våra bensinstationer är utrustade med laddstationer för elbilar och under de 20 minuter de tar att ladda kan de köpa kaffe och korv hos oss.

Mika Anttonen vd för st1
Mika Anttonen vd för st1

Anttonen anser dock att det finns en missvisande bild över hur bra elbilar faktiskt är för klimatet.

– Jag förstår inte varför vi skall använda skattepengar och ge bidrag till en amerikansk biltillverkare som lovar för mycket och som troligen kommer att gå i konkurs.

Anttonen är en av Finlands få självskapade Euro millionärer kritiserar nordiska ländernas energipolitik, speciellt politiken som gäller elbilar.

novator.se/2017-02-06/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Den nya klimatlagen skall som finanspolitken styra övergripande

Ny klimatlag ska leda till nollutsläpp 2045

I går presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) ett regeringsförslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket innehåller Sveriges första klimatlag som ska styra regeringens arbete mot nollutsläpp av växthusgaser.

Det klimatpolitiska ramverket som nu föreslås jämförs av regeringen med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats. Ambitionen är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet.

– En klimatlag skulle innebära att kommande regeringar kan ställas till svars för ett bristande klimatarbete, säger  klimatminister Isabella Lövin (MP)
– Just detta är den  tunga delen i klimatlagen.
– Ramverket kommer få ett genomslag inom alla politikområden, eftersom alla departement måste titta på sin koldioxidbudget och hur de kan bidra till att minska utsläppen, det ska redovisas varje år i höstbudgeten.

Enligt det nya förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och under varje mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

De mål som den nya lagen siktar mot gör gällande att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya klimatlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

– Nu finns tydliga etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn, det gör det tydligare för näringslivet vad som gäller och underlättar för att våga göra investeringar, avslutar Isabella Lövin.

novator.se/2017-02-03/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Ny vd hos skogsmaskintillverkaren Rottne Industri

Styrelsen för Rottne Industrier AB har utsett Tobias Johansson till ny verkställande direktör. Han tillträder den 24 februari.

Rolf Andersson, som utsågs till verkställande direktör 2005, har uttryckt önskemål om att lämna vd-skapet. Styrelsen för Rottne Industri AB har utsett Tobias Johansson till ny verkställande direktör. Tobias Johansson har varit anställd i bolaget i flera år och utsågs till vice verkställande direktör i januari 2015.

Tobias Johansson kommer att tillträda sin nya tjänst i samband med ordinarie bolagsstämma den 24 februari.

Bilden föreställer Vd Tobias Johansson (t.v.) och Rolf Andersson, avgående vd. FOTO: RONNY ÖSTLING

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-02-02

 

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla

E,on investerar 2,5 miljarder i kraftvärme i Stockholm

E.ON investerar i kretsloppsanläggning med kraftvärme i Stockholm

E.ON har tagit beslut om att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar en biogasanläggning samt en kraftvärmeanläggning i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. Tillsammans skapar det förutsättningar för framtidens kretsloppsanläggning. 

Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs av energibolaget E.ONs högsta ledning.

– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, säger Stefan Håkansson, tf vd Customer Solutions och Sverigechef.

Investeringen är ett steg i att utveckla Högbytorp till framtidens kretsloppsanläggning.

– E.ON i Sverige har som mål att all vår energi ska komma från återvunna eller förnybara källor, säger Stefan Håkansson. Etableringen på Högbytorp är ett viktigt steg mot det målet.

I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kommer E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner att kopplas samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk för att frigöra mark för andra ändamål.

– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion och bidra till att utveckla Upplands-Bro kommun, säger Stefan Håkansson.

Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen beräknas att tas i drift 2019. Tre befintliga värmeanläggningar i Kungsängen och Bro tas då ur drift.

 

Bioenergi

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Online sedan 1995