Ingresser nr 6-96

nr 6/96

Aktuell energipolitik

Så har då deltagarna i energiförhandlingarna decimerats. (m) och (fp) har av näringsministern uteslutits sedan de deklarerat att de inte kan stödja ett av de tre villkor för fortsatt deltagande, som han satt upp, nämligen det att kärnkrafts-avvecklingen skall startas under mandatperioden, eller åtminstone till år 2000.
Den minskade elproduktionen kompenseras enligt näringsministern genom att elvärme i bostäder konverteras till uppvärmning med förädlade bränslen och fjärrvärme. Detta är ju mycket glädjande för oss, som under en lång tid i alla möjliga och omöjliga sammanhang fört fram att de nära 30 TWh/år el som idag används för bostadsuppvärmning kan bytas ut mot bränslen på ett ekonomiskt acceptabelt sätt. 30 TWh/år är ju också en lika stor energimängd, som används av den elintensiva industrin.

Kent Nyström, SVEBIO (www.svebio.se)
Bristaverket vid Arlanda

Läs hela artikeln

- Sigtuna och Upplands-Väsby bygger jungfrulig kraftvärme

I ett helt nytt kraftvärmeläge invid Arlanda Flygplats slutputsar nu Brista Kraft AB på sin nya anläggning. Den är avsedd som första steget i en målinriktad satsning på hållbar energi, berättar Jan Thorburn, vd i Brista Kraft AB. Totalt investerar man nu 720 miljoner kronor och får för detta ett helt nytt kraftvärmeverk för biobränslen med ett sammanbundet fjärrvärmenät för Väsby, Märsta och Arlanda.

Bild: Tomas Olausson




Biobränslekombinatet i Skellefteå

- en halv miljard i lönsam investering

Biobränslepionjären Skellefteå Kraft AB ångar på och lägger sig ånyo i täten för utvecklingen genom det nya kraftvärmeverket på 34 MW el och 98 MW värme som uppförs integrerad med världens största pelletfabrik. 100 000 ton pellet per år avser man att producera när fabriken blir färdigbyggd. Det motsvarar uppvärmningen av 25 000 villor. I ett första steg stannar man på knappt 70 000 årston.

Lennart Ljungblom




Sandvik II, i Växjö

Över 160 GWh bio-el och runt 250 GWh fjärrvärme räknar Växjö Energimed att producera i sitt nya högeffektiva kraftvärmeverk Sandvik II. Därmed blir verket en av Sveriges största energiförädlare av biobränslen.




Biofjärrvärme -96

Uppsala biokraftvärmeverk i tio år ett av världens största

I snart tio år har Uppsala energi drivit ett av världens största biobränsleeldade kraftvärmeverk, 240 MW värme och 130 MW el. Årsproduktionen uppgår till cirka 850 GWh värme och 400 GWh el. Bränslet är i huvudsak briketter från Härjedalens Mineral AB, och består av 30-40 procent träspån och resten torv. Utöver detta används flis i en biobränsleanläggning i Knivsta söder om Uppsala. Där byggs dessutom en ny 15 MW rosterpanna för fuktigare biobränslen. I Uppsala Energis avfallsförbränningsanläggning, som ger cirka 600 GWh/år, används ett bränsle med 70-80 procent träursprung.


Helsingborg Nygammal biojätte!

Västhamnsverket i Helsingborg vars värme och elproduktion uppgår till 500 respektive 240 MW per år börjar nu sin konvertering till träpellet. För driftsäsongen 97-98 kommer cirka 90 000 ton träpellet att användas och ersätter därvid cirka tre fjärdedelar av kolet för värmeproduktionen. Nu byggs bränslehanteringssystemet om men kvarnar och brännare förändras inte mycket. Eventuellt kommer man också att återföra rökgaser till inmatningssystemet.

Under rubriken "Biofjärrvärme 96" beskrivs ytterligare 12 biobränsle-eldade värmeverk landet runt.




Branschprogram ger effektivare och renare värmeverk

Varför har inte alla kraft/värmeverkspannor samma låga emissioner, god drifttillgänglighet och goda prestanda? Några vanliga svar brukar vara "vi har numera ett besvärligare bränsle", "rökgasen eller uppfuktningen har ändrats" eller "eldstaden är för liten".
Svaren beskriver dock endast en liten del av sanningen. Den reella orsaken måste oftast sökas på ett mycket djupare plan.

Bildserie

Överst: Rostpanna utan gashals med otilräcklig sekundärlufttillförsel.

Mitten: Stråkbildning som följd av ojämn förbränning på rosten.

Nederst: En gashals ovanför rosten ger en jämnare utbränning med mindre kväveoxid och kolvätebildning som följd.

Beställ numret och läs hela artikeln!

Text: Robert Schuster, TPS (www.tps.se).




Närvärme med bioenergi ersätter olja och el

Med sitt nybyggda Närvärmesystem i Ingelstad, 15 km söder om Växjö, erbjuder Växjö Energi ett nytt alternativ till olja och el. I den nya anläggningen har man ersatt 80-85 procent av dagens olje- och elförbrukning med bioenergi.
Den nya tekniken baseras på oförädlade biobränslen och förenklad fjärrvärmeteknik. Bioenergicentrum vid Högskolan i Växjö kommer att använda systemet för forskning och utveckling av tekniken.




Småländska Nibe expanderar villavärmen

Läs hela artikeln

Målmedvetenheten strömmar emot besökarna hos Nibe i Markaryd. I en koncentrerad anläggning tillverkas braskamin, villapannor och ackumulatorer för den svenska och europeiska villamarknaden. Med svensk plåt och med finsk, dansk och svensk teknik producerar nu totalt 800 människor i Nibe Industrier AB utrustning för värme och trivsel.

Bild: Niklas Gunnarsson i personal- och representationspuben. Nibe satsar hårt på personalvård. Förutom puben har man en gymnastiksal och en bilverkstad som står till förfogande.
Foto: Sofie Samuelsson





Mönsteråspellet från ny massafabrik

- Vi producerade 200 ton pellet i helgen, berättar Staffan Carlsson, teknisk chef vid massafabriken i Mönsterås. Mönsterås bruk är nu i gång med pellettillverkningen. Nu närmar man sig den fulla kapaciteten, 50 000 ton pellet per år.




Gott om råvara i Vaggeryd

Läs hela artikeln

Med sjuttio procent av Sveriges träbearbetande industri inom en radie av 22 mil har Såbis anläggning i Vaggeryd god tillgång på träråvara. När anläggningen är i full drift kommer 70 000 årston pellet att produceras.




Såbi bromsar upp elvärmen

I Sverige finns en halv miljon villor som värms med direktverkande el. Det är den marknad som Såbi ser framför sig när pelletkaminen lanseras i Sverige. En pelletkamin värmer huset utan vattenburet system. Upp till sjuttio procent av värmebehovet kan ersättas med pellet.




Jerry Whitfield - flygingenjören som uppfan pelletkaminen

När han fick se en pellet i verkligheten insåg han att det var en sådan han letat efter. Då var steget inte långt för Jerry Whitfield att börja konstruera pelletkaminer.






Pelletstorleken har betydelse

Vilken pelletdiameter passar bäst för småskalig eldning?




Positivt gensvar för Teem

Nils Tunströmer som arbetat med brännare för bland annat pellet i mer än 15 år ser nöjd ut när Bioenergi träffar honom på kursgården i Mullsjö. Där finns en liten Stepmaster som värmer upp hela konferensanläggningen.
Det första som Nils säger mig när vi stiger ur bilen är:
- ser Du silon?
Jag ser mig omkring, framför mig finns konferensanläggningen snyggt svart och röd i designen men jag ser ingen silo.
- Nej, svarar jag.
- Den är ju mitt framför dig svarar Nils med ett belåtet leende.




Bioenergiresa i norra Spanien

Inom Altenerprogrammet i EU ges möjlighet till så kallad personal exchange, innebärande att ett medlemsland bjuder in till en studieresa och att deltagande sponsras av EU. I slutet av oktober arrangerade Spanien en resa med deltagare frå sju olika länder.
Här följer en rapport...




Pelletklubben

Sveriges småhus använder 47 TWh värmeenergi per år!

Nära nog hälften av all uppvärmning utanför industrin är småhusvärme!
Landets småhusägare använder idag, till cirkaa hälften elvärme (21 TWh). I Sverige finns cirka 550 000 direktvärmda hus och 270 000 småhus med vattenburen elvärme. Ungefär en fjärdedel använder olja (14 TWh) i 400 000 småhus och en fjärdedel använder ved (12 TWh).




Vedeldningen sanerar ekonomi och ger varaktiga arbetstillfällen

Sverige behöver arbetstillfällen och en sanerad ekonomi. I princip finns det bara två vägar att klara av problemen. Man får antingen försöka öka inkomsterna eller minska på utgifterna . Bengt-Erik Löfgren visar hur satsningen på bioenergi ger posistiva effekter på sikt för såväl samhälle, som för den enskildes ekonomi.




Bioenergisfären/ Fakta/ Order/ Arkiv