 |
 Artikel Bioenergi 1-97 |
 nr 1/97 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ris blir flis - vilket flisnings-system ska vi välja?Björn Rasmusson, Sydved Energileveranser har lång erfarenhet av skogsbränsleproduktion med olika flisare guidade på exkursionenFörst den mobila flishuggens historia. 1974 byggdes världens första flisskördare av ABC Construktor. Den bestod av en mobil trumhugg med högtippande balja, dragen av en jordbrukstraktor. Under ett par år gjordes trevande försök att producera så kallad grönflis som tillskott i cellulosatillverkningen. Att producera bränsle från skogen sågs i fiberbristens dagar som en konkurrerande verksamhet och var med några få undantag i det närmaste förbjudet. Utvecklades i Brasilien Det var i Brasilien som den mobila trumflishuggen kom att tillverkas i större skala under 70-talet. På Aracruz i Brasilien, då världens största cellulosafabrik, ville man utnyttja hyggesavfallet för energiändamål i barkpannan. Andra företag följde efter och på kort tid byggdes på licens från Sverige ett 50-tal flisskördare upp. De var dragna av jordbrukstraktorer och matades manuellt. Utvecklingen i Sverige I Sverige gick utvecklingen framåt om än långsamt. Även här kom så småningom bränslemarknaden igång. Första värmeverket som kom att nyttja skogsflis i större skala var Växjö värmeverk. Teknikmässigt blev flishuggarna kraftigare och började byggas på skotarchassin. Driftsäkerheten ökade parallellt med att systemtekniken i skogen utvecklades. En del nya idéer lanserades som till exempel den terminalsgående trädhanteraren, kanske egentligen en föregångare till dagens ämne, storhuggen. Utvecklingen går vidare, både systemtekniskt och maskintekniskt. Som vanligt är mångfalden av idéer och system nödvändig för vidare utveckling. Terminalsystemet Jag ska nu redogöra för ett av dagens nya system, terminalssystemet, och jämföra det med ett traditionellt system, flisning i skogen. Det traditionella systemet innebär att groten skotas ut till bilväg för att flisas med en flishugg och transporteras i containers till värmeverk. Det finns fördelar i detta system men också nackdelar. Nackdelarna är framför allt hög flisningskostnad och sönderkörda skogsbilsvägar. Torkas i vältor Storhuggen arbetar på en terminal. Riset skotas fram och transporteras på risbilar till terminalen. Riset läggs upp i stora vältor och får torka. En flishugg med stor kapacitet upparbetar riset och blåser till stack. På så sätt kan vägskador undvikas då man har lättare att välja tidpunkt för dessa transporter. Av Björn Rasmusson
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
Bioenergisfären / Fakta / Order / Arkiv | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||