Energiproppen lagd
Regeringen har nu lagt sin proposition om energin "En uthållig energiförsörjning" med 20 förslag till riksdagen samt därutöver också en elberedskapslag samt en proposition om mätning mm på elmarknaden.Den senare föreslår att en timredovisande el-mätare inte skall få kosta kunden mer än 2.500 kronor inklusive installationskostnaderna.
Propositionerna innehåller inga förslag avseende skatter och avgifter. Energiminister Sundström hänvisade till den kommande budgetpropositionen samt till en separat proposition nästkommande vår. Man skriver dock att beskattningsreglerna bör ge drivkrafter för hushållning och konvertering till förnybara energislag samtidigt som den inte skall påverka industrins konkurrenskraft internationellt. El-produktion med förnybara energislag skall också främjas skattemässigt.
Avseende naturgasen skriver man att dess miljöfördelar jämfört med olja och kol skall beaktas.
Politiska överenskommelsens mål:
Den svenska energipolitikens mål är :
- att på kort och lång sikt att trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Den skall vidare
- skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med låg påverkan på hälsa, miljö och klimat
- underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle
- bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin
- bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.
- trygga landets energiförsörjning genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor samt en effektiv energianvändning
Därtill några villkor
- Kärnkraften skall ersättas med effektivisering av el-användningen, konvertering till förnybara energislag samt miljömässigt acceptabel el-produktionsteknik.
- Det befintliga naturgasnätet bör utnyttjas
- Nationalälvarna och de övriga älvsträckorna som riksdagen undantagit från utbyggnad skall även fortsättningsvis skyddas
- en säker tillgång på el till ett rimligt pris för den svenska industrin
- elanvändningen för industrins produktion skall ges möjlighet att öka under det närmaste decenniet
Ej något slutdatum för kärnkraftavvecklingen
I överenskommelsen skriver partierna att omställningen av energisystemet skall påbörjas snarast, men också att något årtal då den sista reaktorn skall tas ur drift "ej bör fastställas".
Regeringen föreslår inte heller riksdagen i denna proposition att fatta beslut om en avställning. Ett förslag till lag om avställning av den första reaktorn skall föreläggas riksdagen under 1997, i så god tid att den kan träda i kraft den 1 januari 1988.
I den lagen skall föreskrivas att rätten till att driva kärnkraftreaktor för framställning av kärnenergi kan upphävas av regeringen. Regeringen avser att omedelbart efter lagens fastställande fatta beslut om avställning av reaktorerna Barsebäck 1 och 2.
Ett villkor är att bortfallet av el-produktion kan kompenseras genom ny el-produktion eller effektivisering.
Man är noga med att framhålla att Vattenfall aktivt skall medverka i omställningen av energissystemet. Också i att avstängningen av Barsebäck 1 kan ske senast 1 juli 1998 och reaktor 2 senast 1 juli 2001.
Delegation för Sydsverige
En särskild delegation tillsätts för att utveckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige. Den får disponera 400 miljoner kronor. Anslaget skall tas i budgetpropositionen 1998. Delegationen skall ges vida möjligheter att initiera åtgärder som stärker regionens el- och värmeförsörjning. Delegationen skall snabbt kunna bidra med planerings- och projekteringsstöd. Effektivare energianvändning och en ökad användning av förnybara energislag framhålls som angeläget liksom ett bättre utnyttjande av det befintliga naturgasnätet.
Beslut om fortsatt avveckling skall tas före nästa mandatperiods utgång
Ett långsiktigt omställningsprogram inrättas för utveckling av ett ekologiskt uthålligt energisystem. Genom avstängningen av de två första reaktorerna och genom programmet skapas förutsättningar för att nya konkurrenskraftiga elproduktionsalternativ successivt skall kunna föras in.
Efter avställningen av Barsebäcksverket skall en utvärdering göras vilken skall ligga som underlag för den fortsatta omställningen. Före nästkommande mandatperiods utgång skall beslut fattas om den fortsatta avställningen av kärnkraftreaktorer skall genomföras.
Programmet för ett ekologiskt uthålligt energisystem
Insatser på kortsikt skall ersätta el från Barsebäck
3,1 miljarder kronor skall användas under en femårsperiod för att ersätta bortfallet av el från Barsebäck genom minskad el-användning och ny el- och värmeproduktion från förnybara energikällor.
Beståndsdelarna är:
- minskad användning av avkopplingsbara elpannor i fjärrvärmen
- insatser för konvertering och effektsänkning i hus med direktverkande el-värme
- ökad fjärrvärmeanslutning
- tillförsel av ny el-produktion från förnybara energikällor genom bl a investeringsstöd och teknikupphandling
- Hushållning skall stimuleras genom rådgivning, provning och testning. Kommunal energirådgivning och utbildning skall stödjas med statliga medel
- Marknadsintroduktion av ny energisnålteknik skall påskyndas genom teknikupphandling.
Ersättningsprogrammet lite mer i detalj
1. Minskad el-användning och ett minskat effektuttag i bostäder
1,650 miljarder anvisas under en 5 årsperiod. Bidragsreglerna träder ikraft 1 januari 1988 och avser installationer, anläggningar eller utrustning som beställts tidigast den 1 juli 1997.
- Anslutning av elvärmda småhus till befintlig fjärrvärme. Erfarenheterna från de igångstartade pilotprojekten skall avvaktas.
- Bidrag med upp till 10.000 kr för installation av effektvakt och kompletterande värmeanläggning som medför minskat el-effektuttag. T ex avses kamin, kakelugn eller anordning för värmelagring.
- Bidrag med upp till 30 procent av skäliga kostnader för byte till värmeanläggning baserad på ett vattenburet värmesystem och för installation av anordning för värmeackumulering. Kostnad för skorsten är också bidragsberättigat. Bidrag lämnas t ex inte till panna eller värmepump. Boverket blir ansvarig myndighet och bidraget samordnas med ett föreslaget lånessystem som skall ersätta ROT bidragen som upphör 1997.
2. Åtgärder för att öka tillförseln av el
-ett bidrag lämnas med 3.000 kr/kW el i anläggningar för biokraftvärme. Bidraget får dock utgå med högst 25 procent av investeringen. Bidraget träder ikraft den 1 juli 1997. 450 miljoner kronor har anvisats under en 5 årsperiod. Bidraget kan kombineras med ett särskilt stöd för upphandling av ny el-produktionsteknik.
- ett bidrag lämnas med 15 procent av investeringen i ett vindkraftverk med en el-effekt på minst 200 kW. Bidraget träder i kraft den 1 juli och 300 miljoner kronor anvisas under en 5 årsperiod.
- småskalig vattenkraft får et t bidrag med 15 %. Totalt anvisas 150 Mkr under femårspeioden
- effektivare upphandling av ny teknik stöds med 100 Mkr under en femårsperiod. Man hänvisar här till de positiva erfarenheterna från England där kraftbolagen kompenserades för dyrare inköp av alternativ el.
3. Åtgärder för effektivare energianvändning
- För central information, utbildning mm anvisas 60 Mkr under 5 årsperioden med start 1 januari 1998.
- Teknikupphandling av energieffektiv teknik stöds med 100 Mkr med start 1 januari 1988
- Provning och märkning stöds med 40 Mkr från den 1 juli 1997. Särskilt konsumentverkets verksamhet framhålls.
- Kommunal energirådgivning stöds med 250 Mkr och för sökas för insatser som inletts tidigast 1 juli 1997.
I samanhanget skall man också se förslaget om ett takpris på installation av timredovisande elmätare som högst får kosta 2.500 kr inklusive installation.
Forskning och teknikutveckling
För den långsiktiga omställningen anslås 5,07 miljarder kronor under en 7 årsperiod. Programmets huvudinriktning är att minska kostnaderna för att utnyttja de förnybara energislagen. Teknisk- och marknadsutveckling bör främjas samtidigt. Insatser skall göras främst för ökad tillförsel av biobränsle men även för teknik avseende vind- vattenkraft, teknik för värmelagring mm. På längre sikt även andra teknologier.
- Till energiforskning anslås 2,31 miljarder
- Forskning om energisystemet erhåller 210 Mkr
- Forskningsamarbete kring Östersjön erhåller 70 Mkr
- Förstärkning av energiteknikfonden med 870 Mkr
- Introduktion av ny energiteknik. Ett nytt energiteknik bidrag inrättas för att stödja teknik som, med reducerad risk för företagen behöver utvecklas i full skala doch demonstreras inför kommersiell användning. För verksamheten anvisas 1,61 miljarder kronor. Fabel som disponerat 625 miljoner kronor för likartad verksamhet sedan 1992 upphör.
- Dessutom avsätts 210 miljoner kronor för FoU för att sänka produktionskostnaderna för etanol baserad på cellulosahaltiga råvaror. Den verksamheten motiveras av strategiska klimatpolitiska skäl.
Tydligare uppgifter för vattenfall
Huvuduppgiften blir att inom ramen för affärsmässighet bidra till en svensk el-försörjning som är ekologiskt och ekonomiskt uthållig. Resurser som skapas inom Vattenfall skall användas för utveckling av ny el-produktionsteknik och för investeringar som behövs för omställningen. Vattenfall skall förbli statligt.
Ny myndighet
En ny central energimyndighet inrättas senast den 1 januari 1998. Den får huvudansvaret av att verkställa merparten av det energipolitiska programmet och ett samordningsansvar för omställningsåtgärderna.
Ett breddat energi- miljö och klimatsamarbete kring Östersjön
Riksdagen har tidigare avsatt en miljard för ökat samarbete i regionen. Ett antal konkreta projektförbereds på energiområdet. Sverige samarbetar nära med såväl andra länder i regionen som med internationella finansiella institutioner. Sverige skall aktivt verka för en integrering av de nationella energisystemen i Norden och Östersjöregionen. Ett program för energieffektivisering, konvertering och miljöförbättrande åtgärder i el- och värmeproducerande anläggningar påpekas vara viktiga.
Lennart Ljungblom, Novator
|
