Halmeldning

Carl Banér fullföljer sin fars stora intresse av att skapa en lantbruksverksamhet som verkar i samklang med naturen.
Nu har man satsat på en halmeldningsutrustning från Linka med effekt att klara huvuddelen av sädestorken samt i övrigt svara för bostads- och lokalvärme i gårdshus, bostäder och slottet.
Fideikommisset
Sjö fideikommiss, vars huvudsäte är invid Örsundsbro norr om Mälaren består av 2.500 hektar mark varav 1.480 hektar åker. Det är uppdelat i två enheter 770 hektar åker vid Sjö samt därtill gårdar i Tierp 10 mil nordost.
En väsentlig orsak är att det går en klimatgräns mellan Sjö och Tierp. Därmed kan man trots de korta avstånden dubblera maskinanvändningen.
Fideikommisset har också 940 ha produktiv skogsmark och 53.000 värphönsplatser.
En mer ovanlig del är att man också bedriver åkerirörelse med två egna lastbilar.
Kretsloppsanpassning
Oro för olje- och elpriser gjorde att man tog beslutet om halmeldning.
Den väsentligaste drivande kraften är dock att man anser att verksamheten skall kretsloppsanpassas.
Om inte lantbrukarna klarar detta, vem skall då klara av det frågar Carl Piper. Han följer med oro diskussionerna om energiskatter. Han tycker att gårdens satsning är en del i färden mot det hållbara samhället.
- Bioenergin skall därför självklart vara skattebefriad, framhåller Carl Banér med eftertryck.
CO2 neutral
I Danmark är det är ett starkt argument att halmeldning är en koldioxid neutral verksamhet, berättar Erling Jacobsen, vd på Linka Maskinfabrik.
- Utsläppen till atmosfären blir ju identiska om man låter halmen vara kvar på marken eller eller om man eldar upp den i en panna. Skillnaden är att man då också tar tillvara energiinnehållet. Återför man askan till där man hämtade halmen så, har man inte heller påverkat markens mineralinnehåll.
Riven halm och spanmåls tork
Man valde systemet med riven halmeldning istället för den på senare tid allt vanligare helbalseldningen.
Orsaken är att det kräver mindre skötsel, är lättare att reglera och har hög verkningsgrad. Eldningen i pannan fungerar ungefär som oljeldning.
Spannmålstorken tar 25 ton i timmen och har två värmebatterier på 600 kW vardera. Halmpannans effekt på 800 kW är i det minsta laget, men en oljepanna går in och kapar topparna. Den är seriekopplad med halmpannan.
700 ton halm
Ingen rök syns i skorstenen endast ett lätt värmedaller. Ungefär 200 kubikmeter olja skall årligen ersätts av cirka 700 ton halm. I full effekt drar pannan 300 kg halm i timmen.
Det går åt ungefär 3,5 kg halm per liter olja.
Lager och rivare
All halm lagras upp i halmladan som också rymmer rivaren och inmatningen. All hantering sker med lastmaskin under tak. Ungefär 15 fyrkantsbalar (Hestonbalar) kan placeras på det 18 meter långa inmatningsbandet till rivaren.
Inmatningen styrs med data- program. Kärvar det så backas balen några centimeter och så körs den in på nytt. Allt helt automatiskt förstås.
Värme till gården
1000 meter kulvert finns nedgrävd. Förser också verkstad, personalrum och diverse andra utrymmen med värme inklusive huvudbyggnaden Sjö herrgård.
Fler bostadshus avses att anslutas. En kall vinterdag är effetkuttaget 2-300 kW.
Man har funderat på andra tänkbara verksamheter som skulle kunna ta tillvara tillgänglig vintereffekt, t ex fiskodling åluppfödning, eller japanska räkor.
Total investeringbudget är 4 miljoner kronor, inklusive kulvertar och den nya halmladan. Allt är ännu inte färdigt och man har så långt investerat 3,4 miljoner kronor.
Payofftiden är beräknad till 15 år. Lönsamheten beror förstås på halmkvalitet och konkurrerande energislags kostnader.
Torken
Torken är luftburen så pannans varmvatten värmeväxlas. Att det är ordentlig kraft i torken märker man när man står framför luftintaget som är stort som en ”ladugårdsdörr”.
Torken har tre stora sugande radialfläktar, med en kapacitet av 20 - 30.000 kubikmeter luft i timmen.
Brandriskerna då
Tidigare var det problem med bränder i Danmark. Därför har de danska försäkringsbolagen har gått samman och upprättat en ordentlig kravlista på konstruktion och placering av rivare och inmatning, något som visat sig få stor effekt på säkerhetern.
Rivaren är av långsamgående typ. Det medför att det inte blir någon gnistbildning, vilket var ett av gårdagens problem.
Dessutom sugs halmen ut från rivaren, tidigare var det vanligt med övertrycksystem, blåsssytem. Skulle trots allt en gnista bildas nu så far den nu iväg ut och slocknar. Likaså medför systemet att det blir dammfritt kring rivaren.
I botten på rivaren finns en utmatningsskruv.
Tre system
SA, Statens Anläggningsprovningar kräver tre olika brandsäkerhetssystem, berättar Johan Sjöberg från Svenska Neuro som säljer Linkas system i Sverige.
- Vi har en sprinkler, en sluss och så ligger det i datasystemet att det bryter om det händer något.
Lång erfarenhet
Erling Jacobsen, vd på leverantören Linka berättar att halmeldning startade i Danmark för cirka 22 år sedan.
- Vi har producerat automatiska halmeldningsanläggningar i 20 år. Nu har vi 1000 anläggningar i funktion i Danmark och 30 stycken i Sverige. I Skurup har vi ytterligare en anläggning på 4,5 MW under leverans.
Kort halm
Bra halm skall vara kort. Är stråna för långa rekommenderar han ett varv till i tröskan.
- Vi fortsätter att jobbba hårt med verkningsgrader och förbränningskvalitét, berättar Jacobsen. För att få bra verkningsgrad är det viktigt att halmen är torr. Fuktig halm kan eldas, men ger ett betydligt sämre ekonomiskt utbyte.
Installationen i Sjö med halmrivare, brännare och panna är ganska typisk. Linka kan leverera anläggningar från 70 kW till 10 MW. Vanligaste storlekar ligger mellan 100 och 400 kW.
Systemet
Den rivna halmen sugs till pannrummet som kan ligga ända upp till 80 meter ifrån lagret med rivaren.
Inkommande halm avskiljs i en cyklon och halmen kommer via en slussmatare till stokerns inmatningsskruv.
I framkant av pannans förbräningskammare finns en cylindrisk vatten- och luftkyld förbränningshärd som förhindrar slaggbildning.
Förbräningsluft tillförs sidorna och ovanifrån för att skapa den optimala situaionen. Pannan är av Danstoker, typ LIN-KA H en cylindrisk kanalrökrörspanna konstruerad för halmeldning. Den är i helsvetsat gastätt utförande avsedd för såväl öppet som slutet system.
Pannans fyra tuber sotas automatiskt med tryckluft. Rökgaserna passerar ett filter.
Flygaskan faller ned och mixas ihop med bottenaskan och tas ut i en container på utsidan. Oljepannan som är dockad i serie med halmpannan går automatiskt igång om värmen inte räcker. Den är av fabrikat Vissman.
PLC
Styrning och övervakning av anläggningens panna såväl som rivare sköts via en PLC. Signaler kommer från en rad kontrollpunkter och man styr sedan rivaren, stokern och halmmängden efter dessa signaler. Systemet kan kompletteras med en syrgasmätare för att ytterligare optimera förbränningen.
Halmen balas på våren
Håkan Lennartsson som är gårdens inspektor berättar att halmen kostar 20 - 22 öre per kg. En entreprenör sköter pressningen till balar på fältet. Halmbalningen sker på våren. En vinter under snön förbättrar faktiskt halmens bränsle egenskaper .
Värdet av halmen som jordförbättring beror på jordens kvalitet. På Sjö har halmmängderna varit ett problem, berättar Håkan Lennartsson. Jorden har inte orkat bryta ned den. Askan däremot från förbränningen avser vi att återföra till åkrarna.

Text: Lennart Ljungblom
Bild: Jeanette Fogelmark