Energibeskattning

Nästa vecka har vi ett medlemsmöte i AEBIOM, den europeiska motsvarigheten till Svebio. Då ska vi fördjupa förslaget till hur EU ska lyckas åstadkomma en ökning av bland annat den årliga bioenergianvändningen från 1995 till år 2010 med inte mindre än 900 TWh! Denna siffra, som är 15 gånger större än den totala elenergin producerad i alla Sveriges kärnkraftverk, anges i kommissionens vitbok om förnybara energikällor. Om varje EU-land bidrar med samma procentuella ökning innebär det 0,35% mera biobränsleanvändning varje år i varje medlemsland. För Sverige innebär detta cirka 2,1 TWh/år. Detta har vi goda förutsättningar att klara av eftersom vi under 90-talet har haft en genomsnittlig ökning av 3,7 TWh/år.
För att klargöra att EUs vitbok om förnybara energikällor kräver ansträngningar för ett genomförande har AEBIOMs 19 medlemsländer skrivit under på ett manifest där ett antal förslag, som ska underlätta ökningen av främst biobränsleanvändningen, anges. Där lyfter vi fram energibeskattningen såsom varande ett av de viktigaste styrmedlen och konstaterar, att en kraftfull fossilbränslebeskattning måste införas, om en dynamisk utveckling av bioenergianvändningen ska lyckas. Den nivå som föreslås av kommissionen är enligt manifestet så låg att ingen styreffekt kan förväntas. I stället ska vi nu ta fram ett AEBIOM-förslag till energibeskattning på europeisk nivå. Tanken är att det ska baseras på Svebios skatteförslag som genom tricket med återföring klarar en hög differens mellan fossilbränslen och biobränslen samtidigt som kostnaden för kunderna blir låg. I själva verket inte högre vid elproduktion än den av kommissionen föreslagna nivån.
I Sverige har skatteöverläggningarna nu
gått in i ett avgörande skede. Svebio har presenterat sitt förslag för olika grupper av beslutsfattare på riksplanet. Vårt skatteförslag har verkligen tagits emot mycket positivt och det har därför varit stimulerande att få diskutera det. En del uppvaktningar återstår dock ännu. Sedan får vi hoppas att Svebios förslag tillåts lämna ordentliga avtryck i den nya hållbara energibeskattningen, som ska ersätta det nuvarande lapptäcket. Inte nog med att det inte håller ihop. Det styr också fel när det gäller elproduktion liksom vad gäller biobränsleeldade värmeverks möjligheter att leverera fjärrvärme till industrin efter det att ”9-öringen” togs bort. Dessutom sker i dag en sammanblandning mellan miljöskatter och fiskala skatter.
Det nya skattesystemet ska förhoppningsvis bli så stabilt, att det inte behöver ändras ”stup i kvarten”, vilket skett de senaste åren. Skatteomläggningen är verkligen både nödvändig och efterlängtad i branschen.
I korthet går Svebios förslag ut på följande:
Bränslen beskattas med en koldioxid-skatt efter sitt kolinnehåll. Det vill säga kol mest, därnäst olja och minst fossilgas. Koldioxidneutrala biobränslen som trädbränslen, åkerbränslen, torv, utsorterat avfall och skogsindustrins avlutar får därvid ingen koldioxidskatt.
All bränsleanvändning beskattas lika oavsett om det används vid stora eller små anläggningar, vid industriell eller övrig användning, till el- eller värmeproduktion.
Svavelskatt och kväveavgifter föreslås vara oförändrade.
Den fiskala skatten tas ut som en konsumtionsskatt på el och värme. Elskatten är därvid högre än värmeskatten. I Svebios förslag har vi förutsatt att industrin slipper betala någon konsumtionsskatt.
För att undvika dubbelbeskattning ges en återföring för all producerad, nyttig el och värme. Återföringen är därvid högre för el än för värme.
Bränsleskatt minus återföring utgör alltså den styrande miljöskatten. Därvid premieras hög effektivitet (hög verkningsgrad), högt elutbyte (hög elproduktion på ett givet värmeunderlag) och mottryck före kondensproduktion. Vidare låter vi förorenaren betala för sin förorsakade miljöskada. Negativ beskattning tillåts inte. En biobränsleeldad anläggning får alltså inte större återföring än kundernas konsumtionsskatt medger. Däremot tillåtes att konsumtionsskatteuppbörd får göras av skattepliktig producent även om en särskild juridisk person (distributör) finns mellan producent och kund.
För att undvika besvärliga dynamiska effekter låter vi till en början återföringen till belopp vara lika stor som konsumtionsskatten för el respektive värme.
Slutligen konstateras att deklarationsblanketten för den som är registrerad som energiskatteskyldig (den enda som kommer i direktkontakt med energiskattesystemets olika delar) blir enklare än dagens blankett med alla dess specialregler och undantag.
Lanseringen av Svebios förslag sker för närvarande på två fronter: internationellt och nationellt och vi hoppas naturligtvis nå positiva resultat. Mycket tyder på detta.

Med hoppfulla Svebiohälsningar
Kent Nyström