Behöver Sverige mer Fossilgas?

Det frågar naturskyddsföreningen, Svebio och LRF i en gemensam debatt- och faktaskrift. Organisationens svar är nej, möjligen med undantag för västsverige där den befintliga ledningens kapacitet vid behov kan utnyttjas vid en snabb genomförd kärnkraftavveckling. Skriften besvarar 12 frågor om fossilgasen. Vi ger ett redigerat sammandrag.

Vad är fossilgas?
Fossilgas kallas i Sverige vanligen för naturgas och i Europa för jordgas. Den består till största delen av metan.
Fossilgas är ett fossilt gasformigt bränsle som hämtas ur jordskorpan ofta tillsammans med olja. Gasen består av lätta kolväten varav 90 till 99 % metan (CH4). En kubikmeter gas motsvarar i energivärde en liter olja. Stora gastillgångar finns i Nordsjön och Ryssland. Fossilgas har fördelar vid en del industriella tillämpningar.

Hur mycket används idag?
Fossilgas svarade 1997 för cirka 9 TWh av Sveriges totala energitillförsel på 477 TWh. Det svenska ledningsnätet med en maximal kapacitet på cirka 30 TWh sträcker sig från Malmö till Göteborg och försörjs från Danmark.

Vilka är planerna?
De senast presenterade planerna är att bygga ett stamledningsnät i enlighet med bilden på omslaget. Inklusive nuvarande användning på 9 TWh skulle Sveriges gasförbrukning ligga mellan 47 och 100 TWh år 2020 (112 TWh i l Nordiska Ministerrådets rapport). Vidare skulle 200 till drygt 300 TWh gas transiteras till kontinenten.
Olika alternativ har diskuterats genom åren. I de senaste planerna som presenterats i rapporten Nordic Gas Grid (NGG) dras i ett huvudalternativ en ledning från Älvkarleby söder om Gävle, via Enköping och Jönköping till Ystad.
De planerade stamledningarna (i allmänhet med en diameter på 48 tum) har en längd på ungefär 85 mil. För vidare distribution inom Sverige räknar man med cirka tio mil distributionsledningar. Av rapporten framgår dock inte var dessa skall förläggas.
I basfallet (60 % sannolikhet) skulle 47 TWh gas användas i Sverige år 2020. I ett högfall (30 % sannolikhet) bedöms mängden vara 100 TWh och i ett lågfall 14 TWh (10 %).
I rapporten till Nordiska Ministerrådet har den planerade ledningen en något annorlunda sträckning. Mängden gas i Sverige anges till 63 TWh år 2010 och 112 TWh år 2020.
Det ryska gasbolaget Gazprom och finska Neste utreder också som alternativ en ledning direkt från Finland till Tyskland i Östersjön (eventuellt med en grenledning till Stockholm eller Norrköping).

Vad skulle gasen ersätta?
Gasen skulle maximalt ersätta cirka 5 TWh kol och 17 TWh olja. Resterande gasmängder utöver nuvarande användning skulle i mycket storutsträckning ersätta befintlig biobränsleanvändning i fjärrvärme. Gasen skulle också användas för elgenerering.
För att minska behovet av gaslagring och utnyttja ledningskapaciteten är det en fördel om gasen kan avsättas i baslast, det vill säga med en jämn förbrukning över året. Man kan alltså inte räkna med att använda gas som spetslast och reservbränsle i värmeverkens energimixar.
Granskar man marknaden i de områden som skulle nås av gas i rapporten till Nordiska Ministerrådet finner man dock att maximalt cirka 22 TWh kol och olja finns tillgängligt för ersättning med tillkommande gas. Det är rimligt att anta att lika stora volymer kol och olja kan ersättas i scenariot enligt NGG.
Det betyder att resterande gas (ungefär 15­80 TWh enligt de olika scenarierna) skulle ersätta bioenergi samt eventuell kärnkraft och tillkommande energibehov.

Miljöeffekter?
Förbränningen av fossligas ger, vid sidan av kväveoxider och koldioxid, låga utsläpp, men fördelarna minskar efter hand. Introduktion av ny fossligas skulle dock ge mycket kraftiga ökningar av koldioxidutsläppen på mellan 1,3 till 14,3 miljoner ton per år fram till år 2020.
Detta kan ställas i relation till att koldioxidutsläppen behöver minska från cirka 63 miljoner ton 1997 till 48 miljoner ton år 2020 baserat på Naturvårdsver-kets bedömningar. På kontinenten kan dock fossilgas ge mindre utsläpp av växthusgaser eftersom den där i stor utsträckning ersätter ineffektiv elproduktion i koleldade anläggningar.
I förhållande till utsläppen av klimatpåverkande gaser väger dock övriga miljöfördelar lätt. Fossilgas ger ett nettoutsläpp av 0,2 miljoner ton CO2 per TWh medan kol och olja ger 0,33 respektive 0,28 miljoner ton per TWh. Biobränslena ger inget nettoutsläpp av koldioxid.
Fossilgas består till största delen av metan som är en kraftig växthusgas. Det är därför av största vikt att minimera läckaget av oförbränd gas. Vid ett läckage på knappt 2 % kan gasen jämställas med olja med avseende på växthuseffekten. Enligt rapporten till Nordiska Ministerrådet passerar cirka 4 % gas oförbränt vid användning av gasmotorer. För dessa tillämpningar skulle i så fall gasen ge högre utsläpp av växthusgaser än kol.
Som ett resultat av klimatkonferensen i Kyoto skall EU minska sina koldioxidutsläpp med 8 % som ett genomsnitt för åren 2008­2012 jämfört med 1990 års nivå. Regeringen har därvid, ör Sveriges del, förhandlat fram ett utsläppstak på plus 4 %. Riksdagens beslut om att utsläppen vid sekelskiftet inte skall överstiga 1990 års nivå för att därefter minska, ligger dock fast.
Sammantaget kan konstateras att en fossilgasledning genom Sverige skulle leda till betydande svårigheter att uppnå klimatmålen både på kort och lång sikt.

Vad säger gasutred-ningarna om kol-dioxidutsläppen?
I gasrapporterna anges att gasen skulle bidra till sänkta koldioxidutsläpp vilket skulle göra det lättare att nå de nationella koldioxidmålen.
Våra beräkningar visar att gasledningen istället skulle medföra en ökning av koldioxidutsläppen på mellan 1,3 och 14,3 miljoner ton per år beroende på förbrukad mängd gas.

Riskerar vi energibrist om gasledningen inte byggs?
Det finns stora outnyttjade resurser av, bland annat, inhemska biobränslen samtidigt som möjligheterna till energisparande och
effektivare energianvändning långt ifrån är uttömda. Vid behov kan kapaciteten i den befintliga ledningen på västkusten utnyttjas i större utsträckning.
Enligt bedömningar från Statens Energimyndighet kan upp till 20 TWh el sparas om man vid varje byte av elapparater väljer energieffektivaste teknik.
Biobränsleresurserna är långt ifrån uttömda och biobränslena bedöms kunna fortsätta 1990-talets ökningstakt med 3­5 TWh/år under ytterligare ett antal år framöver. Enligt Energikommissionen kan vindkraften på sikt komma att bidra med upp till 10 TWh el.

Vad händer med sår-barheten om en fossil-gasledning byggs?
En ledning genom landet ökar radikalt beroendet av en sårbar fossilbränsletillförsel. Sabotage mot några strategiska punkter kan helt slå ut försörjningen med fossilgas. Om en betydande del av kontinentens gasförsörjning går via Sverige kan Sverige i en krissituation hamna i ett mycket utsatt läge.

Erbjuder fossilgasen några ekonomiska fördelar?
Kostnaden för gas är cirka 11­12 öre/kWh plus skatten på i i öre/kWh vid värmeproduktion utanför industrin. Gasen alternativprissätts i normalfallet i förhållande till den enskilda konkurrenssituationen. Om den skall introducerats i de volymer som föreslagits i gasutredningarna måste den subventioneras av staten eller betydande kvantiteter säljas till kraftiga underpriser.

Kan ett gasnät nyttjas för biogas och för-gasat biobränsle?
För den övervägande delen av bloenergin (och biogasen) är detta en dyr, ineffektiv och onödig lösning. Det saknas, vid sidan av mycket begränsade tillämpningar för biogas, helt enkelt motiv för att transportera förgasat biobränsle i fossligasnätet.

I begreppet biogas kan inräknas deponigas från soptippar, rötgas från jäsning av biomassor och pyrolysgas som fäs vid termisk förgasning av biomassor.
Pyrolysgas kan användas som bränsle exempelvis vid elgenerering. Gasen har dock ett energiinnehåll på endast cirka en sjundedel av fossilgasens. Om gasen skall transporteras i ett ledningsnät bör den därför uppgraderas till samma energitäthet som fossilgas, vilket är tekniskt komplicerat och förenat med stora kostnader.
Även deponigas och rötgas, som har en energitäthet på mellan 25 och 50 % av fossilgasens, måste renas och uppgraderas, med åtföljande kostnadsökningar, för att passa för transport i ett gasnät.
Den helt dominerande volymen biobränsle kommer sannolikt varken att förgasas eller rötas
till biogas.

Sysselsättningseffekter?
Byggandet av en gasledning kommer att ge betydande sysselsättning under uppförandetiden. Efter det ledningen byggts är dock sysselsättningseffekten mycket liten.
Den stora effekten blir istället att varaktiga jobb med till exempel produktion av biobränsle inte kommer till stånd.
Om vi antar att undanträngningseffekten motsvarar 23 TWh biobränslen skulle det betyda att man varaktigt missar drygt 14 000 arbetstillfällen (direkt och indirekt genererade).

Om inte en gasledning byggs i Sverige, vad bör man göra istället?
Fossilgasen kan göra miljönytta på kontinenten genom att ersätta ineffektiv elgenerering i kolkondensanläggningar.
Det finns också ett intresse av att skapa större konkurrens genom att koppla ihop gasförsörjningen från Ryssland och Norge.
Ett bättre sätt att tillgodose dessa behov är att dra en ledning från Finland till Tyskland i Östersjön. Med en sådan förläggning kan kontinentens behov av fossligas tillgodoses utan att bidra till ökade utsläpp av koldioxid och ett ökat fossilbränsleberoende i Sverige.
Även om en ledning byggs av kommersiella aktörer torde det vara uppenbart att ledningen inte kommer till stånd utan regeringens aktiva medverkan. Regeringen bör därför uttala att man av miljöskäl inte vill tillstyrka eller stödja en ledning genom Sverige. Pågående arbete inom regeringskansliet, inom Nordiska Ministerrådet och andra organ för att främja en etablering av en ledning genom Sverige bör därför också stoppas med omedelbar verkan.

Refererade rapporter
Naturgasens muligheder for at medvirke til reducerede miljø-udslip i Norden och Nærområderne.
Rapport till Nordiska Ministerrådet TemaNord 1997:548. Ramboll och AF-Energikonsult 1997.
Nordic Gas Grid, feasibility
study.
Tebodin B.V. och Arthur D. Little Limited 1998. (Finansierad av EU-kommissionen, Neste Group, Gasum Oy, Dansk
Naturgas A/S, Göteborgs Energi AB, Mellansvenska Naturgaskonsortiet AB, Sydgas och Vattenfall Naturgas AB.)
Energiläget 1998. Statens Energimyndighet.
Prognos 95. Svenska Fjärrvärmeföreningen 1995.
Sveriges energitillförsel 1997
(baserat på Energiläget 1998 från Statens Energimyndighet och egen bearbetning).