Bioenergi under 1999

Nu är det snart jul och det snöar alldeles förfärligt. Gävle är avskuret från omvärlden och vittnar om det moderna samhällets sårbarhet.
På den här sidan i den här tidningen för precis ett år sedan spekulerade jag om årets julklapp och gled in på hur 1998 skulle gestalta sig vad beträffar utvecklingen av gas, bioenergi, pellets, branschforskning, bioenergiinformation, RT-flis och energiskatter. Det är nu dags att summera 1998 och se hur spekulationerna slog in.

Vad gäller gasen så var Jeltsins besök i Sverige aktuellt för ett år sedan. Det senaste om gasen är presentationen av studien Nordic Gas Grid för drygt en månad sedan. Det nya med denna studie är att man tittar på transitering från Ryssland till kontinenten med avtappning i Finland och eventuellt i Sverige.
Nere på kontinenten ersätts brun- och stenkol i huvudsak och det är naturligtvis mycket bra ur växthusgassynpunkt. Av samma skäl ska man undvika avtappning i Sverige. Här skulle ju fossilgasen i huvudsak ersätta biobränslen eller kol och olja som annars skulle ersatts av biobränslen. Låt därför gasen i dess helhet passera Sverige för att göra större nytta i Polen, Tyskland m fl koleldande länder.
Lyssna på Olof Johansson, som nu är ordförande i Klimatkommittén: ”När det gäller en eventuell transitledning är det optimala scenariot en ledning som dras fram i Östersjön förbi Sverige på internationellt vatten.” Citatet är hämtat från Vattenfall Naturgas’ nyhetsbrev Pipeline.
Bioenergiutvecklingen måste man ju påstå är så snabb som branschen rimligen orkar med. 5 TWh under ett år är den senaste siffran och det är ju mycket glädjande. Marknaden tar tydligen inte så stort intryck av olyckskorparna, som försöker dämpa expansionen.
Nu ska vi inte drabbas av hybris utan ytterligare uttag måste ske i samklang med naturen. Vi måste befrämja biologisk mångfald på samma självklara sätt som vi jobbar för att motverka växthuseffekten.
Pelletsutvecklingen skulle ju kunna gå snabbare. Om hälften av de 1 200 000 småhus som idag använder el eller olja för sin uppvärmning ska konvertera till pellets (eller ved) före 2020 innebär det nästan 30 000 villor om året! I flerfamiljshus och lokaler har vi nästan samma potential. Då inser vi att takten är på tok för låg. Detta beror naturligtvis på att vi inte erbjuder systemlösningar i tillräcklig omfattning. Vill en kund konvertera från el eller olja till fjärrvärme eller naturgas behöver han bara ringa ett samtal, medan en konvertering till pellets kräver kontakt med cirka 25 företag och organisationer. Detta varken orkar eller vill en genomsnittlig villaägare befatta sig med. Här måste vi bättra oss inom branschen.
Att starta branschforskning för pelletsindustrin
har gått trögt. En enkät har just gått ut till pelletsföretagen. Vi hoppas kunna berätta om resultatet av denna på årets pelletskonferens i Katrineholm den 2 och 3 februari 1999. Se annons på sid 67. Enkäten ska klargöra näringslivets intresse för att medverka. Energimyndigheten har redan förklarat sig intresserade av att delta i ett ramprogram.
Jag beskrev för ett år sedan hur vi tänkte lägga
upp en bred informationskampanj om bioenergin. Den gick under namnet ”Möt Bioenergin!” och bestod av tre delar:
• Upptryckning av 12 st faktablad om branschens olika delar i 30 000 ex.
• Deltagande med bioenergitorg, där vi samlade ett antal företag från branschen vid de tekniska mässorna i Älvsjö, Stockholm i mars och Svenska Mässan i Göteborg i april, 1998.
• Arrangerandet av 49 frukost- och lunchseminarier på 39 platser från Pajala i norr till Malmö i söder under fyra veckor, med start den 13 maj för riksdagsledamöterna på deras hemmaplan i riksdagshuset. Totalt samlade vi 670 utvalda personer, som vi nu betraktar som våra ambassadörer. Ett lyckat resultat således. Kampanjen blev kostsam för Svebios lilla plånbok. 1 750 000 kr totalt (en halv årsomsättning) inklusive distributionen av de kvarvarande 15 000 mapparna.
RT-flisen fortsätter att strömma in i landet, delvis med nya aktörer och delvis genom nya hamnar. Myndigheterna har också skärpt kontrollen så att inte miljöstörande komponenter tillåts följa med.
Det börjar också dyka upp en liknande inhemsk produkt på marknaden. Det är företag som specialiserar sig på att ta fram krossat biobränsle vid avfallsdeponierna. Om kvaliteten blir miljömässigt acceptabel så är det ju en intressant resurshushållning med kretsloppstanke.
Slutligen talade jag om energiskatten och en
förhoppning om ett system som medger att alla bränslen får bära de kostnader som de förorsakar på klimat och miljö oavsett vad de används till. Det vill säga elproduktion med biobränslen skulle bli möjlig fullt ut. Vidare önskade vi ett skattesystem som inte diskriminerade leveranser av fjärrvärme till industrin.
Till en början hyste vi goda förhoppningar genom att vi uppfattade det som en politisk vilja att åstadkomma ett skattesystem som verkade i miljö- och klimatvänlig riktning och därmed skulle bioenergin gynnas. Svebio bidrog också med ett eget förslag som löser problemen med dagens skattesystem. Nu har dock arbetet med det nya energiskattesystemet gått i stå. Ingenting verkar hända. Åtminstone inte på tjänstemannanivå. Gruppen har fått förlängt sista datum till i mars nästa år. Det ryktas om att finansministern gjort tummen ner för den modell man arbetat med i ett år. Man kan också tänka sig att man vill samordna direktiven för Klimatkommittén och skattegruppen. Det vore naturligtvis befängt om de skulle beordras dra åt olika håll.
Det verkar således som om de frågor, som vi
preciserade för ett år sedan, fortfarande äger en stor aktualitet i och med att de flesta är olösta och andra som biobränsleutvecklingen tuffar på.
Vad nytt har då tillkommit för Svebios del? Vad förväntar vi av nästa år? Genom vårt utökade internationella engagemang genomför vi ett antal projekt inom EU. Inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, deltar vi i uppstarten av ett 5-årigt biobränslestandardiseringsprojekt som syftar till att underlätta handel med biobränslen och -utrustning även mellan länder.
Inom Aebiom, som är ett slags Svebio på Europanivå, kommer vi speciellt att driva energiskattefrågan för att lägga ett från oss 19 länder gemensamt förslag inför kommisionen. Även de övriga sex förslagen i Aebioms ”Manifest” skall ytterligare utvecklas till hjälpmedel för att tredubbla bioenergianvändningen före år 2010. Allt enligt EU:s vitbok för förnybara energikällor.
Vidare kommer Svebio att stå som huvudarrangör för den Nordiska Bioenergikonferensen i Stockholm 9­11 november 1999. Medarrangörer är Danbio, Finbio och Nobio. Konferensen kommer att äga rum på Norra Latin, som ger en möjlighet till en stor utomhusutställning. I Oslo 1997 samlades 400 bioenergiexperter. Förutom dessa medger placeringen mitt i Stockholm ett unikt tillfälle att dra in allmänheten på området (gratis förstås) och visa vad branschen kan erbjuda av intressanta alternativ till deras nuvarande uppvärmning. Detta är ett tillfälle som vi inte får låta oss gå ur händerna. Vi vill därför kunna erbjuda ett brett urval och en stor mångfald av våra medlemsföretag och hoppas att ni ställer upp och ställer ut. En intresseanmälan finns på sid 66, SvebioNytt-sidan, i det här numret.
På hemmaplan i övrigt ser vi ett intensifierat behov av uppvaktningar både av riksdagsutskott och olika departement.
Återigen ett mycket händelserikt år således. För
att möta detta på ett seriöst sätt behöver vi förstärka våra resurser. Vi har länge ansträngt våra kansliresurser hårt med att tigga pengar, gnetat och sparat och inte vågat anlita experthjälp. Vi ser dock att vi behöver fördjupa vissa arbetsuppgifter. Resursförstärkning behövs därför både personellt och pekuniärt. Vi hoppas och tror att ni, våra medlemmar, tycker likadant. Det är ju ni som ger oss mandatet vi jobbar på.
Slutligen önskar vi på Svebios kansli er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!