Bioenergi i Europa - och i Sverige

På denna plats i förra numret av tidningen BIOENERGI skrev jag om den europeiska bioenergiorganisationen AEBIOMs ansträngningar för att få EU-kommissionen att använda rätt verktyg för att genomföra EUs energipolitik. Ska man klara intentionerna i sin Vitbok om förnybara energikällor (3-dubbling av bioenergianvändningen till år 2010), i sitt klimatåtagande (minskning med 8 procent till cirka år 2010) och att minska EU:s import av energiråvaror så krävs verkligen extraordinära åtgärder. Speciellt med hänsyn till den korta tid som står till förfogande.

Den 8 oktober valdes undertecknad till ny president för AEBIOM vid årsmötet i Gmunden, Österrike. Svebios styrelse diskuterade frågan redan vid mötet den 31 augusti eftersom jag fått en förfrågan om jag kunde tänka mig att stå till förfogande vid presidentvalet. Styrelsen ansåg att ett internationellt engagemang gynnar svensk bioenergi och ställde sig positiv till ett eventuellt presidenterbjudande.
Är det då någon fördel med en svensk president? Ja, jag är övertygad om detta.
Att Sverige kan få acceptans för sin energipolitik inklusive energibeskattning hos de 19 medlemsländerna i AEBIOM stärker naturligtvis också möjligheterna till ett positivt bemötande inom EU-kommissionen. Som alltid gäller det, förutom att med god pedagogik framföra sitt budskap, att ha en stabil plattform att framföra det ifrån. Då finns det en chans att åtminstone bli beaktad.
Ett exempel: Vid den biobränslekon-
ferens som föregick AEBIOM-mötet i Gmunden redogjorde jag för svensk energibeskattning och den gynnsamma påverkan denna haft för biobränsleutvecklingen här i landet. Vidare berättade jag att energiskatter och miljöavgifter nu är föremål för en översyn med målet att ytterligare stärka biobränslen och övriga förnybara energislag för att därigenom skynda på omställningen till ett hållbart samhälle och att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Jag nämnde också att SVEBIO inför skattegruppen presenterat ett förslag som både behöll en stor differens mellan fossila bränslen och biobränslen. Samtidigt som kostnadsökningen för industrin hålls nere. Detta väckte stort intresse bland deltagarna och kommenterades med att det faktiskt skulle kunna införas på bred front inom EU.
I den muntliga sammanfattningen av konferensen, som samlade mer än 400 delegater från 18 nationer, berömdes Sveriges förutseende. Man menade att utan motsvarande styrmedel blir intentionerna i EUs vitbok och Eus klimatåtaganden omöjliga att uppnå.
I den skriftliga ”Declaration of Gmunden” som författades under konferensens sista eftermiddag och gavs ut av ”Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft” anges bland annat (fritt översatt):
­ Klimatskyddet kan bara genomföras genom att ersätta fossila bränslen med hjälp av regleringar och ett snabbt införande av Europaharmoniserade skatter på fossilbaserad energi.
­ För att trygga en hållbar tillförsel av energi yrkar vi en integrering av externa (miljö-) kostnader i energipriset.
För oss i Sverige är det smickrande att vår energipolitik möts med så stort intresse. Det är dessutom uppmuntrande att vi inte är ensamma om att inse styrmedlens betydelse. Nu gäller det att delge våra erfarenheter för att hjälpa till att skapa ett optimalt energiskattesystem.
Jag menar därför att en svensk president i AEBIOM har en möjlighet att bli ett språkrör för svenska åsikter på energiområdet in i EU-kommissionen. Naturligtvis efter föreningens godkännande. Dess styrka är dess 19 medlemsländer. Det viktigaste arbetet under det närmaste halvåret är en utveckling av Manifestets sju punkter (de presenterades i förra numret). Ambitionen är att varje punkt delas ut till ett eller två länder, som ansvarar för ett förslag till fördjupning. Sverige tar hand om skatteinstrumentet.
I förra numrets ledare redogjorde jag
dessutom för Naturvårdsverkets negativa uttalande i pressen angående Västerås planer på att elda biobränslen. Jag tyckte också att Anna Lind kunde kommentera detta. Det har hon nu inte gjort utan bytte istället jobb och blev utrikesminister. Skämt åsido har SVEBIO faktiskt fått en kommentar, men den kom från Naturvårdsverket. Man hänvisar till generaldirektör Rolf Annerbergs pressmeddelande och till Naturvårdsverkets yttrande till Koncessionsnämnden för miljöskydd om Västerås biobränsleansökan. Båda dessa uttalanden är ur biobränslesynpunkt mycket positiva:
”Det är nödvändigt att öka användningen av biobränslen för att vi ska kunna klara klimatmålen vid en omställning av energisystemet” säger Naturvårdsverkets chef Rolf Annerberg.
”Vi anser dessutom att tillgången på biobränslen inte utgör någon begränsning för en ökad fröbränning under överskådlig tid. Tvärtom bör mängden biobränslen successivt ökas i svenska energisystemet”, säger Rolf Annerberg.
Tills vidare får vi väl därför betrakta Naturvårdsverkets negativa uttalande i pressen som ett klavertramp.
Många SVEBIO-hälsningar
Kent Nyström