Pellets och utveckling

I Södra Estland, i Helme kommun, invid staden Törva ligger Patküla en tidigare jordbrukssovschos, utrustad med en valltork och med pelletspressar som nu är på väg att omvandlas till en modern bränslepelletsfabrik med siktet på villamarknaden i Östhammar/Tierp.
- Vi försökte använda den befintliga matrisutrustningen när vi började 1994, men det gick inte så bra, berättar Kjell Larsson från Fastbränsle AB som är majoritetsägare i det estniska aktiebolaget Hansa Graanul AS.
- Istället köpte vi in två stora franska ProMill-pressar.
- Vi gör nu successivt många ombyggnader och förbättringar och nu fungerar driften riktigt bra.
Delägareär också esten, platschefen Aarnie Anier som vid sidan om också driver ett jordbruk på 200 hektar. Aarnie arbetade tidigare på sovchosen. Ytterligare elva personer har fått anställning i fabriken. På sovjettiden jobbade hela 300 personer på sovschosen.
Aarnie Anier som sitter med i kommunfullmäktige berättar på, utmärktsvenska, att man är glad över de utländska investeringarna som stärker kommunens ekonomi.
- Framförallt ger infrastrukturen el, telefon, VA, gator och hus, bekymmer säger Aarnie Anier.
Men vi löser problemen ett i taget och rör oss hela tiden framåt i rätt riktning. I Törva finns också en biobränsleeldad anläggning som ger fjärrvärme i delar av staden.
Staden och bygden ger ett fint intryck, centrala Törva är värt ett besök. Även turismen är på väg att utvecklas. Nu finns två nya hotell i toppskick. Priserna på logi och mat är låga.
Aarnie Anier är ett gott exem-pel på de nya företagare som finns i Estland. Pa kvällstid ger han som exempel också kurser i svenska nere i den betydligt större grannstaden Valga.
Kjell Larsson är mycket engagerad, när han berättar om de stora framsteg, som nåtts sedan han började arbeta i Estland för sex år sedan.
Han tillhör pionjärerna av de som är med och ställer om det estniska energisystemet och samtidigt gör Estland lite mindre beroende av sin stora granne i öst.
Täcker stort område
Den gamla sovschosen täcker ett stort område och ett flertal bygg-
nader finns kvar. Några har tagits i anspråk som verkstad, lager och
kontor men det finns fortfarande utrymme för utveckling. Intill ligger ett sågverk som ägs av Robe, ett företag som har ytterligare en såg inne i Törva.
Huvuddelen av råvaran till pelletstillverkningen är råspån av gran och tall från ett tjugotal sågverk i södra Estland. Här finns fyra till fem stora privata sågverk med produktion överstigande 50 000 kubikmeter sågat virke.
Ett av dem för övrigt svenskägt av Hebeda.
Alla fordon vägs
Efter att vi passerat infarten till fabriken och kört över vägen ser vi byggnaderna ligga väl placerade framför oss.
- Bland det första vi fick lov att göra var att bygga en ny transformatorstation berättar Kjell Larsson. Den befintliga fick vi inte lov att använda ­ det blev en överraskning.
- I sammanhanget kan jag påpeka att vi inte har några problem med elleveranser och el- kvalitet. Sådant har man ju annars hört talas om.
Bredvid ligger den gamla oanvända torkbyggnaden, magasinet för färdiga pellets, torken, pressar och utlastningsenhet samt längst till höger verkstad och olika förråd.
Ny ugn installeras
När vi kommer pågar murnings-arbete vid torken. Det är en förugn som skall elda bark och spån som i huvudsak skall anslutas för att ersatta den oljeledade brännare som används idag. Oljebrännaren kommer dock att ligga kvar som reglering i torken.
Muraren heter Jaan Löoväli och ingår i driftpersonalen pa fabriken. Det visade sig att han var kunnig murare och han tog på eget initiativ ansvaret för projektet, något som vi förstås starkt uppskattar, säger Kjell Larsson.
Den nya ugnen kommer att vara färdiginstallerad till sommaren.
Inmatning med hjälp av frontlastare
För att säkerställa ett bra underlag för råvaran har man asfalterat en stor yta. Råvaran hanteras med frontlastare som också lägger den i inmatningsfickan.
Inmatning sker med skraptransportörer. Två hydraulaggregat ger drivkraft till transpor-
törerna. Om den ena går sönder klarar den andra produktionen.
- Det mesta i anläggningen är konstruerat och tillverkat i Estland, berättar Kjell med viss stolthet.
- Jag tycker att det är mycket givande att kunna vara med att utveckla landet. Kvaliten i de tillverkade produkterna är numera bra. Ett verkstadsföretag som man har mycket samarbete med heter Midorama och ligger i Tallin.
Spånet matas in i ett litet buffertförrad på ungefär en kubikmeter och passerar sedan ett skivsåll innan det kommer in i torken. En skruv i botten matar in spånet i torken. Den styrs av en temperaturgivare i torkens bortre ände.
Torken är nio meter lång och tre meter i diameter. Maxkapaciteten ligger på ungefär sex ton torkat material i timmen, från ungefär 50-procentig råvara till 11­12 procent torkat material. Torkluft och torkat spån sugs ut av rökgasfläkten och förs till två hammarkvarnar av polskt ursprung. 60 procent av produkten skall vara två mm eller mindre.
Egen konstruktion
Efter kvarnen finns en egen konstruktion, en ombyggd Europa- container för mald och torkad sågspån. Skraptransportörer drar materialet till mitten av containern och sedan förs det med hjälp av nya skrapor till pelletspressarna.
Pelletspressarna
Pelletspressarna av fabrikatet ProMill har vardera kapaciteten på ungefär tre ton per timme.
- Hittills har vi producerat ungefär 50 000 ton. Den ena maskinen har vi haft i två år, den andra i ett halvår. Dom är mycket robusta och ger bra pellets.
Det finns två separata inmatningar. Inmatningshastighet och fukthalt är viktiga kriterier för att få bra pellets framhåller Kjell Larsson. Dessutom förstås rätt malning.
Efter pressarna finns en öppen transportör så att man enkelt kan kontrollera pelletskvaliten. Pelletsen förs med elevator upp till ett vibrationssåll som följs av kylaren. Finfraktionen förs tillbaka för ett nytt försök.
Utlastning
En ny elevator följer. Den för upp pelletsen till utlastningssilon. Avsikten är att pelletsen di- rekt skall föras till det stora hamnmagasinet i Pärnu.
På fabriksområdet skall endast ett buffertlager finnas samt ett lager för den lokala marknaden som man hoppas på sikt också skall komma att växa
Två man finns på plats dygnet runt, inte för att det alltid finns arbetsuppgifter för två personer, men det är nödvandigt av säkerhetsskäl. Totalt är 14 fast anställ-
da inklusive Helga Kriisa på kontoret. Man arbetar med ett rullande kontinuerligt skift.
35 000 ton
När allting fungerar bra och full avsättning finns, så kommer vi att ha 35 000 ton i årsproduktion med befintlig utrustning, berättar Kjell Larsson.
- Vi behöver öka vår sommarlagerkapacitet och funderar därför på att göra om ytterligare en befintlig byggnad till lager.
Nästan hela vägen till Pärnu är asfalterad, och även de sista kilometrarna kommer att asfalteras nästa år, berättar Kjell. Väsentliga vägförbättringar är gjorda på grund av vårt och andra företags etablering i området.
Hamnen i Pärnu
Hansa Graanuls nya magasin i Pärnu rymmer ungefär 4 000 ton och ligger precis intill utlastningsmagasinet i hamnen. En normalstor båt tar 2 000 ton.
Med hjälp av en stor frontlastare körs råvaran 50 meter till inlastningsfickan som ligger under tak och där förs materialet med ett hundra meter långt band in i båten. Allt sker automatiskt. Lyckas man hålla bandet välfyllt skall det klara 500 ton per timme. Det innebär att Fastbränsles stora magasin skulle kunna tömmas på en dag.
Inlastningsarmen följer båtens kant och går sakta fram och tillbaka för att se till att lastutrymmena fylls på bästa sätt. En person på fartyget kontrollerar att allt fungerar.
Snabb utveckling
Pärnu hamn är i utveckling, det konstaterar man snabbt. En ny kaj byggs och det förefaller vara hög aktivitet i området. Närmsta granne till Hansa Graanul är Sibo, ett dotterföretag till svenska Leca (som gör lerkulor, byggmaterial med mera).
Den båt som lastas vid vårt besök fylls med cellulosaflis. Runt om finns timmer och sågade varor.
Första leveransen
Magasinet i Pärnu är knökfullt, första leveransen skall gå till Hässelby om några dagar. Under tiden vi är i hamnen ringer EFO som svarar för transporterna och vill diskutera arrangemangen kring den första transporten.
- Tidigare innan vi hade vårt eget magasin hyrde vi utlastningsladan, berättar Kjell Larsson. Först hade vi fem dygn på oss att fylla den och lasta båten, sedan sänkte hamnen tiden till tre dygn.
Då inser alla att det inte fanns mycket utrymme för förseningar, vare sig i transporterna från pelletsfabriken eller av fartyget som skall lasta.
- Nu är det betydligt tryggare, om vi vill kan vi fylla lagret betydligt bättre, men då måste vi installera ett lastningsband. Då kan vi få rum med upp till 7 000 ton.
Vänort
Östhammar som är vänort till Törva har drygt 6 000 villor.
- Om alla eldade pellets skulle det ungefärligen motsvara fabrikens produktion. Det är ett väsentligt skäl till att vi också valt Hargshamn som mottagningshamn i Sverige.
- Där har vi nu också byggt ett magasin varifrån vi kommer att distribuera pellets i regionen, avslutar en nöjd Kjell Larsson.