Kils kommun- pionjär på kretslopp och pellet
Kils kommun strax väster om Karlstad, med en stor andel pendlare till grannkommunen, beslöt sig tidigt på 80-talet för att satsa på biobränslen. Energiverket letade efter alternativ till oljan som passade en kommun, utan någon tyngre stadskärna. Valet blev det förädlade bränslet, pellet.
Det var en riktig satsning. Vi började i Kil i rätt ända, nämligen med att elda pellet och lära oss bränslet innan vi satsade på att utveckla andra delar i biobränslets kretslopp, säger Jan-Erik Dahlström VD för det kommunala energibolaget Kils Energi AB.
Den pellet som gick att köpa var av mycket skiftande kvalitet och måste köras mellan 25 och 30 mil till Kil.
På den tiden fanns det endast barkinblandad pellet och i-bland var kvalitén dålig. Följden blev höga askhalter och problem med sintring i pelletbrännarna, berättar Jan-Erik Dahlström.
Miljövänlig värme på Karlslund
Luften på Karlslund har blivit renare sedan den nya panncentralen togs i drift. Värmen produceras genom eldning av träpellet.
Den nya panncentralen är byggd och drivs av Kils Energi AB. Den instal-erade pelletpannan har en effekt på 1 MW.
Idag försörjer den Sanneruds-hemmet med gruppbostäder, Vikstaskolan och en stor indusrilokal med 2500 MWh värme och kranvatten. 600 ton pellet går det åt för värmeproduktionen.
Närvärmecentral
Vi letade efter annan utrustning och fann en tysk robust panna som vi satte in i en skola.
Den fungerade bra. Vi såg att det fanns utvecklingsmöjligheter och gick vidare med att utveckla " närvärme "- till skillnad från fjärrvärme - för Kils centrum.
Det gick i lås trots att oljepriserna gick ner. 1988 kunde man starta pelletpannan med en effekt på 1,6 megawatt.
Anläggningen ger 85 procent av värmebehovet för 51 000 kvadratmeter lägenheter och lokaler i centrala Kil.
- Centrumanläggningen blev en vändpunkt för oss. Vi vågade tro på biobränslen trots de låga oljepriserna.
- Succesivt började vi att sy ihop de olika delarna i biobränslets kretslopp för att få ett system som verkligen skulle kunna bli ett alternativ. Det kallar vi för energisystem Kil.
Avfall blir jord och energi
Kommunen driver också ett pilotprojekt med att omvandla allt från den organiska delen i hushållssopor, slam vid avloppsreningsverket, slakteriavfall från Scan och matrester från skolor och restauranger med mera till jord och energi.
Första steget tas redan i höst då kilsborna ska sortera ut den organiska delen ur sina hushållssopor.
De, som bor i småhus, kan förstås själva kompostera den organiska delen av sina sopor och därmed få en lägre sophämt-ningsavgift.
De som inte komposterar själva ska sortera den organiska delen av soporna i en påse för sig och lägga den i en särskild behållare vid fastighetens sopkärl. Renhållarna samlar ihop påsarna och tar dem till en mottagningsstation på soptippen vid Lersätter, där man gör ytterligare en sortering för att få helt rent material, som till en början komposteras till jord.
Två stegs rötanläggning
Om allt går enligt planerna är det meningen att kommunen redan nästa år skall bygga en avancerad rötningsanläggning som i två steg omvandlar de organiska soporna till rötgas.
I första steget löser man upp det organiska materialet i vatten och i det andra steget sker gasbildningen, istället för att som brukligt röta materialet i ett och samma steg.
Rötning i två steg ger en renare gas som man kan elda direkt utan rening, säger Jan-Erik Dahlström.
Anläggningen byggs också så att man lätt kan röta olika slags material och varierande mängder av dem.
Den restprodukt som bildas vid rötningen komposteras till jordförbättringsmedel som kan användas av jordbrukare eller som matjord.
Även soptippen skall ge energi
Alla soptippar läcker metangas som är en mycket aggressiv växthusgas och alltså bidrar till atmosfärens uppvärmning med befarade svåra kilmatförändringar som följd. Nu vill projektledningen därför också samla upp soptippsgasen och elda den samtidigt med gasen från hushållssoporna.
Gasen kan också komma att fungera som fordonsbränsle.
Rötgasanläggning
Nästa projektsteg hoppas Dahlström kunna starta nästa år och då gäller det en rötgasanläggning för slammet vid reningsverket.
Rötning av slam är ett effektivt sätt att stabilisera och hygienisera det.
När rötresten har efterkomposterats kan den gå tillbaka till åkern - så att kretsloppet sluts.
Under 1995 kom närvärmenätet på Karlslund att kopplas ihop med närvärmenätet i centrum.
På så sätt kunde man spara energi i somras när det inte behövdes så mycket värme.
Det räckte det att köra antingen pelletpannan på Dalliden eller den på Karlslund.
Dessutom fick man större säkerhet om något oförutsett skulle hända med någon av pannorna, avslutar Jan-Erik Dahlström.
Av Lennart Ljungblom
| 
