KILSLUND i Kil, Värmland

Kils kommun ligger i södra Värmland två mil norr om Karlstad. Tätorten har cirka 13 000 invånare. Kommunen har sedan sjuttiotalet starkt engagerat sig i energifrågorna och möjligheten att utnyttja lokal bioenergi för uppvärmning. Artikeln av Jan Erik Dahlström tar upp möjligheter att kraftigt förbilliga värmedist-ributionskostnaden med hjälp av plaströr.

Kils Energi AB bildades 1983, ett helägt kommunalt energibolag, som fick ansvaret för att planera och genomföra uppbyggnaden av ett nytt lokalt energisystem baserat på främst bioenergi. Kils kommun expanderade kraftigt under sjuttio- och åttiotalet med stora nya villaområden där uppvärmningen dominerades av elvärme. Kil har i dag över 2 000 villor med direktelvärme (70-tal) och vattenburen elvärme (80-tal).
Ny fullmäktigeplan
Den nya Energiplan som antogs av fullmäktige 1987 lade fast uppgiften att inte bygga mera elvärme och att skapa nya alternativ som kunde ersätta elvärmen i framtiden.
När Kils kommun i slutet av åttiotalet planerade för nybyggnation i ett helt nytt område, Kilslund, fick Kils Energi AB uppdrag att presentera och sedermera genomföra ett alternativ till elvärme. Kilslund skulle byggas ut i minst fem etapper med villor och villaliknande boende. Området planerades för cirka 500 lägenheter. I anslutning till Kilslund finns också ett annat lika stort område som i framtiden eventuellt skulle exploateras.
Plaströrskulvert
Via Studsvik fick vi information om plaströrskulvert /PEX/ som hade använts i några liknande projekt i landet. Under detta samarbete växte ett nytt alternativ fram, anpassat till nybyggnation. Byggforskningsrådet kontaktades och beviljade sedermera ett byggforskningslån på 2,3 miljoner för den första etappen med cirka åttio lägenheter.
Sveriges största Pexnät
Kils Energi AB köpte en tomt, centralt placerad i hela det planlagda området, för att bygga en panncentral med biobränsle som bas.
Under de första etapperna placerades här en prefabricerad oljecentral i avvaktan på att området blev tillräckligt stort. Hittills har två etapper byggts, vilket innebar att 228 lägenheter i dag försörjs via ett småskaligt PEX-kulvertsystem ­ Sveriges största PEX-rörnät på cirka 7 000 meter.
Den provisoriska oljepannan har hittills fått sköta uppvärmningen.
Just nu, vintern 1996, byggs en biobränslepanna, 500 kW, baserad på lokalt odlad energiskogsflis.

ERFARENHETER

Planering och byggande
Om en samordnad värmeförsörjning ska genomföras måste denna planeras på ett tidigt stadium. En tidig kontakt med alla inblandade gör det möjligt att noggrant informera alla och engagera alla byggherrar i genomförandet.
Att konkurrera med elvärme, i byggskedet, var inte lätt och krävde mycket räknande i kontakt med respektive byggherrar. Alla var ju vana att själva välja sitt system och det skulle vara ”billigt”. Vårt system blev inte mycket dyrare än elalternativet och det blir minimala underhållskostnader. Tänk bara på alla varmvattenberedare som kanske byts var tionde år.
Dyrt markarbete
En stor del av kulvertkostnaden är själva markarbetet.
När vi valde kulvertleverantör fick vi ett kulvertsystem som har sin isolering skiljd från mediaröret. Isoleringen levereras i tolv meters längder med ett korru-gerat plasthölje och ett hålrör
till mediaröret ­ PEX-röret. Varje längd har individuellt avtätat hölje vilket ger liten risk för att yttre skador ska förstöra kulvertisoleringen samtidigt som det möjliggör en etappvis förläggning. Byggherren har på uppdrag av Kils Energi AB utfört förläggningen, samordnat med övrigt markarbete och i den utbyggnadstakt de själva valt. Detta arbetssätt ger möjlighet till stora samordningsvinster och därmed låga kostnader. Samtidigt kan energibolaget behålla kontrollen över själva mediarörets förläggning. När hålrören, för en etapp, är lagda samordnas idragning av PEX-rören.
Undercentral
Vårt pexkulvertsystem utgår från en undercentral (UC) som matas med traditionell stålkulvert. I denna UC växlar vi över till PEX och dimensionerar och lokaliserar denna UC för aktuell utbyggnadsetapp. För att kunna ansluta och mäta individuella kunder och bostadsgrupper har systemet ett antal ”friggebodar” där fördelning och mätning sker. Dessa ”friggebodar” är försedda med ”källare” för att underlatta dragning av pexrören och få en bra installation i fördelningscentralerna. I vår andra byggetapp minskade vi ned antalet ”friggebodar” och samordnade utrymmet med en carport.
I ett tidigt stadium funderade vi på att kunna ansluta kunder via en sorts ”kabelskåp” men upptäckte snart att detta system inte passade för värmekulvert.
Positiva erfarenheter
De samlade erfarenheterna från byggnationen av våra PEX-kulvertsystem är mycket positiv, även om vi fick lägga ned mycket tid och ta fram egna ”lösningar” eftersom vi utförde ett pionjärarbete.
Vi upptäckte snart att vi hade den bästa hjälpen just bland byggentreprenörerna. De fann snart lösningar på hur PEX-rören skulle dras in i hålrören, hur man skulle bocka hålrören och hur de fixerades i betongplattan med mera.
Mindre utrymme
En liten kuriositet är erfarenheten att ”utrymme” för värmeproduktion numera inte får vara större än 0,36 m2 om byggherrarna får som de vill. Inför vår andra byggetapp kunde vi övertyga byggarna att öka detta till 0,72 m2. En stor framgång men märkligt när vi tänker tillbaka på de äldre husens pannrum på kanske 25 m2. Dessa utrymmen bör placeras vid yttervägg och brandskyddsisoleras som skydd för hela systemet.
Etappvis utbyggnad
Man bör än en gång framhålla att de stora besparingarna som kan göras i system med PEX-kulvert, sker i samband med förläggning av kulvert. Dels i och med att den kräver mindre schaktningsarbete och dels för att det kan göras etappvis och som i detta fall samordnat med den övriga byggnationen.SLUTSATSER
Grupphus
­ Lågtemperatursystemet i Kilslund är ett alternativ som visar att det är möjligt att bygga småskalig värmedistribution för villaliknande bebyggelse som är både tekniskt och ekonomiskt försvarbar.
Flexibelt
­ Systemlösningen med vattenburna uppvärmningssystem möjliggör en flexibel energiförsörjning i framtiden.
­ Anläggningen i Kilsund har systemtekniskt som helhet fungerat mycket bra.
Konvertering
­ Plaströrstekniken kan användas för att konvertera eluppvärmda områden till fjärrvärme eller småskaliga distributionsnät. Som helhet tror vi att detta PEX-kulvertprojekt har visat på ett både billigt och ändamålsenligt sätt att samordna värmeförsörjningen både vid nybyggnation och konvertering från olje- och elvärme.
Samordning
­ Plaströrstekniken kan med fördel samordnas med läggning av andra liknande flexibla ledningar såsom el, telefon, kabel-TV, kallvatten med mera.
­ Det finns inga indikationer på att vattendiffusion har skett från medieröret eller av onormala värmeförluster.
­ Det är mycket viktigt att se till att ingående komponenter väljs med hänsyn till vattenkvalité. Leverantören av komponenter bör informeras om vattnets sammansättning, till exempel om förhöjd kloridhalt.
­ Det är också mycket viktigt att levererade komponenter uppfyller specifikationerna, då leverantörerna av ”gammal vana” skickar komponenter med vanlig fjärrvärmekvalité.
Ett framtidsexempel, el-värmekonvertering
Kils Energi AB deltog 1989 i NUTEKs tävling om ”Effektivare elanvändning” Vi redovisade hur ett område med 28 lägenheter i en bostadsrätt med vattenburen elvärme kunde konvertera till bioenergi/pellet på ett relativt enkelt sätt. En liten ”panncentral” skulle byggas vid en gemensam garagelänga. Här skulle en pelletpanna svara för energiproduktion varefter värmen via en växlare distribuerades som tappvarmvatten till varje lägenhet via PEX-kulvert. Varje lägenhet hade en elpanna i köket. Genom att ta bort själva varmvattenbehållaren, kunde vi utnyttja all befintlig installation. Blandningsventilen till varmvatten anslöts direkt till PEX-systemet och via en liten växlare kopplades värmeshunten in med befintlig reglerutrustning. Enkelt och fle-xibelt system med många tänkbara liknande objekt i svenska kommuner. Vi fick pris för detta förslag, men det har ännu inte genomförts.
Av Jan-Erik Dahlström