E.on skjuter startskott för kretslopp med kraftvärme och biogas

E.ON har beslutat att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar kraftvärme och  ligger i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning.  En lång transitledning kommer att binda samman tre existerande fjärrvärmenät. Den 11 april sprängde byggentreprenören NCC startsalvan.

Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs i januari av energibolaget E.ONs högsta ledning.

– Jordens resurser är hårt ansträngda, inledde Karsten Wildberger, vd för Eon customer solutions och tillika representant från den tyska koncernledningen sitt tal.

– För att de ska räcka till planetens växande befolkning, behöver vi tänka hållbart. Allt som produceras måste användas flera gånger och helst ska inget gå till spillo. Cirkulär ekonomi – det är vad kretsloppsanläggningen i Högbytorp handlar om.

– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, fullföljde Stefan Håkansson, vd för Eon värme Sverige resonemanget.

I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kopplas  E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk.

Biogas igång redan 2018

Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen  2019.  Den 23 kilometer långa transitledningen byggs av Svevia i fyra etapper och tas drift successivt. Den står helt klar i juni 2019 och  investeringen är på cirka 203 miljoner kronor. De stora mark- och byggarbetena på anläggningen i Högbytorp görs av NCC med ett ordervärde på omkring 750 miljoner kronor.

Partnerskapsiden mellan E.on och Ragnsells föddes redan för 10 år sedan. 2013 gjorde företagen en markaffär som möjliggjorde satsningen och 2016 följde man upp med en avsiktsförklaring för att fortsätta utveckla kretsloppsaffären kring Högbytorp. Samma år skrev E.on också ett klimatavtal med Järfälla kommun, den kommun som bygger mest i norra Europa.

Genom att vi så tidigt kommer in i samhällsbyggnadsprocessen blir det möjligt att göra stora miljövinster säger E.on värmes vd Stefan Håkansson och tillägger

– Här dimensionerar vi t ex värmesystemen för olika värmekvaliteter som gör att returvärmen användas fler gånger. Den slutliga användningen blir som markvärme t ex framför köpcentrum, äldreboenden och på gångvägar.

100 MW bränsleeffekt och biogas för 4 000 bilar

Det nya kraftvärmeverket har 100 MW bränsleeffekt och kommer att leverera ungefär lika mycket värme på grund av den stora rökgaskondenseringen. Bränslet är sorterat avfall samt biobränsle. Elproduktionen blir 30 MW. Leverantör av förbränningsdelen är Steinmüller Babcock Environment med Kone Cranes som underleverantör. Turbin och generator levereras av Siemens. Rökgasreningen och kondenseringsanläggningen levereras av GE Power i Växjö. Det torra asksystemet i anläggningen är unikt och gör det också möjligt att återvinna metaller i ett kretslopp.

Det var inte självklart att också satsa på elproduktion säger E.on vd Stefan Håkansson.

  • I nuläget är elpriserna rekordlåga och likaså elcertifikaten. Dessutom är det hård konkurrens om investeringsmedel inom koncernen.

För biogasproduktionen levererar Hitachi Zosen Inova en komplett Kompogas anläggning bestående av tre separata rötaggregat av stål för produktion av 6,8 miljoner kubikmeter biometan från 115 000 ton organiskt avfall per år. Det är matrester, slakteri, trädgårdsavfall m.m. från hushåll och företag. En biprodukt blir avvattnad biogödsel. Tankstationerna för E.on’s fordonsgas är sametablerade med OKQ8. Byggnationen startar i september 2017 och skall bli klar i till sommaren 2018. Naturvårdsverkets Klimatklivet ger 75 miljoner kronor som riktat stöd för biogasanläggningen vilket utgör 40 procent av den totala investeringen.

  • En vanlig brun påse som man sorterar komposterbart avfall kan driva en biogas bil 2,5 kilometer
  • 4 500 bilar kommer att kunna drivas av vår fordonsgas efter 2018 när anläggningen står klar
Kretsloppet hos E.on och Ragn-Sells i Högbytorp

När man rötat resprodukterna får man två rester, den första levereras som gödsel och jordförbättring den andra torra går till energianvändningsanläggningen. Samordningen ger dessutom ytterligare en fördel.

– Familjen i Järfälla får ett lägre energipris när den returnerar kretsloppsmaterial, berättar Ragn-Sells vd Helena Karlsson.

Högbytorp ligger i Stockholmsläns västligaste kommun Upplandsbro, som idag har 25 000 personer och växer snabbt. Österut mot Stockholm följer Järfälla med idag 73 000 invånare där man nu på det gamla flygfältet bygger Barkarbystaden med 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. E.on Värme Sverige AB är en del av den tyska energikoncernen E.on som är noterat på börsen i Frankfurt. Ragn-Sells är ett familjeägd avfalls-, återvinnings- och miljöföretag med basen i Sverige och verksamhet i sex länder.

– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion, säger Stefan Håkansson.

Om E.on

E.ON Sverige ingår i den internationella E.ON-koncernen, som är ett av världens största investerarägda energiföretag. Som energibolag bidrar man till att bygga det hållbara samhället. E.ON investerar i svensk energidistribution och förnybar produktion, i utvecklingsprojekt inom hållbara städer, transporter och kundlösningar.

Om Ragn-Sells

Rag-Sells är ett privat familjeägd bolag med verksamhet i sex nordiska och baltiska länder och som arbetar med återvinning, miljö- och avfallshantering.  Företaget har 2500 anställda. Vd är Helena Karlsson. Grundarfamiljen representeras genom Erik Sellberg.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-23

Ceremoni vid första sprängsalvan för E.ons och Ragn-Sells kretsloppsprojekt i Högbytorp.

 

 

Miljoner till forskning kring förgasning av biomassa

Energimyndigheten ger 78 miljoner kronor i stöd till Svenskt Förgasningscentrum. Förgasningsteknik ses som ett storskaligt alternativ för att ersätta fossila bränslen med biomassa, skriver Energimyndigheten. Stödet ges till tre forskningsnoder som leds av Luleå Tekniska Universitet, KTH och Chalmers. Svenskt förgasningscentrum bildades år 2011.

– Det behövs riktade satsningar för att förgasning ska bli konkurrenskraftig och komma till kommersiell användning. Svenskt Förgasningscentrum är en sådan satsning och bidrar till utvecklingen mot en fossilfri transportsektor och industri, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Luleå tekniska universitet (LTU) är huvudman för SFC där även KTH, Chalmers och Energitekniskt Centrum (ETC) har betydande roller. Föreståndare för centret är Joakim Lundgren, LTU. Verksamheten i SFC bedrivs vid tre noder där tre olika förgasningstekniker studeras.

CDGB — Direkt förgasning (KTH / MDH / LNU)

Framställning av drivmedel från biomassa i stora mängder förutsätter storskalig förgasning och då är trycksatt förgasning i fluidiserad bädd en tänkbar teknik.

CIBG — Indirekt förgasning (Chalmers / GU / MiUn / SP)

Indirekt förgasning av biomassa är en teknik som möjliggör produktion av en torr, kvävefri och ren gas från biomassa och ger en råvara som direkt eller efter behandling kan ersätta fossil olja och naturgas.

Bio4G — Suspensionsförgasning (LTU / UmU / ETC / LTH)

I suspensionsförgasning (entrained flow gasification) matas bränslet in som en suspension av partiklar i vätska eller som ett pulver i förgasaren och förgasas i allmänhet med ren syrgas istället för luft. Tekniken används för att tillverka drivmedlen DME och metanol.

Mellan teknikerna finns många gemensamma och generella frågeställningar som de tre noderna kan samverka och utbyta erfarenheter kring. Det gemensamma målet för alla tre är att utvinna energi och drivmedel från biomassa.

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Nu får Svedala fjärrvärme med biobränsle

Bussme Energis dotterföretag bygger fjärrvärme i Svedala

Svedala Fjärrvärme ett dotterföretag till Bussme Energi har fått bidrag från Klimatklivet vilket möjliggör en utbyggnad av fjärrvärme också i Svedala. Investeringen blir på 45 miljoner varav Klimatklivet står för 7,5 miljoner kronor.  Bussme Energi bygger och driver fjärrvärme i egen regi och på uppdrag i mindre orter i Skåne.  Man tar nu dagarna också i drift en anläggning i Munka Ljungby.

Fjärrvärmenätet i Svedala planeras att byggas i två, alternativt tre, etapper. Spadtaget för etapp 1 togs i februari 2017. Dragningen är fortfarande preliminär och kan komma att ändras. Produktionsanläggningen är en 5 MW fastbränslepanna med en tillhörande reservpanna. Leverantör är Osby Parca.

I Svedala tätort finns en rad industrier som har ett överskott av värme från sin produktion, s.k. spillvärme. Svedala Fjärrvärme har som målsättning att kunna tillvarata detta i så stor utsträckning som möjligt.  I dagsläget görs en bedömning att potentialen av spillvärme i Svedala är ca. 4 000  MWh.

Klimatklivet 
Fjärrvärmeutbyggnaden i Svedala är ett av projekten som får bidrag inom ramarna för Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. Naturvårdsverket satsar på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Om Bussme energy
Bussme Energy är ett familjeföretag som utöver verksamheten i Svedala även driver fjärrvärmeverksamhet i Glimåkra, Hästveda och Munka-Lungby, Kvidinge och Perstorp. Företaget sköter också driften av värmecentralerna i Vejbystrand och Hjärnarp i nordvästra Skåne på uppdrag av Öresundskraft.  Verksamhetsledaren Sven Persson, har en bakgrund från Rindi.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

Fortum bygger kraftvärme i Kaunas i Litauen

Investeringen i Kaunas avfall till energi projekt är nu igång.

Kauno Kogeneracinė Jėgainė (KKJ), ett joint venture till 49 procent ägt av Fortum och till 51 procent av Lietuvos Energija kommer att bygga ett kraftvärmeverk på 24 MWel och 70 MW värme i Kaunas i Litauen. I mars tecknades kontrakt för väsentlig utrusning och för ett EPCM konsult kontrakt (engineering, procurement, construction and management).

Bygget kommer att starta i höst och stå färdigt i mitten av 2020.  Investeringen är omkring 160 milioner Euro varav Fortums del ar ungefär 27 miljoner Euro.

Anläggningen kommer att förbruka omkring 200 000 ton kommunalt avfall som skall ge el och värme till 110 000 hushåll samt 3500 företag.  CO2 emissionerna beräknas minska med 65 000 ton per år.

– Vi har mycket goda erfarenheter av vår första avfallseldade kraftvärmeverk i Klaipeda vilket har varit i drift sedan 2013,  säger Vitalijus Žuta, chef för UAB Fortum Heat Lietuva.

Huvudlevarantörer blir tyska Standardkessel Baumgarte som levererar pannan, franska LAB som svarar för rökgasreningen, finska Konecranes som levererar kranarna och två Siemens Litauen baserade dotterföretag  Siemens Osakeyhtio and Odstepny Zavod Industrial turbomachinery som svarar för turbin och generator.

Om Fortum
Fortum’s verksamhetsområde är Norden, Baltikum, Ryssland och Polen. 2014 var omsättningen 4,1 miljarder Euro vilken gav en rörelses vinst på 1,1 miljarder Euro. Företaget sysselsätter omkring 8000 personer.  Aktierna är noterade op Nasdaq i Helsingfors.

Om Lietuvos energija
Lietuvos Energija gruppen är stats kontrollerad. Huvudverksamhet är kraft och värme produktion och distribution samt naturgasdistribution.  Företaget har 5600 anställda.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

 

 

Klimatklivet har investerat 1,1 miljarder i 628 projekt

Sedan Klimatklivet som pågår till 2020 och startade 2015, har 628 lokala åtgärder beviljats investeringsstöd på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det utgör cirka 43 procent av åtgärdernas totala investeringskostnader.  Det framgår i den lägesbeskrivning framtagen av konsultföretaget WSP Sverige AB för Klimatklivet, som Naturvårdsverket redovisar till Regeringen den 30 mars.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten för 2017. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid.

Volvo cars ägare Geely inviger elbilsfabrik för London Taxi

Geely inviger eltaxibils fabrik i Coventry

Huvudägaren av Volvo Cars som också äger London Taxi Company (LTC) invigde den 22 mars den nya fabriken och utvecklimgnscentret i Ansty nära  Coventry. Med en  kapacitet på 20 000 fordon per år också siktar man också på exportmarknaden. Anläggningen kommer skapa 1000 nya jobb varav 300 med för ingenjörer. Utvecklingssamarbete sker också med Svenska Volvo.

Engelska regeringen erbjuder nu också Londons taxichaufförer ett bidrag för inköp av den nya eldrivna taxibilen. Ministern för Business, energy and Industrial Strategy (BEIS) Greg Clark offentliggjorde samtidigt  bidragsprogrammet som på 50 miljoner pund som erbjuder taxiägarna upp till 7500 pund till inköp av en ny elektrisk taxibil. Samtidigt berättade han om ett program omfattande 14 miljoner pund för laddstolpar i 10 kommuner.

– Idag återföds London Taxi company sa Chris Gubbey, vd för LTC. Vi har visionen att designa och bygga kommersiella bilar för urbana miljöer som kan köras utan emissioner i städer över hela världen och som dessutom minskar kostnaderna för chaufförerna.

Bolagets TX5 hybrid blir den första modellen. Den klara 70 miles på el och har en bensinmotor för backup.  Slut pris är ännu inte satt men kommer hamna i nivå med priset för den tidigare fossilbänsledrivna  modellen, omkring 45 000 pund.

 

Den nya eltaxin kommer också långtidstestas i kallt klimat
Den nya eltaxin kommer också långtidstestas i kallt klimat

novator.se/2017-03-23/Lennart Ljungblom

Grön vätgas till HVO diesel – Vattenfall och Preem i samarbete om biodrivmedel

Preem och Vattenfall i samarbete om biodrivmedel i stor skala

Preem och Vattenfall har tecknat en avsiktsförklaring om att undersöka möjligheterna till att använda klimatsmart vätgas i tillverkningen av biodrivmedel i stor skala för den svenska marknaden.

Preem har målsättningen att producera tre miljoner kubikmeter förnybara drivmedel per år 2030 vilket skulle stå för merparten av minskningen av koldioxidutsläppen i den svenska transportsektorn. För att nå dit krävs mer gröna råvaror. Vattenfall, som strävar efter att möjliggöra klimatsmarta lösningar, kan bidra med klimatsmart vätgas till produktionen. Preem och Vattenfall kommer att tillsätta en arbetsgrupp och förstudien finansieras av båda parter.

Preem och Vattenfall kommer även att se över möjligheten att producera grön vätgas genom utnyttjande av el från vatten- och vindkraft, vilket ger mycket låga klimatpåverkande utsläpp.

– Vi behöver använda många olika typer av råvaror och producera flera olika typer av bränslen för att ersätta fossila drivmedel med förnybara. Det behövs också många olika lösningar. Preems bidrag är att göra så gröna och effektiva bränslen som möjligt. Samarbetet är också ett steg i vår vision att vara ledande för omställningen mot ett hållbart samhälle, säger Petter Holland, vd och koncernchef Preem.

– Vi tar ett viktigt steg och jag ser mycket positivt på möjligheterna med detta samarbete. Jag ser både affärsmöjligheten och klimatnyttan där Vattenfall kan bidra med klimatsmart och konkurrenskraftig vätgas, säger Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall.

Preem producerar redan idag biodrivmedel eller så kallad biodiesel (icke-fossil diesel) av tallolja, en restprodukt från skogsindustrin, men avser att framöver tillverka förnybara drivmedel från sågspån och skogsrester från virkesavverkningar samt lignin från pappersmassaindustrin.

Vätgas är en avgörande del av processen för att omvandla förnybara råvaror till biodrivmedel. Klimatsmart vätgas och olika restprodukter från massabruken skulle kunna öka produktionen av biodrivmedel flera gånger om jämfört med dagens nivå.

Om Preem
Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Vår vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Preems två raffinaderier räknas till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Vår verksamhet omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Vi förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Vi har också ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 300 anställda varav 900 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2015 var Preems omsättning 66 miljarder SEK.

Om Vattenfall
Vattenfall är ett svenskt, statligt ägt energiföretag med cirka 20 000 medarbetare och verksamhet i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark, Storbritannien och Finland. Vattenfall fokuserar på tillväxt inom affärsområden som driver omställningen mot ett klimatsmartare energisystem och därigenom tryggar en tillförlitlig och kostnadseffektiv energiförsörjning.

novator.se/2017-03-20/Lennart Ljungblom

Saxwerk levererar 15 MW till SCA Gällö för virkestorkning

Saxwerk har tecknat avtal med SCA Gällö Timber om leverans av en 15 MW energianläggning som skall leverera hetvatten till sågverkets virkestorkar.

Leveransen är en totalentreprenad med bränslehantering, ugn, panna och elfilter. I leveransen ingår pannhus, samt rörentreprenad. Det mekaniska montaget påbörjas efter sommaren. Drifttagningen kommer ske i början av 2018.

VEÅ levererar den beprövade UNIVEX typ HVV för anslutning till Saxwerks ugn. Konstruktionsarbetet är påbörjat och leverans skall ske under sommaren.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Charkindustrin ställer om till biobränsle – nya order för VUAB

Under februari har VUAB meddelat att man tagit två nya ordrar för ångpannor med biobränsle till den svenska charkindustrin. Bioenergi är en ökande del av vår verksamhet berättar vd Michael Throxe och tillägger

– Det här är bara början vi ser en ljus framtid för våra leveranser av värme och ångpannesystem för biobränsle.

– Vi samarbetar med olika företag och i de här fallen är det VEÅ som svarar för ångpannan samt Baxi som är underleverantörer.

Ello i Lammhult som bland annat tillverkar isterband och leverpastej byter ut sin oljeledade ångpanna mot en komplett prefabricerad panncentral från VUAB med en 1,15 ton 16 bar VEÅ ångpanna.

– Vår stora oljeförbukningen ersätts nu med träpellets  och besparingen i bränslekostnad ligger på en dryg miljon kronor per år berättar ägaren Kent Andersson.

Lite senare i februari meddelade VUAB att också JMs kött och chark i Harplinge valt att satsa på pellets då man gav en order till VUAB för en komplett fjärrövervakad panncentral med en ångpanna på 700 kW.  Investeringen stöds av Naturvårdsverket genom Klimatklivet.  JM chark i Harplinge nära Halmstad  producerar kött och charkprodukter från lokala gårdar som levererar direkt till företagets eget slakteri.

JMs chark i Harplinge slänger ut oljan och installerar en fristående ångcentral för pellets levererad av VUAB.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Online sedan 1995