Fortum: Första bränsleleveranserna i hamn i Värtan

Första leverans av biobränslen till nya kraftvärmeverket i hamn

Nu har den första fartygsleveransen av biobränslen ankommit Värtahamnen. Leveransen är en första test och nu ska all utrustning provas för att mycket snart kunna förse Fortum Värmes nya  biokraftvärmeverk med bränsle. 

Nu ska all kringutrustning testas med hjälp av den här första leverensen: Kranen som lastar av bränslet, den specialbyggda piren, leveransbanden och hela mottagningsanläggningen fram till bergrummet där biobränslet förvaras innan det ska eldas i pannan.

”Nu testar vi äntligen hela logistiksystemet, både här på plats och själva transportlösningarna. Det här är en viktig milstolpe för oss och en viktig del av driftsättningen av vårt nya biokraftvärmeverk”, säger Monica Lundgren, logistikansvarig för det nya kraftvärmeverket i Värtan.

Ett fartyg rymmer 10.000  och ett tågset 4.500 kubikmeter flis

Det nya biokraftvärmeverket kommer att förses med biobränslen från fartyg och tåg och för ett par dagar sedan levererades även ett av två specialbyggda tåg. Det står nu i Värtan, nära biokraftvärmeverksbygget, och väntar på att testas tillsammans med den nya lossningsroboten som kommer att användas i framtiden. Testerna görs nu i slutet av veckan. Tågen har 30 vagnar och rymmer totalt 4500 kubik.

FortumTrain

”Tåget har specialdesignade containrar för att vi ska kunna få med oss så mycket biobränslen som möjligt per lass. Det sparar både ekonomi och miljö”, säger Monica Lundgren.

Tågen kommer att gå mellan ett tiotal terminaler i Sverige och Norge och kommer, tillsammans med fartygstransporten, att förse biokraftvärmeverket med biobränslen i form av skogsavfall och restprodukter från sågverk i Norden. Senare i vår, när det är i drift, beräknas utsläppen att minska i Stockholm med 126.000 ton, motsvarande vad biltrafiken släpper ut under en och en halv månad. Pressmeddelande av Fortum 2015-12-16

Lennart Ljungblom, bioenergiskribent
http://www.novator.se

Etanolbränsle: Regeringen skatteförvirrar vidare

Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel eller…

Idag kom pressemeddelande med rubriken “Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel” från regeringen.  Ett pressmeddelande som indikerar att EU kommissionen godkänt fortsatta skattebefrielser för biodrivmedel.  Något som förefaller märkligt när rapporterna, bl a i SVT Rapport,  de senaste dagarna i stora inslag berättat om de kraftigt höjda etanolpriserna, som gör etanolbränsle till det dyraste bränslet på marknaden.

Magdalena Anderssons pressekreterare Fredrik Kornebäck säger att pressmeddelandet är korrekt och att det är två olika ärenden.

“Etanolpriserna höjs av annan orsak och skulle bli ännu högre om inte en till viss del fortsatt skattebefrielse kan ske”. Han hänvisade vidare till den opolitiskt sakkunnige Anna Wallentin som förklarar:

“Eu kommissionen anser att Sverige tidigare överkompenserat etanoldrivmedel. Istället för att begära tillbaka överkompensationen så gick EU kommissionen med på att släppa det kravet, om Sverige höjde skatten på etanol i år,vilket man alltså redan gjort.”

På min fråga om inga EU länder har mer stöd än Sverige på drivmedel, säger Anna Vallentin att de flertalet länder istället har kvotsystem, alltså ett tvång att blanda in en viss mängd förnybart. Få länder har koldioxidskatt.

“Det finns dock inget hinder att ha både kvotsystem och koldioxidskatt”, säger Anna Vallentin.

Etanolpriserna i Europa har ökat kraftigt under hösten och det är i praktiken nu ett underutbud. Flera stora europeiska fabriker står stilla på grund av den rådande politiken som begränsar marknaden. Samtidigt noterar USA rekordproduktion och samtidigt en mycket liten etanolexport till Europa.

Ändring i februari?

“Om höga priser på etanol består så kan regeringen välja att se över frågan igen och det kan göras redan i februari” , säger Anna Vallentin.

Regeringens pressmeddelande

Regeringen skriver i sitt pressmeddelande idag den 16 december följande:

“Hållbara biodrivmedel ges viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Regeringen ansökte om förlängt statsstödsgodkännande för skattebefrielsen i februari 2015.

Europeiska kommissionen har nu godkänt den svenska skattebefrielsen av biogas som drivmedel t.o.m. utgången av 2020. Skattebefrielse eller skattelättnad av andra hållbara biodrivmedel än biogas har godkänts t.o.m. utgången av 2018.

– Det är ett mycket välkommet besked och jag är glad att den intensiva dialog som regeringen har fört med EU-kommissionen har gett resultat. Nu vet biodrivmedelsföretagen vad som gäller de kommande åren och regeringen kan lägga all kraft på att arbeta fram långsiktigt hållbara regler till senast 2018, säger finansminister Magdalena Andersson.

Kommission anser att skattebefrielsen i sin helhet är ett driftsstöd enligt unionsrättens regler om statsstöd. Statsstödet måste godkännas av kommissionen för att få tillämpas.

Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel.”

Samtidigt skriver etanolbränsleföretaget SEKAB, följande i ett eget pressmeddelande:

“Sverige har sedan 2006 haft tidsbegränsade undantag för att kunna behålla sänkta skatter för biodrivmedel. EU-kommissionens beslut den 14 december innebär att undantaget för flytande biobränslen som ED95 gäller ytterligare tre år, till och med 31 december 2018. För biogas har undantaget förlängts till och med år 2020.”

“Numer arbetar vi inte med E85 som sköts av oljebolagen direkt. Vi fokuserar på ED 95 och är förstås mycket glada för det klargörande vi fått nu för kommande år”,  säger SEKABs Lena Nordgren i en kommentar.

“Samtidigt vill jag lyfta fram den mycket olyckliga situation som nu gäller för E85, där försäljningen rasat och infrastrukturen riskerar att helt förfalla.  Idag är E85 snarare överbeskattat än översubventionerad”, avslutar Lena Nordgren.

Slutsatsen blir att det finns alla skäl för regeringen att på nytt se över frågan om beskattning av etanolen, ett första tillfälle  kan  kan komma redan i feburari.

Lennart Ljungblom, bioenergiskribent
http://www.novator.se

 

Stora Enso investerar i pelletsproduktion i Ala sågverk

Stora Enso investerar i pelletsproduktion i Ala sågverk

Det finlandsvenska skogsbolaget har beslutat att investera 16 miljoner Euro i en ny pelletproduktion i bolagets sågverk Ala utanför Ljusne, 23 mil norr om Stockholm.

– Produktions kapaciteten blir 95 000 ton och vi kommer att flytta hit tre pressar från vår nedlagda produktionsanläggning i Norrsundet, berättar Thomas Isakson pelletsansvarig på Stora Enso.

En ny lågtemperaturtork kommer att beställas.  Anläggningen blir med andra ord en combo mellan nya och begagnade produktionsenheter.

Pellets som produceras kommer att levereras som säck och som bulk. Råmaterial är sågspån och kutter från sågverket.

Norrsundets pelletanläggning hade endast en treårig livstid. Den öppnades bland annat som kompensation för det stängda massabruket men när också Katrinefors sågverk slog igen så försvann förutsättningarna för pelletsproduktionen 2012.  Tre av de sex pelletpressarna har tidigare flyttats till andra Stora Enso pelletproduktioner i Estland, Finland och Ryssland.

I juli i år öppnade dessutom Stora Enso en ny pelletproduktion i Ždírec, i Tjeckien där man nu producerar 63 000 ton pellet på årsbasis efter att anläggningen trimmats från ursprungliga 55 000 årston. Investeringen i Ždírec var  7,7 M€.

Med Ala inkluderad har nu Stora Enso åtta produktionenheter för pellets i fyra länder, Finland, Estland, Ryssland och Sverige. I Österrike levererar företaget spån till det närliggande RZ Pellets.

Samtidigt som Stora Enso meddelar investeringen i Ala sågverk annonserade man en 10 miljoner Euro investering i en ny pannanläggning i Honkalahti sågverk i Finland.

 

Lennart Ljungblom

Bioenergy Writer

 

210 words

Frankrike höjer kraftigt koldioxidskatten – öppnar därmed värmemarknaden

Frankrike höjer kraftigt skatten på koldioxid, skriver tidningen Bioenergi. Höjningen sker med 22 Euro per ton 2016 och 30 Euro per ton 2017 för att till slut nå 100 Euro per ton 2030.  Tidningen noterar att med detta kan Frankrike bli en mycket intressant värmemarknad för bioenergileverantörer.  Svebio och World Bioenergy Association har uppdaterat Svebios pm om koldioxidskatt något man presenterade på de nyligen avslutade  miljökonferensen COP 21 i Paris.   Carbon tax – key instrument for energy transition!

Etanol: USA producerar nu 158 miljoner liter per dag

Renewable Fuels Association har analyserat data från amerikanska EIA (Energy Information Agency) och kommit fram till att produktionen i genomsnitt under den senaste fyra veckors perioden nådde 993 000 barrels per dag. Det motsvarar 158 miljoner liter per dag, vilket är det tredje högsta genom tiderna.

Vida köper Nössemark sågverk av Moelven

VIDA köper Nössemark

VIDA koncernen köper mark, byggnader och produktionsutrustning av Moelven Nössemark Trä AB. Anläggningen ligger i Nordvästra Dalsland ca 10 km från norska gränsen.

Planen är att tillverka produkter uteslutande ur klentimmer. Produkterna kommer att komplettera och falla väl in i VIDAs nuvarande produktsortiment, säger Santhe Dahl som är koncernchef för Vida.

VIDA planerar att modifiera nuvarande anläggning och investera i ny maskinpark. Den totala investeringen uppgår till 250-300 miljoner och kommer att pågå under ca 1,5 år.

– Vi räknar med att successivt starta produktionen under tredje kvartalet 2016 och förväntar oss vara i full drift under andra halvåret 2017.

Vid full drift kommer anläggningen sysselsätta cirka 55 medarbetare och producera 150 000 m3 sågad vara.

I somras beslutade den norska sågverkskoncernen Moelven att lägga ner Nössemarks sågverk med 40 anställda i Dals Ed kommun, på gränsen till Norge. Orsaken var bristande lönsamhet.

Video på Albach Diamant 2000, självgående flishugg lanseras i Sverige till sommaren

Ny självgående flishugg matar sig själv

 En ny självgående flishugg kommer att börja säljas i Sverige till sommaren. Maskinen är en Albach, byggd i södra Tyskland av företagen Albach maschienenbau.  Modellen heter Diamant 2000 och går i 80 km/h.

 

– Den kan klättra över diken, och är byggd för både terminalflisning och skogen, berättar importören Per Carlsson, Sunnerby Jord & Skog i Vrigstad för ATL.nu.

– Den har två hjulaxlar när den går i terräng och är krabbstyrd. När den går på väg fäller man ner två axlar för att klara axeltrycket och få en stabil maskin på vägen, säger Per Carlsson.

Väger 32 ton

Hela ekipaget väger 32 ton. När det är dags att flisa kan hytten höjas 4,6 meter över marken och vridas i rätt vinkel. Huggen är fast monterad medan utblåset kan vridas i 210 grader.

– Inmatningen har en matta och sidorullar plus en matta uppifrån. Det betyder att man släppa materialet på bordet för att hämta nästa grip. Materialet då matas automatiskt in i hugget, berättar Per Carlsson.

Motstålet är trycksatt hydrauliskt och kan varieras beroende på vilket material som flisas. Om det kommer med någon sten eller skrot trycks motstålet ner och då börjar matarbandet backa automatiskt så att stenen eller metallen åker ut.

Video

Nedan ett videoklipp från tillverkaren Albach som visar hur flishuggen förflyttar sig på väg och fungerar i arbete.

Microalger ger bränsle av koldioxid från Bäckhammars bruk

Forskare vid SP har utvecklat en metod som ger fem gånger högre energiproduktion jämfört med att odla raps. Rökgasen från bruket förs ner i vattnet för att ge algerna den koldioxid de behöver. Projektet startade för tre år sedan och kallas Bäckhammars algbruk. Algerna skall  användas för miljövänlig produktion av biodiesel, bioplast och smörjolja.

Nu kommer de första rapporterna från projektet som leds av forskare vid SP.

– Att minska utsläppen av koldioxid är enormt viktigt för industrin. Det är bland annat därför som Cementa är med i projektet, säger Niklas Strömberg på SP.

Niklas Strömberg har ritat testanläggningen och också utvecklat idé om hur algerna ska odlas, skördas och torkas i en integrerad process. Genom att stänga av tillförseln av koldioxid (rökgasen) på natten faller de mikrometersmå algerna till botten. Under dagen sätts tillförseln på. Processen upprepas under tre månader och gör att ett lager av alger gradvis bygga upp på botten. Då stängs rökgasen av, vattnet klarnar och tappas ur. Sedimentet som finns kvar torkas med solljus och spillvärme under ett par dagar.

– Resultatet blir ett torrt material med ett energiinnehåll på 23 till 25 megajoule per kg.

Ur det torra materialet kan sedan algolja utvinnas. Förhoppningen på sikt är att oljan även ska kunna utvinnas direkt ur blött sediment som har torkats till den önskade fukthalten.

Det treåriga projektet Genomförs vid Nordic papers Bäckhammars bruk och finansieras av Vinnova, ÅForsk and Region Värmland.  Målet är att  ta tillvara industrins outnyttjade avfallsströmmar för att producera bioolja i tillräckliga kvantiteter för bränsle och tekniska applikationer.

Italien: Moms på pellets kommer ej sänkas

Momssänkningen för pellets i Italien som ingår premiärministern budget blir ej godkänd, skriver Argus Biomass Markets.  Det är  senaten som ej kommer godkänna förslaget som skulle likställa momssatsen för pellets med brännved.  Sista ordet är dock ännu inte sagt.  Troligen kommer senaten ännu en gång behandla  budgeten men prognosen för pelletsskatteändring  är dessvärre dyster, enligt Analas Paniz, expert hos AIEL, branschföreningen för bioenergi i Italien.

EU ger England klartecken för att konvertera ännu ett kolkraftverk till pellets

Ytterligare ett gammalt engelskt kolkraftverk, denna gång RWE ägda Lynemouth har fått klartecken för att byggas om till pelletseldning.  EU har nu godkänt det engelska statsstödet för anläggningen.

Lynemouth måste upphöra med koledlningen vid utgången av 2015 och skulle om man inte erhållit accept för statsstödet avvecklats. Det 420 MW stora kraftverket beräknas nu istället att på årlig basis komma att förbruka 1,5 miljoner ton träpellets., kanske ända fram till 2027.

RWE meddlear att företaget kommer att ta slutligt ställning till investeringen under 2016, men betonar att planeringen med prioritet fortsätter för att förbereda för konverteringen,  det gäller såväl investeringar i bränselterlminal och hanteringssystem som upphandling av bränsle.

Även andra anläggningar påverkas

Den stora pelletseldaren i världen är engelska Drax som nu bygger om den tredje pannan och även överväger även en fjärde konvertering. Även där hyser man en förhoppning om att bli delaktig av det förmånliga statsstödet för ombyggnaden. Ett annat stort kolkraftverk, E.on ägda Ironbridge (370 MW) har däremot inte fått godkännande och stängdes därför nyligen ner.  Samma öde drabbade också RWE ägda Tilbury i augusti 2013,  som stängdes ned i förtid efter att man under en begränsad period eldad stora mängder träpellets innan den till slut skulle falla för åldersstrecket. Stängningen påskyndades av att man fick omfattande  skador av en brand i anläggningen.

Engelska regeringen har sagt att all koleldning skal vara avvecklat till 2025.

En mer utvecklad artikel på engelska finns på vår systersajt business.conbio.info

@www.novator.se/art 3583/ Lennart Ljungblom

Kontakta artikelförfattaren

Online sedan 1995