Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi

Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi

Tekniska verken i Linköping är ett av de stora energibolagen i Sverige och baserar numer merparten av sin energiproduktion på avfallsförbränning. Nu uppför man ett nytt kraftvärmeverk döpt till Lejonpannan, vid Gärstad verken längs E4:an vid stadens norra infart. Med tiden avser man att fasa ut det ursprungliga kraftverket och då frigöra värdefull tomtmark i mycket centralt läge mitt i stan. Linköping har en stor fördel av sitt omfattande fjärrvärmenät som möjliggör en driftoptimering som tar hänsyn till faktorer som bränslepriser, elpriser och temperaturer. Det nya kraftvärmeverket kommer börja lämna energileveranser redan till nästa vinter.

Linköping har en lång tradition av kraftvärme och fasta bränslen. Kol har alltid varit en viktig del men biobränslen och senare avfall har snart fasat ut kolet helt. Linköping är ett av fyra energibolag i Sverige som fortfarande använder kol. År 2013 ökade man till och med användningen av kol på grund av de låga kolpriserna och att de inte längre har elcertifikat för sin biobränsleanläggning, vilket gör det dyrare än tidigare att använda biobränsle. Låga priser på utsläppsrätter och den slopade koldioxidskatten förstärkte incitamenten för kol.

Ersätter nu merparten av kol och olja

– Vi optimerar vår produktion utifrån både miljö och ekonomi och använder oss av alla parametrar som påverkar optimeringen, inklusive styrmedel, säger Mile Elez, divisionschef Energi på Tekniska verken och tillägger

– Den något ökade kolanvändningen blir dock kortvarig eftersom den nya Lejonpannan vid Gärstad kommer att ersätta 75 procent av kvarvarande kol och olja,

– Vi räknar dock inte med att kunna fasa ut det centrala kraftvärmeverket förrän 2025 och vi skall notera att en av de tre centrala pannorna är stor biobränsleanvändare, säger Mile Elez.

Dagens bränslemix i Linköpings el och fjärrvärmeproduktionen domineras av avfall med 65 procent följt av trä 27 procent kol 7 procent och olja 2 procent. Träsortimentet domineras av returträ så Linköpings användning av jungfruliga biobränslen som grot, stamträdsflis och bark ligger under 10 procent av förbrukningen och i samma nivå som den kombinerade kol och oljeanvändningen.

Kommunägt bolag med kunder över hela landet

Tekniska verken AB i Linköping är ett kommunägt bolag som har kunder över hela landet och även utomlands. Fjärrvärme distribueras i Mjölby via Sveriges längsta fjärrvärmeledning och i egna enheter i Katrineholm, Skärblacka med fler platser. Biogas produceras i dotterföretaget Svensk Biogas och el säljs över hela Sverige via elhandelsbolaget Bixia AB tidigare Östkraft.

Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping
Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping

Den nya avfallspannan i Gärstad – Lejonpannan

Lejonpannan uppförs intill det nuvarande avfallseldade anläggningen Gärstadsverket, det välkända glashuset vid Linköpings norra utfart. Den pannan uppfördes 2004 och har varit ett mycket framgångsrikt bidrag till avfallshanterigen på Gärstad. Där förbränns avfall från 25 kommuner och även en viss import. I den expansion man nu gör kommer mer importerat avfall eldas. Det nya verket beräknas tas i drift 2016.

Lejonpannan är en konventionell avfallseldningspanna på 83 MW samt med en rökgaskondensering på 12 MW. Den klarar 30 ton avfall i timmen. Pannan tar emot osorterat avfall i en avfallsbunker där fortsatt hantering sker med gripskopor.  Om det blir tillfälliga toppar med avfall kan man lagra på deponiområdet som hör till anläggningen.

Rökgasreningen är ett så kallat semitorrt system bestående av ett partikelfilter följt av en skrubber. Den nya enheten fungerar självständigt gentemot övriga pannor på Gärstad men styrs från ett gemensamt kontrollrum. I anläggningen arbetar 56 personer vilket inte kommer att öka med den nya anläggningen. Investeringen ligger på 1,1 miljarder kronor.

Tekniska verken är byggherre och projektledare

Projektledning sköts av Tekniska verken som också är byggherre.

– Vi har fyra huvudområden i projektet som har var sin projektledare från vårt projektkontor, berättar Marcus Mattsson projektledare.

– De väsentliga områdena är bygg och mark, panna, turbin och rökgasrening. För dessa har vi också var sin huvudleverantör. Peab för bygg, Steinmüller Babcock Environment GmbH för panna, Fincanteri S.p.A. för turbinen och Ahlstom för rökgasrening och kondensering.

De olika huvudentreprenörerna har sedan anlitat en mängd underleverantörer från många olika länder.

Är det inte svårt att hålla ihop detta?

– Vi följer och styr projektet i en 3 d projekteringsmiljö, Navisworks. Alla leverantörer måste varje vecka lämna in en uppdaterad fil och alla har access till visningsläget så man kan alltså planera med kunskap om de andra arbetena som pågår runt omkring.

–  3D-samordning ett måste, säger Daniel Andersson från VVS företaget Bengt Dahlgren som är en av många underentreprenörer, i detta fall till Caverion har ansvaret för värme, kyla, vatten och avlopp samt centraldammsugaranläggning

Daniel Andersson berättar också att rent VVS-tekniskt är det ett utmanande projekt med många speciallösningar, så som materialval på grund av korrosiva och aggressiva miljöer. Ett exempel är i rökgasreningen där avloppssystemet tillverkas i glasfiberarmerad plast, rostfria rör skulle korrodera sönder väldigt snabbt då det inte tål alla ämnen som kan transporteras i avloppet.

Arbetsledning på engelska

Problemet kring leverantörer från många olika länder hanterar Marcus genom att kräva att alla kan tala engelska. All arbetsledning sker på engelska. Säkerhetsföreskrifter finns översatta till samtliga språk som pratas på arbetsplatsen.

Som mest arbetade 300 personer på bygget, nu är det ungefär 220 personer på plats. När pannan är klar blir det inga nyanställningar utan den nya pannan drivs med den befintliga bemanningen på 56 personer som jobbar på Gärstad.

– Säkerheten är ytterst viktig framhåller Marcus som också berättar att man har haft besök och genomgångar med fackföreningarna inte mins på grund av den tragiska olyckan i Fortums projekt i Värtan, Stockholm.

Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan
Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan

Tidsplanen följs

Vi följer tidsplanen och behöver inte stressa utan bygget flyter på bra berättar Marcus. Vi räknar med att inleda kalldriften i juni, värmesätta med olja i september och med avfall i november, Provdriften kommer att inledas efter årsskiftet och om allt går bra sker övertagandet i mars 2016.

Driften

Avfallspannorna skall jobba så mycket som möjligt. Vi har ett stort fjärrvärmenät som kan absorbera stora värmeleveranser. Skulle vi behöva kan vi köra produktionen utan turbinen. Elmarknaden har ju varit lite svajig på senare tid. Får vi mycket inkommande avfall har vi inga problem med buffertlagring eftersom vi ligger på ett deponiområde.

  • Så det är inte utan skäl som Tekniska verken i Linköping har blivit ett av de ledande bolagen på avfallseldning i Sverige, avslutar Marcus Mattsson och tillägger
  • Det är och har varit en bra politisk uppbackning i våra olika energiprojekt och finansiering och budget har alltid fungerat, vilket förstås också är ett grundvillkor.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Foton : Tekniska verken i Linköping AB (Petter Holmström)

 

Fakta Lejonpannan

 

  • Bygg start:                                            sept 2013
  • Färdig                                             sept 2015,
  • full drift                                             november 2015
  • övertagande                       mars 2016
  • Kostnad:                                             1,15 miljarder
  • Byggnadsarea:                       ca 5 040 m2
  • Bruttoarea:                       ca 16 930 m2
  • Byggnadshöjd:                       ca 44 m
  • Skorstenshöjd:                       ca 67 m
  • Kapacitet: 
    • Pannan 83 MW
    • Rökgaskondensering 10 MW
    • Turbin 21 MW
    • Producerar 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov
  • Klimatpåverkan:
    76 % mindre olja
    72 % mindre kol
    97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/
  • Byggherre             Tekniska verken Linköping
  • Panna:                      Steinmüller Babcock Environment GmbH
  • Rökgasrening och rökgaskondensering Ahlstom
  • Turbin                       Fincanteri S.p.A.
  • Bygg                       Peab Sverige AB
  • Arkitekt                       Winell & Jern Arkitekter AB

Bilder

 

Marcus Matsson projektledare

 

Pågående montage arbete inne i pannan

 

Det nya kraftvärmeverket illustrerat på platsen bredvid verket som byggdes 2004 vid Gärstad.

 

Exempel på en 3d projektering i Nawis

 

 

Rökgasreningen för Lejonpannan, torr första del sedan en skrubber och kondensering samt rening av kondensat vattnet.

GROT iskallt i norr bättre i söder

GROT iskallt i norr bättre i söder

Skogsbränslen pressas av industrins restprodukter, returträ och importerat avfall

Biobränslebranschen växer så det knakar men tittar man närmare så är det stora problem för skogsbränslena GROT (grenar och toppar) och rundved. Orsaken är marknadens låga priser som uppstått genom ett ökat utbud av biprodukter, returträ och avfall, vilka på många håll levereras till priser som understiger skogsbränslenas produktionskostnader. Nu måste vi åter låta marknaden växa genom att skapa stabila spelregler för transportsektorn, säger branschen som menar att Sverige riskerar att tappa position om vi inte snarast kommer igång med nya projekt på området.

Skogsbränslenäringen har haft många fina år men nu får man finna sig i en period av stagnation och till och med tillbakagång, innan priserna åter börjar öka och marknaden vänder. De senaste årens milda vintrar har inte heller gjort situationen bättre, men det är en faktor som man inte kan göra så mycket åt. Istället för att ta ut groten som bränsle har man nu på många håll använt hyggesresterna för att öka bärigheten i skogen när tjälen varit så dålig.

För dyra

Flis från grot, grenar och toppar, är för dyrt för att bearbeta jämfört med annat biobränsle och t ex på kraftvärmeverket i Umeå använder man nu i första hand biprodukterna bark, sågspån och flis från sågverken.

  • Vi har levt med en marknad som gått stadigt uppåt och efterfrågan har hela tiden ökat. Men i takt med att utbyggnaden har minskat har också behovet minskat. Sen har de milda vintrarna också ställt till det då värmeverken behöver mindre grot för tillverkning av el till försäljning, säger Peter Brekke, regionchef på SCA Energy.
  • Det är i och för sig riktigt att skogsbränsleanvändningen är mycket lite i norra Sverige men söder ut ser det bättre ut, kommenterar Sven Hogfors sekreterare i Svenska Trädbränsleföreningen.

Först biprodukter sedan nya bränslen

Det hela är ganska naturligt. De trädrester som faller vid skogsindustrier som sågverk, massabruk och snickerier kan inte bara lämnas på hög utan måste tas om hand, Det är såväl torra som fuktiga bränslen. Pelletsmarknaden har också varit ganska svag och inte ökat sina köpta volymer av sågspån. Avsättningen blir därför på kraft- och värmemarknaden. Sågverken har också haft en stark konjunktur och därmed också producerat extra mycket biprodukter.

Samhället har ju också fått ihop ett effektivt system av sin insamling av returträ från industri och hushåll. Trä får ju inte deponeras utan måste tas om hand. Det som ger skogsbränslebranschen extra svårigheter, främst i de stora anläggningarna i kustnära lägen är importen av returträ.

Svenska värmeverk har ju en stark konkurrensfördel på grund av de stora värmenäten. Fjärrvärme är mycket litet förekommande t ex i England och Irland. Även i Norge har fjärrvärmen sina begränsningar, så RT flis importeras i stora mängder också från Norge.

På senare år har ett flertal stora avfallsförbränningsanläggningar också byggts i Sverige. Kapaciteten är större än den svenska avfallsproduktionen. Nu byggs effektiva internationella insamlingssystem av balat avfall också upp, i bl a England och Irland för leverans till svenska värmeverk. Tillkommande kapacitet finns nu bland annat i Helsingborg,, Halmstad och Västerås och snart kommer också Linköping med en panna vilken redovisas i en annan artikel i detta nummer.

En av Sveriges största flisningsentreprenörer är Linjetjänst i Laxå. Man är specialister på sönderdelning på terminal med stora huggar och har även några krossar. Fredrik Hansson vd på Linjetjänst säger:

  • Rundvedsflisningen har gått ner markant, framförallt på grund av låga priser som gör produktionen olönsam. Värmeverken har fått tag i biligare bränsle. Inte minst har retuträ importen från Norge påverkat vår verksamhet.
  • Effekten blir att nyinvesteringar inte finns på kartan. Varje enhet kostar ju 6 – 9 miljoner kronor och det är mycket tufft att få bankerna att ställa upp med finansieringen.

Anders Bruks på företaget Allan Bruks AB håller med men väljer också att citera sin far, flismaskinbranschens nestor Allan Bruks som säger att så här har det alltid sett ut i skogsbränslebranschen. Dåliga år följs av bättre och alltid är det entreprenörerna som får sitta emellan.

Utan några liknelser i övrigt fungerar flera branscher på detta sätt. T ex shippingmarknaden. När priserna stiger beställer redarna nya fartyg och när konjunkturen vänder så skrotas istället det äldsta tonnaget tills en ny jämvikt inställer sig.

Marknaden nästan fördubblad på tio år

Trenden för skogsbränslen var positiv under lång tid. Från sekelskiftet och fram till 2011 ökade volymen inmätt skogsflis till värmeverken från 15 till 24 TWh. Priserna ökade under samma period från 120 till 220 kronor per MWh. I dag görs det affärer som hamnar under 150 kronor per MWh vilket är en nivå som ingen entreprenör klarar att ens en kortare period.

Enligt Sven Hogfors så kommer vi nog få leva med låga priser ett tag framöver men på sikt kommer det att vända.

  • Vi har tekniken och kunnandet och det pågår förbränningskapacitets utbyggnad på många håll nere i Europa och leverantörerna av RT-flisen och avfallet kommer att lära sig att ta mer betalt när de ser vilka marginaler som finns. Färska siffror för 2014 visar att RT-flisimporten nu faktiskt börjat minska.

Naturkatastrofer får man räkna med

Många har varit oroliga för effekten av den stora skogsbranden i Västmanland i somras. Ett helt årsbehov av bränslevara för Mälardalen befarades frigöras och kunna dumpas på bränslemarknaden och slå undan fötterna för befintliga leverantörer. Men visst märks ett ökat utbud, men det har regelbundet också kommit från stormar och är en del av verkligheten. Skogsägarföreningen Norrskog har under 2014 som exempel haft fullt upp med att ta hand om resterna efter stormen Ivar.

Det har gått bättre än förväntat att använda skadat sågtimmer från Salabranden och Karl Hedin dens mest drabbade markägaren har ställt om en såg enbart för detta sortiment och likaså kampanjsågar Mellanskogs dotterbolag Setra brandskadat timmer. Man exporterar också brandskadat timmer till Lettland.   Den tänkta massaflisen går dock inte att använda, utan tillförs bränslemarknaden. I mellan Sverige startar nu snart också en ny stor skogs- och trädbränslekonsument när Fortums nya stora kraftvärmeverk i Värtan tas i drift till vintern.

Viktigt att bygga nya marknader

  • Nu är det än viktigare att få fart på drivmedelsmarknaden, säger Karin Westlund Ekerby, vd på Svenska Trädbränsleföreningen.

Vi har visat att svensk trädbränslenäring fungerar mycket bra och har kapacitet för stora och ökande leveranser. Värmemarknaden domineras helt av biobränslen och andelen biobränslen på elmarknaden öka också snabbt. Där det inte händer särskilt mycket är inom transportsektorn.

På flera håll i världen demonstreras nu fullskaleteknik för cellulosabaserad drivmedelsproduktion, det finns stor risk att Sverige halkar efter om vi inte nu sätter fart.

  • Vi måste snarast få stabila spelregler som möjliggör investeringar också i denna sektor framhåller Karin Westlund Ekerby.
  • Industrin har visat intresse och det finns olika projekt på ritbordet, men man vågar inte ta investeringsbesluten, det måste vi ändra på.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Art. 3238/LLj Publicerades första gången i Energimagasinet i april 2015

 

 

Om business.conbio.info

Vår huvudsakliga sajt för internationella bioenerginyheter och fakta med sikte på näringslivet, det gäller produkter likväl som företagsnyheter, statistik och annat som kan vara av intresse för den som är intresserad att följa den internationella utvecklingen .

Sajten är också basen för vårt internationella företags- och produktkatalog – directory.  Det är en utmärkt inkörsport när man vill hitta företag verksamma i en viss branch eller vill läsa på om ett visst företag.

Forskningsgenombrott – trä kan lätt spjälkas, t ex för etanoltillverkning

Vetenskapligt genombrott: Jonisk vätska högintressant för att utvinna molekyler ur trä

Umeå universitet – 2015-10-26 08:05 CET

Tack vare sina unika egenskaper är joniska vätskor i ropet bland annat som lösningsmedel i ”gröna”, hållbara kemiska processer. Nu har två forskarlag vid Umeå universitet upptäckt att enzymer kan utföra sitt katalytiska arbete i en reversibel jonisk vätska. Upptäckten banar väg för enzymatisk förädling av till exempel cellulosa till värdefulla molekyler och industriella produkter. Resultaten presenteras i den ansedda tidskriften ChemSusChem.

Från vänster Magnus Wolf-Watz, Per Rogne och Jyri-Pekka Mikkola
Från vänster Magnus Wolf-Watz, Per Rogne och Jyri-Pekka Mikkola

Joniska vätskor är salter som är flytande vid rumstemperatur – jämfört med vanligt koksalt som smälter vid 800 grader Celsius. Denna egenskap gör att joniska vätskor har unika egenskaper som gör dem till viktiga lösningsmedel för ”grön” och hållbar kemi.

I en tidigare studie har kemiprofessor Jyri-Pekka Mikkolas forskargrupp upptäckt att hemicellulosa, cellulosa och lignin kan separeras och lösas upp selektivt med en ny typ av så kallad reversibel jonisk vätska. Nu har ett team bestående av Magnus Wolf-Watz och Jyri-Pekka Mikkolas forskarlag upptäckt att enzymer kan arbeta i just denna joniska vätska. Detta är i långt ifrån någon självklarhet eftersom enzymer har evolverat till att arbeta i vattenlösningar.

– Vår upptäckt är ett vetenskapligt genombrott! Manegen är nu krattad för att spjälka värdefulla små molekyler direkt från trä. Det finns många applikationer bland annat framställning av etanol som drivmedel men också mycket annat, säger Magnus Wolf-Watz, universitetslektor vid kemiska institutionen.

Den huvudsakliga experimentella tekniken som använts är NMR, kärnmagnetisk resonans-spektroskopi. En viktig komponent i arbetet har varit utveckling av en helt ny metod för att bestämma enzymatisk aktivitet. Metoden bygger på en realtidsmätning av den kemiska reaktionenmed31P NMR-spektroskopi. NMR-infrastrukturen vid Umeå universitet håller internationell toppklass och finansieras av Kempe- och Wallenbergstiftelserna.

– Denna utveckling kommer att få stor betydelse för mätning av enzymatisk katalys i komplexa lösningsmedel och blandningar, och metoden används redan i nya projekt, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid kemiska institutionen.

Forskarteamet representeras av forskare från både biokemi och teknisk kemi.Jyri-Pekka Mikkolas forskargrupp är en del av Bio4Energys forskningsmiljö som ämnar lyfta bioraffinaderiforskningen i Sverige till nya höjder. Jyri-PekkaMikkolasforskargrupp tillhör även nätverket Wallenberg Wood Science Center.

Huvudförfattare till arbetet är forskningsingenjör Per Rogne. Kempestiftelserna har finansierat Per Rognes arbete i två års tid.

Om Bio4Energy

Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.

http://www.bio4energy.se/

Om NMR for Life – en svensk infrastruktur

Infrastrukturen är ett samarbete mellan Umeå universitet och Göteborgs universitet

http://www.nmrforlife.se/

Originalartikel:

Artikel i ChemSusChem

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Ny vd till Stockholms Bulkhamn

 

Peter Ängsås har engagerats som VD vid Stockholms Bulkhamn. Peter har 18 års erfarenhet som hamnchef och ekonomichef vid Nynäshamns Hamn som ingår i Stockholms Hamnar och kommer senast från en tjänst som site manager vid Logent Ports & Terminals AB.  Avgående VD Henrik Lundberg fortsätter sitt arbete som styrelseordförande:

–       Peter blir en rejäl förstärkning av logistikteamet. Han kommer att öka vår marknadskontakt och kompetens och blir en central resurs för företagets fortsatta utveckling och expansion.

Peter tillträder sitt uppdrag i oktober.

Peter Ängsås ny vd Stockholm Bulkhamn
Peter Ängsås ny vd Stockholm Bulkhamn

Stockholms Bulkhamn är den naturliga hamnen för införsel av bulkvaror och projektlaster till Stockholmsområdet. Hamnen är privatägd och har en strategisk lokalisering på Södertörn, nära nya motorvägen till Nynäshamn (väg 73), 60 km från Stockholm City och 40 km från Södertälje. Farleden är öppen året runt och hamnen kan arbeta dygnet runt. Hamnen ligger väl skyddad från vind och sjö vid Fållnäsviken och har kort insegling, endast fem sjömil innanför Landsort.

SthlmBulkhamn

Hamnen har nyrenoverad kajanläggning och kan ta emot fartyg upp till 8.000 ton med upp till 6,4 m djupgående. Med 200 meter kaj kan hamnen vid behov ta emot två fartyg samtidigt.  Den toppmoder-na, miljövänliga, eldrivna hamnkranen ger hög kapacitet. Hamnen har egen isbrytning och moderna lastmaskiner. Stockholms Bulkhamn har mer än 80.000 kvm lageryta, varav 20.000 kvm asfalterad yta direkt vid kaj. Hamnen har 15.000 kvm lagerbyggnader. Idag hanteras främst biobränslen, avfallsbränsle och annat bulkgods, samt projektlaster. Hamnen har tillstånd och kapacitet att öka volymerna kraftfullt.

Henrik Lundberg, styrelseordf.

Stockholms Bulkhamn AB

www.stobulk.se

@novator.se /LLj 2015-10-26

Henrik Lundberg, styrelseordförande i Stockholm Bulkhamn tar emot ett av många studiebesök, här en grupp från Malaysia som placerat sig i den stora flislastarens skopa
Henrik Lundberg, styrelseordförande i Stockholm Bulkhamn tar emot ett av många studiebesök, här en grupp från Malaysia som placerat sig i den stora flislastarens skopa (foto: Lennart Ljungblom)

Preem har fördubblat kapaciteten för biodiesel

Preem har byggt ut kapaciteten för biodiesel i Göteborg
Preem har byggt ut kapaciteten för biodiesel i Göteborg

Nu fördubblar Preem produktionen av gröna drivmedel

Preem fördubblar kapaciteten att producera Evolution Diesel, diesel baserad på gröna råvaror, vid sin produktionsanläggning i Göteborg. Anläggningen har varit i drift sedan 2010. Under åren som gått har behovet av grön diesel ökat.
Efter ett års om- och tillbyggnad och med en investering på 355 miljoner har IsoGHT-anläggningen på Preems raffinaderi i Göteborg nu startats upp.  Det möjliggör närmare en fördubbling av produktionskapacitet för drivmedel baserat på gröna råvaror. Evolution Diesel innehåller 20-25 procent hållbart producerad energi
Trots fortsatt politisk osäkerhet kring vilka skatter och kvotregler som ska gälla för biodrivmedel efter 2016 beslutade Preem att bygga ut kapaciteten för biodrivmedel vid sitt raffinaderi i Göteborg.
– Vi väljer att gå i framkant för att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det känns bra att arbetet med anläggningen nu är klart efter närmare ett års intensivt arbete och glädjande nog har allt löpt smidigt efter tidplan. Sverige behöver en betydligt större andel gröna drivmedel i framtiden framför allt om vi ska nå regeringens uppsatta miljömål om en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen 2030, säger Petter Holland, VD för Preem.

Preem levererar miljödiesel till transporter, uppvärmning och industri. Miljödieseln innehåller tallolja. Talloljan levereras av samarbetspartnern Sunpine i Piteå. Talloljebaserad miljödiesel har stora fördelar. Till att börja med har den mycket goda tändegenskaper, vilket minskar föroreningarna. Den har dessutom högre energiinnehåll och är lättare att lagra än konventionell biodiesel (FAME).

Det har hittills inte varit helt enkelt att få diesel baserat på biologiska oljor att klara de låga vintertemperaturerna i Norden. Genom att bygga ut GHT-anläggningen med ett nytt steg i processen, bestående av bland annat en reaktor, kan man genom isomerisering förbättra köldegenskaperna.

Det finns flera utmaningar med att ersätta fossil olja med förnybara råvaror. Förutom att de ska uppfylla de tekniska kraven och så ska de vara miljömässigt och socialt hållbara, det innebär att de ska ha hög klimatprestanda och inte leda till andra miljöproblem såsom avverkning av regnskog.
– En del av investeringen i nya anläggningen har också varit att kunna hantera olika råvaror och vi arbetar med flera spännande projekt bland annat samarbetar vi med Ragnsells för att återvinna fett från restaurangkök. Med investeringen stärks konkurrenskraften för våra raffinaderier och vi ser på sikt exportmöjligheter för förnybara och hållbara svenskproducerade drivmedel, avslutar Petter Holland.

COWI har ett ECPM-åtagande i projektet och har varit med sedan förprojekteringen. Designstarten för projektet var i mars 2013. Detaljprojekteringen startade i januari 2014, och projektet blev klart efter sommaren 2015.

– Anläggningen får åtta värmeväxlare, en ny reaktor, fem tryckkärl, och fem nya torn, berättar Linda Schwarz. Man bygger också om den befintliga gröna dieselanläggningen. Tankfältet byggs också om, eftersom det behövs mer lagringsvolym.

Hela projektet beräknas kosta 300 miljoner kronor, eller lite mer, beroende på vad som räknas in i kostnaderna.

ExxonMobil är licensleverantör av processtekniken i projektet. Isomeriseringsprocessen sker under högt tryck och hög temperatur. När vätgas sätts till, sönderdelar den paraffinet i kolkedjorna. Den nya processen, som kallas ISOGHT, (Isomerisation Green Hydro Treater), gör det också möjligt att öka andelen förnybar råvara till så mycket som 30%.

Att tillverka miljödiesel är skattemässigt fördelaktigt. Lagar och regler på området förändras dock ganska snabbt, vilket skapar osäkerhet. År 2013 beslutade regeringen till exempel att kvotplikt skulle införas. Det innebär att den som är kvotskyldig skall se till att en viss del av all kvotpliktig bensin och diesel skall utgöras av biodrivmedel. Lagen skulle träda i kraft 1 maj 2014. Förslaget blev dock inte godkänt av den EU-kommission som skulle granska de skatteregler som skulle gälla kvotplikten. Därför skrotades kvotplikten i juni 2014, en månad efter att den skulle införas.

För Preem är det önskvärt med mer politisk stabilitet. Ett projekt tar ofta 3-4 år från behov till produktion. Förändrade lagar och regler kan förändra behoven mycket snabbare än så.

– Lönsamheten ligger i händerna på politikerna, säger Olle Holmblad. Det skulle vara skönt att veta att spelreglerna förblir desamma.

Det finns förstås långsiktiga politiska ambitioner att ställa om transportsektorn till att använda högre andel bio-drivmedel. Det betyder att Preems satsning på grön diesel blir en långsiktigt lönsam investering alldeles oavsett en viss ryckighet i spelreglerna på kort sikt.

Fakta Ombyggnad av Preems raffinaderi i Göteborg för att fördubbla kapaciteten av talloljediesel.

Byggtid: september 2014 – september 2015

Byggherre: Premraff Göteborg

Totalprojektör: COWI AB

Byggnadsentreprenör: Veidekke Entreprenad AB Region Väst

Värde: 300 mkr.

Om Nyheter

Med taggen Nordiska Nyheter publicerar vi löpande ett urval av svenska/nordiska/baltiska bioenerginyheter.  Eftersom de geografiska områdena ur bioenergisynpunkt är närliggande  så har vi samlat nyheter härifrån under en huvudrubrik.

Om bioenergins Historia

Energiskogsskördare buntmodell
Energiskogsskördare buntmodell

I slutet på sjuttiotalet och på 80-talet satsade Nämnden för Energiproduktionsforskning på utveckling av energiskog o flera olika programområden. En del innehöll skördeteknik. Bilden visar en så kallad buntskördare,  Den klipper av och buntar ihop stammarna stående och lägger sedan ner dem på marken för senare uppsamling.

Det är ett litet exempel på vad som ryms i våra omfattande arkiv som dokumenterat det mesta som har hänt sedan 1977 då vi började arbeta med bioenergi. Genom att vi under alla år publicerat tidskrifter och arrangerat konferenser och fotograferat och fotograferat så finns det stora skatter av händelser att botanisera bland.  Här kommer vi successivt bygga upp en stor dokumentation av bioenergins historia.

Online sedan 1995