Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning

Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning

magnus_hemmingsson_webb.jpg
Magnus Hemmingsson vittnar om det bistra investeringsklimatet. Foto: Mälarenergi

Mälarenergi ska med ett nytt kraftvärmeblock fasa ut sin användning av fossila bränslen. Det är ett viktigt steg i deras mer hållbara strategi. Men frågan är om anläggningen ska producera både el och värme – eller bara värme.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el, säger Mälarenergis vd Magnus Hemmingsson.

Mälarenergi är mitt uppe i förändring, som handlar om att gå från ett traditionellt kommunalt energibolag till ett vad de kallar infraservicebolag. Målet är att visa på en helt annan bredd i att erbjuda samhället olika centrala nyttigheter. Det handlar till exempel om att deras kontrollrumsfunktion som är bemannad dygnet runt skulle kunna assistera räddningstjänsten.

Samtidigt kommer produktionen av el och värme fortsätta vara helt central, men avgörande kommer att vara att den ska vara präglad av kretsloppstänkande.
– Vi jobbar numera med en gedigen hållbarhetsredovisning för att redovisa exakt vad vi bygger, vad vi gör och hur det påverkar hållbarheten. Det handlar om att redovisa allt ur det här perspektivet. För att vi ska bli mer hållbara kommer det att krävas investeringar, säger Magnus Hemmingsson, vd för Mälarenergi.

Så sent som 2014 satte Mälarenergi ett nytt kraftvärmeblock i drift. En stor del kol, olja och torv ersattes av processat avfall som bränsle och genom detta minskade företaget klodioxidutsläppen med 300 000 ton per år. Nästa steg är att ta bort de återstående mängderna av fossila bränslen genom att bygga ett nytt kraftvärmeblock, som ska använda återvunnet trä, till exempel rivningsvirke och träemballage, som bränsle.

2020 ska den vara igång och går i linje med Mälarenergis utveckling mot att bli mer hållbara i sin produktion. Men det är alltså en investering som ska göras i ett investeringsklimat som är allt annat än bra.
– Det är otroligt svajigt läge. Elpriset är det lägsta någonsin och ur fjärrvärmesynpunkt så har vi haft två varma vintrar i rad och det har gjort att våra intäkter har minskat och därmed också våra muskler att investera. Men samtidigt har vi varit kostnadseffektiva och ska klara av fortsatta investeringar, säger Magnus Hemmingsson och fortsätter:

– Men det är ett tufft läge. Investeringsplanen för detta bygge beslutas om ett år ungefär och då måste vi ha bestämt oss för hur stor investeringen ska vara för att både klara våra miljömässiga och ekonomiska mål.

Det är två parametrar som är helt avgörande för investeringen: hur elpriset kommer att utvecklas och vilket pris Mälarenergi kan sätta på fjärrvärmen. Företaget följer elprisutvecklingen noga och suger i sig alla former av marknadsanalyser. När det kommer till fjärrvärmen är det andra överväganden.
– Det handlar om att förse våra kunder med en säker och hållbar leverans av värme till ett pris som de kan acceptera. Eftersom anslutningsgraden i Västerås är 98 procent är detta extra viktigt övervägande, så att vi inte uppfattas som den stora monopolisten som gör som den vill.

Ett av de centrala besluten för investeringen blir om anläggningen ska producera både el och värme, eller bara värme. Magnus Hemmingsson tror att det landar på både och.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el. Kärnkraften fasas ut och det kommer att påverka priset och då kommer också behovet av effekt att öka vilket vi kommer att kunna leverera. Även kabelutbyggnaden till andra länder påverkar elpriset uppåt, för då kommer vi att få ett större och öppnare system där de högre priserna i andra länder kommer att påverka oss, säger han:

– Så jag tror inte att vi är för spekulativa om vi bygger anläggningen på bedömningen att elpriset stiger, frågan är bara när.

I resan från att investera mot mer hållbar produktion och vara ett ledande infraservicebolag handlar det om att bryta sig loss från en gammaldags syn på de som efterfrågar Mälarenergis produkter – oavsett om det är el eller fiber.
– Det viktigaste är att vi får till ett ökat kundfokus och inte bara ser kunderna som anslutningspunkter, säger Magnus Hemmingsson.

Är det en fördel att vara kommunalt ägd i det läge ni befinner er?
– Vi väljer att se möjligheter och styrkan i att vara kommunalt ägda. Vi har Västerås stad som ägare, det är en kommun med bra ekonomi och ger därmed en stark ägare som uttryckligen har sagt att den inte vill sälja oss utan vill vårda oss och gläds i att vi tjänar pengar. Vi har framförsikt, fem år är kanske inte så långt perspektiv men jämfört med börsbolag där det är kvartal som gäller så är det väldigt lång tid. Vi tillåts att vara långsiktiga och staden är ett stort stöd när det gäller finansiering för våra investeringar, säger Magnus Hemmingsson.

Artikeln är skriven av Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi och publicerades idag på second opinion

Opcons försäljning till Kina nu avslutad

Opcon: Avslutar försäljning av verksamhet inom kompressorteknologi och Waste Heat Recovery

 Energi- och miljöteknikkoncernen Opcon AB har idag i enlighet med det avtal som tecknades den 30 juni 2015 avslutat försäljningen av det nybildade holdingbolaget Opcon Compressor Technology AB samt dotterbolagen Svenska Rotor Maskiner AB, Opcon Energy System AB och de 48,9796 % av aktierna i det gemensamsägda kinesiska bolaget Fujian Opcon Energy Technology Co. Ltd. I försäljningen ingår även samtliga immateriella rättigheter relaterade till kompressorteknologi och Opcon Powerbox samt varumärket Opcon. Köpare är den kinesiska fonden Shanghai XingXueKang Investment Partnership med nära kopplingar till Fujian Snowman Co., Ltd.

Köpeskillingen uppgick till 400 mkr kontant som erlagts genom en dellikvid om 60 mkr i augusti och en slutlikvid om 340 mkr vid avslutning av affären. Moderbolagets bokföringsmässiga reavinst uppgår till 147 mkr. Kostnader för transaktionen inklusive eventuella skatteeffekter beräknas understiga 15 mkr. Under en övergångsperiod kommer också Opcon AB att bistå de sålda verksamheterna med vissa tjänster.

Niklas Johansson, Niklas Johansson, vice president, Investor Relations bekräftar till Novator.se:

“Allt är nu klart med affären och tillägger att Saxlund Bioenergy inte ingår i affären utan utgör i fortsättningen den egentliga delen av kvarvarande Opcon. ”

Rådgivare till Opcon har varit Awapatent AB, Hamilton Advokatbyrå samt Erik Penser Bankaktiebolag. Legal rådgivare för köparen har varit Advokatfirman Vinge.

Om Opconkoncernen

Opcon är en energi- och miljöteknikkoncen som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning med fokus inom bioenergi.

Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet anställda är cirka 100. 

Informationen i detta pressmeddelande är sådan som Opcon AB (publ) ska offentliggöra enligt svensk lag om värdepappersmarknaden och/eller svensk lag om handel med finansiella instrument.

Informationen lämnades för offentliggörande fredagen den 30 oktober 2015, ca kl 14:30 (CET).

Italien återinför 10 procent moms på pellets

Italien återinför 10 procent moms på pellets

I januari 2015 höjdes skatten på träpellets i Italien till 22 procent från tidigare 10 procent. Detta var ett misstag som vi nu skall rätta till, säger ekonomi utvecklings departementet i en kommentar och har därför inkluderat en återgång till 10 procent momssats för pellets i sin budget för 2016.

Budgeten kommer nu att bli behandlad i parlamentet och slutligt beslut förväntas var klart i december i god tid så återgången till tio procent moms på träpellets kommer att gälla från 1 januari 2016.

På grund av den höjda skatten, den milda vintern och låga oljepriser har AIEL, den ledande italienska branschorganisationen för bioenergi i Italien förändrat sin prognos för 2015 års pellets användningen.

– Vi förväntar oss en minskad pelletsvolym på 400 000 ton pellets 2015,  säger Analisa Paniz, pellet expert på AIEL i en kommentar.
–Bedömningen är att pelletsanvändningen i Italien 2015 kommer att nå 2,6 miljoner ton.

Nästan all  pellets i Italien används i kaminer av vilka det finns ett stort utbud av på marknaden.  Antalet pelletspannor, såväl för egna hem som för större fastigheter och mindre fjärrvärmenät, ökar dock.

Grannlandet Österrike går istället åt andra hållet och kommer höja momsen från 10 procent till 13 procent från den 1 januari 2015 enligt proPellets vd Christian Rakos som tilläger att Österrike förväntas förbruka omkring 900 000 ton pellets 2015. Det blir en ökning med 12 procent jämfört med 2014. Däremot har till följd av det låga oljepriset försäljningen av nya pelletpannor halverats till 5 000 enheter för 2015.

AsideSCA

Kraftfull koldioxidminskning och sänkta kostnader när SCA ersätter olja med 90 000 ton pellets  

Det stora skogs- och hygienföretaget SCA har på senare år investerat stort i sina norrländska bruk, inte minst när det gäller att minska oljeanvändningen genom energieffektivisering och bränslebyte.

Kraftfull koldioxidminskning och sänkta kostnader när SCA ersätter olja med 90 000 ton pellets

Kraftfull koldioxidminskning och sänkta kostnader när SCA ersätter olja med 90 000 ton pellets

Det stora skogs- och hygienföretaget SCA har på senare år investerat stort i sina norrländska bruk, inte minst när det gäller att minska oljeanvändningen genom energieffektivisering och bränslebyte. Mesaugnarna i Östrand och Munksund eldas numer med pellets och i Ortviken har man konverterat två stora pannor som i sin tur kopplats ihop med Sundsvalls fjärrvärmenät. Det till en halverad investeringskostnad jämfört med om Sundsvall byggt en ny egen panna. Totalt ersätter 90 000 ton pellets omkring 40 000 kubikmeter eldningsolja.

Först ut var massabruket i Östrand med en träpulvereldad mesaugn

Först ut av SCAs produktionsenheter var Östrand, sulfatmassabruket som ligger straxt norr om Sundsvall och som producerar 425 000 ton barrsulfatmassa per år. För fyra år sedan installerades en ny mesaugn levererad av Andritz varigenom 18 000 m3 olja ersattes av 40 000 ton träpellets, som pulvriserades på plats för att eldas som träpulver.

Träpulver och mesaugn
Mesaugnen – Träpulvret ger en bra flexibilitet och de höga temperaturer som behövs i kalkugnen. Träpulvret får vara högst 1 mm i diameter. På vägen genom den roterande 120 meter långa kalkugnen så värms successivt kalciumslurryn från bruket (kalcium karbonat) mer och mer för att till slut vid 1100 grader konverteras till kalcium oxid, ofta kallad bränd kalk.

– SCA investerade mer är 500 miljoner kronor i sitt nya Bio Loop system. Initiativet följdes noga av övriga industrier, berättar SCAs Bioloop chef Håkan Wänglund.

  • Den stora frågan när vi inledde projektet, säger Markku Lankinen, Andritz säljansvarige var huruvida träpulvret skulle reagera med mesan (kalkslurryn) och störa processen. Den andra frågan var om processen verkligen skulle vara stabil vid 100 procent utnyttjande.

Den nya ugnen ersätter två gamla och minskar den fossila koldioxiden med mer är 80 procent. Kapaciteten är 550 ton per dag men kan expanderas till 774 ton per dag vilket gör det möjligt att senare expandera Östrands massaproduktion till 800 000 ton klorfri massa per år.

Träpulvret har gett en bra flexibilitet och de höga temperaturer som behövs i kalkugnen. Träpulvret får vara högst 1 mm i diameter. På vägen genom den roterande 120 meter långa kalkugnen så värms succesivt kalciumslurryn från bruket (kalcium karbonat) mer och mer för att till slut vid 1100 grader konverteras till kalcium oxid, ofta kallad bränd kalk.

Träpelletsen till Östrand kommer från SCAs egen fabrik Bionorr i Härnösand som ligger endast 40 km bort. En ytterligare fördel är att industrins jämna efterfråga balanserar årsbehovet för Bionorr som annars har värmemarknaden som huvudsaklig avsättning och då merparten av leveranserna under vinterhalvåret.

Nu har man förstås inte endast satsat på att byta bränsle. Jens Olsson biträdande platschef på Östrand berättar att man också genomfört ett mycket lyckat energibesparingsprogram. I totalt 60 dokumenterade energibesparingsprojekt har man lyckats spara in 57 GWh el per år. SCA koncernen har också ett gemensamt program kallat E-SAVE där man sprider erfarenheter till varandra.

SCA fabrik i Ortviken
SCA fabrik i Ortviken

SCA Ortviken har konverterat två pannor och ger fjärrvärme till Sundsvalls Energi

Den andra anläggningen SCA Ortviken tillkom 2013 – 14. Ortviken är en av Europas största producenter och producerar årligen 880 000 ton tidningsmassa. Företaget har nu ett fruktbart energisamarbete med Sundsvalls Energi. Kommunen stod inför beslutet att investera över 900 miljoner kronor för att ersätta och utöka sin energiproduktion men tvekade för kostnaderna. Istället beslöt man att inleda ett samarbete med industrin och gick in som medfinansiär och partner i en konverterad energiproduktion i Ortviken. Sundsvalls energi byggde också en 10 km fjärrvärmeledning som möjliggjorde att utöka fjärrvärmeleveranserna från tidigare 90 GWh/år till 300 GWh/timmar per år. Huvuddelen av de tillkommande 210 GWh kommer från pellets levererade av SCAs enhet Bionorr.

Även Östrand fabriken är numer inkopplade på Sundsvalls fjärrvärmenät genom en ny 7 km ledning som förbinder Timrås fjärrvärmenät med Sundsvalls. Samarbetet sluts genom att SCAs stora sågverk i Tunadal är en av Sundsvalls energis största kunder då man redan innan köper energin till sågens virkestorkar. SCA levererar numer ungefär hälften av Sundsvalls fjärrvärmekapacitet. I systemet har man 16 MW återvunnen energi från Östrand, 40 MW återvunnen energi från Ortviken och upp till 80 MW färsk ånga från de nya pannorna.

Även Ortviken valde Andritz som huvud leverantör som också fick uppgiften att återvinna värme från Östrand för fjärrvärmeleveranser. Två pannor på vardera 100 MW har konverterats i Ortviken. En oljepanna som fått 4 träpulverbrännare installerade och en rosterpanna som fått tre pulverbrännare men som även fortsättningsvis kan elda en viss mängd bark. Totalt har 120 MW träpulverbrännar kapacitet installerats. Andritz har också ansvarat för mottagnings, malnings (2 hammarkvarnar) och hanteringssystemet av pellets och träpulver. World Thermal Services WTS levererade brännarna och ett emissionskontroll system. ABB har svarat för automationslösningen som styr och övervakar hela anläggningen, inklusive säkerhetssystem. Ortvikens befintliga system för ved, massa och energi har också integrerats i den nya automationslösningen.

Årsförbrukningen är planerad till 35 000 ton pellets och den dagliga max användningen till 500 ton.

SCA investerade 380 miljoner kronor och Sundsvall cirka 100 miljoner kronor i projekten.

Mesaugnen i SCAs fabrik i Munksund
Mesaugnen i SCAs fabrik i Munksund

SCA Munksund väljer pellets istället för olja i en ny mesaugn

SCA Munksund utanför Piteå producerar 390 000 ton oblekt kraftliner samt White top kraftliner per år och har just tagit en ny mesaugn med träpulvereldning i provdrift. Ugnens kapacitet är 300 ton kalk per dygn. Det ekologiska fotavtrycket reduceras nu med 75 procent.

Investeringsbeslutet på 490 miljoner kronor annonserades redan 2012 men projektet har av olika skäl blivit försenat.

  • Nu pågår intrimning och den gamla oljeedade kalk mesaugnen står kall och stilla, konstaterar Per-Håkan Stoltz, projektägare, nöjt.
  • Vi har haft möjlighet att ta vara på erfarenheterna från Östrand vilket förstås varit mycket värdefullt.

Leverantör av mesaugnsprojektet i Munksund är Valmet som i sin tur anlitat danska FL Schmidt som huvudsaklig underleverantör. Leveransen inkluderar även bränslehantering, lager och sönderdelning till träpulver. Automationen har SCA svarat för själva.

Pellets till Munksund levereras av Bioenergi i Norrland som i sin tur får väsentlig del av sin råvara från SCAs närliggande sågverk.

– Det blir mest praktiskt så, kommenterar Stefan Rönnkvist ansvarig för SCAs pelletverksamhet.

– Bioenergi i Norrlands fabrik ligger i Luleå endast sju mil från Munksund, betydligt närmare än de 40 milen vi har till vår egen produktion i Härnösand.

– Vi är ju ute efter att få bra ekonomi likväl som att minska det ekologiska fotavtrycket så mycket som möjligt.

Som mest kan man i Munksund förbränna 5 ton pellets i timmen och under ett år räknar man med att förbruka cirka 17 400 ton träpellets.

De tre presenterade fabrikerna ingår i SCAs affärsenhet Forest Products, som producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, kraftliner, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvaror.

Av Lennart Ljungblom
Bioenergi skribent

Artikel publicerad i Energimagasinet 2015

 

Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi

Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi

Tekniska verken i Linköping är ett av de stora energibolagen i Sverige och baserar numer merparten av sin energiproduktion på avfallsförbränning. Nu uppför man ett nytt kraftvärmeverk döpt till Lejonpannan, vid Gärstad verken längs E4:an vid stadens norra infart. Med tiden avser man att fasa ut det ursprungliga kraftverket och då frigöra värdefull tomtmark i mycket centralt läge mitt i stan. Linköping har en stor fördel av sitt omfattande fjärrvärmenät som möjliggör en driftoptimering som tar hänsyn till faktorer som bränslepriser, elpriser och temperaturer. Det nya kraftvärmeverket kommer börja lämna energileveranser redan till nästa vinter.

Linköping har en lång tradition av kraftvärme och fasta bränslen. Kol har alltid varit en viktig del men biobränslen och senare avfall har snart fasat ut kolet helt. Linköping är ett av fyra energibolag i Sverige som fortfarande använder kol. År 2013 ökade man till och med användningen av kol på grund av de låga kolpriserna och att de inte längre har elcertifikat för sin biobränsleanläggning, vilket gör det dyrare än tidigare att använda biobränsle. Låga priser på utsläppsrätter och den slopade koldioxidskatten förstärkte incitamenten för kol.

Ersätter nu merparten av kol och olja

– Vi optimerar vår produktion utifrån både miljö och ekonomi och använder oss av alla parametrar som påverkar optimeringen, inklusive styrmedel, säger Mile Elez, divisionschef Energi på Tekniska verken och tillägger

– Den något ökade kolanvändningen blir dock kortvarig eftersom den nya Lejonpannan vid Gärstad kommer att ersätta 75 procent av kvarvarande kol och olja,

– Vi räknar dock inte med att kunna fasa ut det centrala kraftvärmeverket förrän 2025 och vi skall notera att en av de tre centrala pannorna är stor biobränsleanvändare, säger Mile Elez.

Dagens bränslemix i Linköpings el och fjärrvärmeproduktionen domineras av avfall med 65 procent följt av trä 27 procent kol 7 procent och olja 2 procent. Träsortimentet domineras av returträ så Linköpings användning av jungfruliga biobränslen som grot, stamträdsflis och bark ligger under 10 procent av förbrukningen och i samma nivå som den kombinerade kol och oljeanvändningen.

Kommunägt bolag med kunder över hela landet

Tekniska verken AB i Linköping är ett kommunägt bolag som har kunder över hela landet och även utomlands. Fjärrvärme distribueras i Mjölby via Sveriges längsta fjärrvärmeledning och i egna enheter i Katrineholm, Skärblacka med fler platser. Biogas produceras i dotterföretaget Svensk Biogas och el säljs över hela Sverige via elhandelsbolaget Bixia AB tidigare Östkraft.

Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping
Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping

Den nya avfallspannan i Gärstad – Lejonpannan

Lejonpannan uppförs intill det nuvarande avfallseldade anläggningen Gärstadsverket, det välkända glashuset vid Linköpings norra utfart. Den pannan uppfördes 2004 och har varit ett mycket framgångsrikt bidrag till avfallshanterigen på Gärstad. Där förbränns avfall från 25 kommuner och även en viss import. I den expansion man nu gör kommer mer importerat avfall eldas. Det nya verket beräknas tas i drift 2016.

Lejonpannan är en konventionell avfallseldningspanna på 83 MW samt med en rökgaskondensering på 12 MW. Den klarar 30 ton avfall i timmen. Pannan tar emot osorterat avfall i en avfallsbunker där fortsatt hantering sker med gripskopor.  Om det blir tillfälliga toppar med avfall kan man lagra på deponiområdet som hör till anläggningen.

Rökgasreningen är ett så kallat semitorrt system bestående av ett partikelfilter följt av en skrubber. Den nya enheten fungerar självständigt gentemot övriga pannor på Gärstad men styrs från ett gemensamt kontrollrum. I anläggningen arbetar 56 personer vilket inte kommer att öka med den nya anläggningen. Investeringen ligger på 1,1 miljarder kronor.

Tekniska verken är byggherre och projektledare

Projektledning sköts av Tekniska verken som också är byggherre.

– Vi har fyra huvudområden i projektet som har var sin projektledare från vårt projektkontor, berättar Marcus Mattsson projektledare.

– De väsentliga områdena är bygg och mark, panna, turbin och rökgasrening. För dessa har vi också var sin huvudleverantör. Peab för bygg, Steinmüller Babcock Environment GmbH för panna, Fincanteri S.p.A. för turbinen och Ahlstom för rökgasrening och kondensering.

De olika huvudentreprenörerna har sedan anlitat en mängd underleverantörer från många olika länder.

Är det inte svårt att hålla ihop detta?

– Vi följer och styr projektet i en 3 d projekteringsmiljö, Navisworks. Alla leverantörer måste varje vecka lämna in en uppdaterad fil och alla har access till visningsläget så man kan alltså planera med kunskap om de andra arbetena som pågår runt omkring.

–  3D-samordning ett måste, säger Daniel Andersson från VVS företaget Bengt Dahlgren som är en av många underentreprenörer, i detta fall till Caverion har ansvaret för värme, kyla, vatten och avlopp samt centraldammsugaranläggning

Daniel Andersson berättar också att rent VVS-tekniskt är det ett utmanande projekt med många speciallösningar, så som materialval på grund av korrosiva och aggressiva miljöer. Ett exempel är i rökgasreningen där avloppssystemet tillverkas i glasfiberarmerad plast, rostfria rör skulle korrodera sönder väldigt snabbt då det inte tål alla ämnen som kan transporteras i avloppet.

Arbetsledning på engelska

Problemet kring leverantörer från många olika länder hanterar Marcus genom att kräva att alla kan tala engelska. All arbetsledning sker på engelska. Säkerhetsföreskrifter finns översatta till samtliga språk som pratas på arbetsplatsen.

Som mest arbetade 300 personer på bygget, nu är det ungefär 220 personer på plats. När pannan är klar blir det inga nyanställningar utan den nya pannan drivs med den befintliga bemanningen på 56 personer som jobbar på Gärstad.

– Säkerheten är ytterst viktig framhåller Marcus som också berättar att man har haft besök och genomgångar med fackföreningarna inte mins på grund av den tragiska olyckan i Fortums projekt i Värtan, Stockholm.

Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan
Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan

Tidsplanen följs

Vi följer tidsplanen och behöver inte stressa utan bygget flyter på bra berättar Marcus. Vi räknar med att inleda kalldriften i juni, värmesätta med olja i september och med avfall i november, Provdriften kommer att inledas efter årsskiftet och om allt går bra sker övertagandet i mars 2016.

Driften

Avfallspannorna skall jobba så mycket som möjligt. Vi har ett stort fjärrvärmenät som kan absorbera stora värmeleveranser. Skulle vi behöva kan vi köra produktionen utan turbinen. Elmarknaden har ju varit lite svajig på senare tid. Får vi mycket inkommande avfall har vi inga problem med buffertlagring eftersom vi ligger på ett deponiområde.

  • Så det är inte utan skäl som Tekniska verken i Linköping har blivit ett av de ledande bolagen på avfallseldning i Sverige, avslutar Marcus Mattsson och tillägger
  • Det är och har varit en bra politisk uppbackning i våra olika energiprojekt och finansiering och budget har alltid fungerat, vilket förstås också är ett grundvillkor.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Foton : Tekniska verken i Linköping AB (Petter Holmström)

 

Fakta Lejonpannan

 

  • Bygg start:                                            sept 2013
  • Färdig                                             sept 2015,
  • full drift                                             november 2015
  • övertagande                       mars 2016
  • Kostnad:                                             1,15 miljarder
  • Byggnadsarea:                       ca 5 040 m2
  • Bruttoarea:                       ca 16 930 m2
  • Byggnadshöjd:                       ca 44 m
  • Skorstenshöjd:                       ca 67 m
  • Kapacitet: 
    • Pannan 83 MW
    • Rökgaskondensering 10 MW
    • Turbin 21 MW
    • Producerar 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov
  • Klimatpåverkan:
    76 % mindre olja
    72 % mindre kol
    97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/
  • Byggherre             Tekniska verken Linköping
  • Panna:                      Steinmüller Babcock Environment GmbH
  • Rökgasrening och rökgaskondensering Ahlstom
  • Turbin                       Fincanteri S.p.A.
  • Bygg                       Peab Sverige AB
  • Arkitekt                       Winell & Jern Arkitekter AB

Bilder

 

Marcus Matsson projektledare

 

Pågående montage arbete inne i pannan

 

Det nya kraftvärmeverket illustrerat på platsen bredvid verket som byggdes 2004 vid Gärstad.

 

Exempel på en 3d projektering i Nawis

 

 

Rökgasreningen för Lejonpannan, torr första del sedan en skrubber och kondensering samt rening av kondensat vattnet.

GROT iskallt i norr bättre i söder

GROT iskallt i norr bättre i söder

Skogsbränslen pressas av industrins restprodukter, returträ och importerat avfall

Biobränslebranschen växer så det knakar men tittar man närmare så är det stora problem för skogsbränslena GROT (grenar och toppar) och rundved. Orsaken är marknadens låga priser som uppstått genom ett ökat utbud av biprodukter, returträ och avfall, vilka på många håll levereras till priser som understiger skogsbränslenas produktionskostnader. Nu måste vi åter låta marknaden växa genom att skapa stabila spelregler för transportsektorn, säger branschen som menar att Sverige riskerar att tappa position om vi inte snarast kommer igång med nya projekt på området.

Skogsbränslenäringen har haft många fina år men nu får man finna sig i en period av stagnation och till och med tillbakagång, innan priserna åter börjar öka och marknaden vänder. De senaste årens milda vintrar har inte heller gjort situationen bättre, men det är en faktor som man inte kan göra så mycket åt. Istället för att ta ut groten som bränsle har man nu på många håll använt hyggesresterna för att öka bärigheten i skogen när tjälen varit så dålig.

För dyra

Flis från grot, grenar och toppar, är för dyrt för att bearbeta jämfört med annat biobränsle och t ex på kraftvärmeverket i Umeå använder man nu i första hand biprodukterna bark, sågspån och flis från sågverken.

  • Vi har levt med en marknad som gått stadigt uppåt och efterfrågan har hela tiden ökat. Men i takt med att utbyggnaden har minskat har också behovet minskat. Sen har de milda vintrarna också ställt till det då värmeverken behöver mindre grot för tillverkning av el till försäljning, säger Peter Brekke, regionchef på SCA Energy.
  • Det är i och för sig riktigt att skogsbränsleanvändningen är mycket lite i norra Sverige men söder ut ser det bättre ut, kommenterar Sven Hogfors sekreterare i Svenska Trädbränsleföreningen.

Först biprodukter sedan nya bränslen

Det hela är ganska naturligt. De trädrester som faller vid skogsindustrier som sågverk, massabruk och snickerier kan inte bara lämnas på hög utan måste tas om hand, Det är såväl torra som fuktiga bränslen. Pelletsmarknaden har också varit ganska svag och inte ökat sina köpta volymer av sågspån. Avsättningen blir därför på kraft- och värmemarknaden. Sågverken har också haft en stark konjunktur och därmed också producerat extra mycket biprodukter.

Samhället har ju också fått ihop ett effektivt system av sin insamling av returträ från industri och hushåll. Trä får ju inte deponeras utan måste tas om hand. Det som ger skogsbränslebranschen extra svårigheter, främst i de stora anläggningarna i kustnära lägen är importen av returträ.

Svenska värmeverk har ju en stark konkurrensfördel på grund av de stora värmenäten. Fjärrvärme är mycket litet förekommande t ex i England och Irland. Även i Norge har fjärrvärmen sina begränsningar, så RT flis importeras i stora mängder också från Norge.

På senare år har ett flertal stora avfallsförbränningsanläggningar också byggts i Sverige. Kapaciteten är större än den svenska avfallsproduktionen. Nu byggs effektiva internationella insamlingssystem av balat avfall också upp, i bl a England och Irland för leverans till svenska värmeverk. Tillkommande kapacitet finns nu bland annat i Helsingborg,, Halmstad och Västerås och snart kommer också Linköping med en panna vilken redovisas i en annan artikel i detta nummer.

En av Sveriges största flisningsentreprenörer är Linjetjänst i Laxå. Man är specialister på sönderdelning på terminal med stora huggar och har även några krossar. Fredrik Hansson vd på Linjetjänst säger:

  • Rundvedsflisningen har gått ner markant, framförallt på grund av låga priser som gör produktionen olönsam. Värmeverken har fått tag i biligare bränsle. Inte minst har retuträ importen från Norge påverkat vår verksamhet.
  • Effekten blir att nyinvesteringar inte finns på kartan. Varje enhet kostar ju 6 – 9 miljoner kronor och det är mycket tufft att få bankerna att ställa upp med finansieringen.

Anders Bruks på företaget Allan Bruks AB håller med men väljer också att citera sin far, flismaskinbranschens nestor Allan Bruks som säger att så här har det alltid sett ut i skogsbränslebranschen. Dåliga år följs av bättre och alltid är det entreprenörerna som får sitta emellan.

Utan några liknelser i övrigt fungerar flera branscher på detta sätt. T ex shippingmarknaden. När priserna stiger beställer redarna nya fartyg och när konjunkturen vänder så skrotas istället det äldsta tonnaget tills en ny jämvikt inställer sig.

Marknaden nästan fördubblad på tio år

Trenden för skogsbränslen var positiv under lång tid. Från sekelskiftet och fram till 2011 ökade volymen inmätt skogsflis till värmeverken från 15 till 24 TWh. Priserna ökade under samma period från 120 till 220 kronor per MWh. I dag görs det affärer som hamnar under 150 kronor per MWh vilket är en nivå som ingen entreprenör klarar att ens en kortare period.

Enligt Sven Hogfors så kommer vi nog få leva med låga priser ett tag framöver men på sikt kommer det att vända.

  • Vi har tekniken och kunnandet och det pågår förbränningskapacitets utbyggnad på många håll nere i Europa och leverantörerna av RT-flisen och avfallet kommer att lära sig att ta mer betalt när de ser vilka marginaler som finns. Färska siffror för 2014 visar att RT-flisimporten nu faktiskt börjat minska.

Naturkatastrofer får man räkna med

Många har varit oroliga för effekten av den stora skogsbranden i Västmanland i somras. Ett helt årsbehov av bränslevara för Mälardalen befarades frigöras och kunna dumpas på bränslemarknaden och slå undan fötterna för befintliga leverantörer. Men visst märks ett ökat utbud, men det har regelbundet också kommit från stormar och är en del av verkligheten. Skogsägarföreningen Norrskog har under 2014 som exempel haft fullt upp med att ta hand om resterna efter stormen Ivar.

Det har gått bättre än förväntat att använda skadat sågtimmer från Salabranden och Karl Hedin dens mest drabbade markägaren har ställt om en såg enbart för detta sortiment och likaså kampanjsågar Mellanskogs dotterbolag Setra brandskadat timmer. Man exporterar också brandskadat timmer till Lettland.   Den tänkta massaflisen går dock inte att använda, utan tillförs bränslemarknaden. I mellan Sverige startar nu snart också en ny stor skogs- och trädbränslekonsument när Fortums nya stora kraftvärmeverk i Värtan tas i drift till vintern.

Viktigt att bygga nya marknader

  • Nu är det än viktigare att få fart på drivmedelsmarknaden, säger Karin Westlund Ekerby, vd på Svenska Trädbränsleföreningen.

Vi har visat att svensk trädbränslenäring fungerar mycket bra och har kapacitet för stora och ökande leveranser. Värmemarknaden domineras helt av biobränslen och andelen biobränslen på elmarknaden öka också snabbt. Där det inte händer särskilt mycket är inom transportsektorn.

På flera håll i världen demonstreras nu fullskaleteknik för cellulosabaserad drivmedelsproduktion, det finns stor risk att Sverige halkar efter om vi inte nu sätter fart.

  • Vi måste snarast få stabila spelregler som möjliggör investeringar också i denna sektor framhåller Karin Westlund Ekerby.
  • Industrin har visat intresse och det finns olika projekt på ritbordet, men man vågar inte ta investeringsbesluten, det måste vi ändra på.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Art. 3238/LLj Publicerades första gången i Energimagasinet i april 2015

 

 

Om business.conbio.info

Vår huvudsakliga sajt för internationella bioenerginyheter och fakta med sikte på näringslivet, det gäller produkter likväl som företagsnyheter, statistik och annat som kan vara av intresse för den som är intresserad att följa den internationella utvecklingen .

Sajten är också basen för vårt internationella företags- och produktkatalog – directory.  Det är en utmärkt inkörsport när man vill hitta företag verksamma i en viss branch eller vill läsa på om ett visst företag.

Online sedan 1995