Artikel från Kretslopp nr 4 97


KRETSLOPP HEMSIDA


Stockholms Bilsalong -97

Branschen på väg att förändras

- Vi kan göra bilar som går på nästan vilket bränsle som helst. Orden är Olle Boethius, miljöinformatör på Volvo. Nu gäller det bara att bilisten kan få tag i bränslet till rätt pris, säger han.

Boethius menar att bilbranschen har gått så långt de i dagsläget kan, nu är det upp till andra aktörer att bidra till miljöanpassningen. Bränsleleverantörerna ska få fram de miljövänligare bränslena och staten ska hjälpa till att göra dem ekonomiskt gångbara. Tekniken finns men är ännu inte ekonomiskt intressant.


Braskande Innehållsförteckning

De el och andra alternativt drivna bilar som säljs idag ser inte längre ut som enpersonsrymdskepp, utan är lätt omgjorda standardmodeller. Att det är något speciellt med dem avslöjas endast av den braskande "innehållsförteckningen" på sidan - RME bil, Etanol biletcetera. Audi:s och VW:s Rapsbilar är inte ens omgjorda utan deras vanliga dieselbilar kan köras på Rapsmetylester - RME. För Stockholmare finns snart tiotalet bensinstationer som erbjuder RME, och i övriga landet dyker det upp fler och fler. Priset är för närvarande cirka sju kronor litern. Övriga får tanka diesel i väntan på bränsleleverans till sin mack.
Det är vår -97 och något har hänt inom bilindustrin. I foajén till Stockholms Bilsalong möts mina ögon av ett skimmer. En stor ljusskylt lyser upp: Bli miljöaktivist - byt bil. Den gamla strategin att inte kännas vid bilismens miljöproblem är ersatt av en betydligt mer aktiv. Liksom övriga samhället har bilbranschen blivit miljömedveten och tänker sig styra utvecklingen istället för att motsträvigt finna sig i ökade krav från kunder och statsmakter.

Bild: Volkswagen Polo som går på RME rapsdiesel.

Bränsle grogg

Volvos biobil kombinerar biogas- och bensindrift. En 40 liters gastank är inlagd bakom baksätet i kombin, i övrigt är det precis samma bil som årets V 70. Det är bilar som denna, som använder flera olika bränslen som Volvo på kort sikt tror mest på.
- Allra intressantast är blandningar av bränslen, så kallade Bifuels, anser Boethius. Etanol lämpar sig särkilt bra för inblandning, särskilt här i Sverige där vi har mycket skog.
Tio till femton procent etanol kan blandas i bensinen eller dieseln utan att förbränningen förändras. Det är ett effektivare sätt att sänka de fossila koldioxidutsläppen än att en bråkdel av alla bilar använder förnybar energi, säger han. Och innan vi är uppe i den andelen i alla bilar behövs det kanske fem, sex stora etanolfabriker.


Bild: Ford Taurus, etanolbilen leasas av SSEU.



Snåla bilar

Så skimrande var aldrig havet, som en bilmässa anno 1997. Allra mest blänker det om de största och snabbaste bilarna, och det är också de som drar till sig de största folksamlingarna. De små bränslesnåla passerar mer obemärkta. Undantaget är Mercedes nya A-serie. Med denna ger sig företaget in i kapprusningen mot bilen som drar två deciliter per mil och lockar de kunder som vill ha en liten, snål fast säker bil.
Utseendet är eget i en tid då alla bilar tycks gjutna i samma tvålkopp. En liten bil men ingen liten affär (priset ej fastställt). Den låga bränsleförbrukningen borde alltså väljas av annat än ekonomiskt intresse. Av miljöskäl rentav. Annars är miljöanpassning inte ett lika starkt skäl för konsumenten i bilhallen som vid mjölkdisken.
Låg bränsleförbrukning är den enda miljöegenskap som ännu är ett riktigt starkt konkurrensmedel.
Än så länge är det inte konsumenterna som driver miljöutvecklingen.


Bränslevirrvarr

Alternativa bränslen är ett virrvarr av förkortningar. DME är en sådan som Volvo hyser stort hopp till. Björn Löwgren på Mercedes instämmer, priset är hyfsat, och motorerna är redo för DME. Men han tillägger:
- Bränslet finns däremot än-nu inte i någon större mängd och det finns inte heller något distributionssystem. Något ställe att tanka på. Volvo arbetar också tillsammans med Renault på en elbil. En så länge är dock det mesta hemligt runt denna.

Bildtext: Ett miljömärkt fordon på taket av VW:s Raps/diesel bil.


Svårt förbättra gammal bil

Vad gör då den gröne bilist som övertygats om att rökmolnet som kommer ur den gamla åket vid kallstart är skadligt för naturen? Nej, något sätt att miljörodda gamla amasoner ville ingen av bilfirmorna erbjuda. Det bästa tipset är att byta bil, dock ej nödvändigtvis till en ny bil. Det viktigaste är att den är byggd efter 87/88, då lag infördes att alla bilar skulle ha katalysator.

Själva bilproduktionen är också en stor belastning. Som konsument är den dessutom betydligt svårare att bedöma. De mest försekomna företagen har genomarbetade miljöprogram, som ofta finns presenterad i skrift.
Från årsskiftet kommer troligen producentansvaret att börja gälla för bilar, vilket innebär att det är tillverkarens ansvar att uttjänta bilar tas om hand. Många biltillverkare märker därför redan nu upp de olika materialen, för att underlätta återvinning. Denna återvinning är än så länge teoretisk, inget kommersiellt gångbart system finns ännu.


Bra med tuffa miljölagar, men ...

Miljöinformatörerna säger sig inte vara motståndare till tuffa miljölagar. - Det viktigaste är att vi får långsiktiga spelregler och att dessa gäller i åtminstone hela EU, säger Torsten Åhman på SAAB, som ändå vill se att Sverige driver på utvecklingen. Någon egen svensk politik på området gillas dock icke.
"Bilindustrin har pengar att betala för miljöåtgärder". Ett påstående som Torsten Åhman fått höra många gånger, och inte heller bestrider. Men syftet med en bilfabrik är som bekant inte att rädda världen, utan att göra en vinst på den.
- Tekniskt är allt möjligt, nästan men någon ska betala, och det är i slutändan alltid kunden, avslutar han.

FAKTA MILJÖKLASSNING
Miljöklass 1. Bilar som uppfyller krav för "Low emission vehicle"- lagstiftning i Kalifornien. Avgas testen görs under all körning, även kallstart. Dessutom krävs ett kontroll system som signalerar till föraren när katalysatorn ej fungerar som den ska.
Miljöklass 2. Tom i väntan på EU beslut.
Miljöklass 3. Avgas krav enligt EU direktiv "Euro" kallat. Ungefär samma tillåtna utsläppsnivåer tillåts fast mätt under mer för förbränningen gynnsamma förhållanden.


ATT VÄLJA BIL

Gröna bilister är en organisation för "bilister som inte struntar i miljön". De sammanställer varje år en miljöguide över nya bilmodeller.

Så här rankar de -97 års bilar:
Små bilar drar mindre bensin och är därför skonsammare mot miljön, i småbilsklassen får dessa fyra modeller högst miljöbetyg: Suzuki Swift, Volkswagen Polo, Ford Fiesta och Nissan Micra.

I lilla mellanbilsklassen framhåller gröna bilister Hyundai, Seat Toledo, Mazda 323 och Nissan Almeda.

Stora mellanbilsklassen: Volkswagen Vento 1.8i, Opel Vectra 1.8 och Mitsubishi Carisma. Mitsubushin gör en av de bränslesnålaste bilarna i klassen, detta ska Volvo utnyttja i det samarbete som inletts mellan företagen.

Volvo som har fått kritik just för sina törstiga bilar. Ändå får Volvo 850 GLT, tillsammans med Opel Omega 2.0 och Hyundai de högsta poängen i storbilsklassen.


Sammanbrott

I undersökningen jämför Gröna bilister utsläppsvärdena för kväveoxider, som bidrar till försurningen och cancerogena kolväten. I testet ingår dessutom bränsleförbrukningen, som visar hur mycket koldioxid som frigörs. Det officiella svenska miljöklassningsystemet har i praktiken brutit samman. Bara klass 1 och 3 återstår, sedan 2:an tagits bort i väntan på att EU ska fastställa emissionsgränsvärden för år 2000. De bilar som var klassade i miljöklass 2 blev därför nedflyttade till miljöklass 3, vilken nu rymmer nästan alla bilar. Systemet ger därför föga vägledning i bilköpet.

Bilköparen får heller ingen hjälp av miljömärkningssystem. Det finns bara en miljömärktbil, etanolbilen Ford Taurus som en så länge bara kan leasas av SSEU. Fler bilar klarar inte certifierarnas krav på vad som kan kallas bra miljöval.


Diesel gillas icke

I undersökningen deltog inga dieselbilar. Detta trots att diesel motorer är bränsle snålare bensinmotorer. Gröna bilister anser att utsläppen av kväveoxider och partiklar är för stora. Utsläppen av kväveoxider är ett av bilens största problem, och från en dieselbil är de 3-4 gånger högre än från en bensinbil. Med ökad andel dieselbilar i Sverige och grannländerna kan det bli svårt att klara miljömålen för kväveoxider.

Möjligen kan bilföraren i norrländsk glesbygd vara undantagen rådet att inte köpa diesel, enligt gröna bilister. Denne kör förmodligen mycket landsväg och vinterkylan minskar kväve problemet. Stostadsbon bör inte göra det.

Petter Palmgren, Text & Bild
Länkar till Novator Internet: Hemsida Företag Personer Miljö Bioenergi Energi