Artikel Kretslopp nr 2 97


KRETSLOPP HEMSIDA



Medier hetsar mot kärnkraftsavveckling

Det är skrämmande hur radio, TV, tidningar och nyhetsbyråer med hela sin energi fortsätter att hetsa mot energiöverenskommelsen och den efterlängtade avvecklingen av kärnkraften

Hur kan det komma sig att nästan alla medi er i ett slags raseri målar upp ett fullständigt skräckscenario om vad som händer om kärnkraften äntligen börjar avvecklas? Värst att svansvifta för makteliten är som vanligt TV2 Rapport. Det tar sig ibland rent löjeväckande former. Som när till exempel Rapports köpenhamnsreporter Rickard Lööf gör en lång intervju med en dansk civilingenjör som är stolt över att bo "granne" med Barsebäck tvärs över sundet. Han får representera danskarna denna kväll, som i opinionsundersökningar till 90 procent vill ha bort Barsebäcksverket.

Fara å färde
Till och med min egen favorit, den annars så självständige Aktuellt-reportern Jarl Alfredius, rycks tillfälligt med i det massmediala vanvett som nu väller in i svenskarnas vardagsrum. När journalister med så stor integritet som Alfredius rycks med i det galna drevet då är det fara å färde. Bortsett från en och annan center- och socialdemokratisk redaktör så är det få tongivande ledarskribenter som likt Lena Askling i Aftonbladet hållit huvudet kallt. Hon har vågat tala om kärnkraftens enorma risker för människor, djur och natur.

Hon har modet att tala om den historiska nödvändigheten av att avveckla kärnkraften och se de stora möjligheterna i ett avvecklingsprogram. Hur kan kärnkraftslobbyn få så många journalister att så okritiskt och ensidigt propagera för den livsfarliga kärnkraften? De stordirektörer som skriker värst och som flitigast citeras har ju redan flyttat de flesta arbetsplatserna utomlands.

När både den fria pressen och de statliga monopolmedierna så ytligt rycks med och blir propagandister för en så sjuk sak som kärnkraftsindustrin finns det all anledning till oro. En självkritisk debatt om pressens roll i ett öppet demokratiskt samhälle måste komma igång. Inte minst med tanke på att medierna i allt större utsträckning bestämmer politikens dagordning.

Hur kan så många glömma?
Den olösta avfallsfrågan, de stora långsiktiga skadorna på människor, djur, natur och vattensystem vid uranbrytning, Harrisburg, läckande upparbetningsanläggningar och Tjernobylkatastrofen, som även starkt förgiftat vårt eget land, tycks inte existera. Hur kan så många opinionsbildare, debattörer och journalister helt plötsligt glömma eller förtränga atomklyvningens ödesmättade baksida?
Att det mitt i denna kärnkraftsyra körs en vib-rerande reaktor på dispens i Ringhals möts med en gäspning från mediernas sida. Händer det något i Ringhals, i det forna Sovjetunionen eller i något kärnkraftverk i Europa kommer kravet på snabbavveckling som ett brev på posten. Vår korta men ack så farliga atomkraftsepok visar att detta scenario dessvärre är det mest troliga.

Vad ska då kärnkraftshökarna inom ABB, LO, Metall, SAF, moderaterna och folkpartiet säga för att lugna en vettskrämd allmänhet? Varför ställer nästan inga journalister denna relevanta fråga?

RUNE LANESTRAND
Redaktör för Småbrukaren
Länkar till Novator Internet: Hemsida Företag Personer Miljö Bioenergi Energi