Artikel nr 1/97


KRETSLOPP HEMSIDA

Till nr 1/97 entresida

Kvarteret Porten, i Norrköping

Hyreshus blev intressant ekohus

Lite inklämt mellan en parkeringsplats, ett antal ganska tråkiga hyreshus från 60-talet, E 22:an mot Kalmar och Hagebys nedslitna köpcentrum ligger ett av landets intressantaste experimenthus. Det är Norrköpings kommunala bostadsbolag Hyresbostäder som tagit ett rejält tag i penningpåsen och förvandlat ett av hyreshusen till ett ekohus fyllt med miljöanpassade lösningar och framtidstro

Det är ingen som helst tvekan om vilket av de 34 hyreshusen i Hageby som är ekohuset Porten. Som en gnistrande bergskristall i miljonprogrammets grå urberg glänser det nyrenoverade huset. Vintersolen blix-trar i sydvästfasadens stora glasytor och det högresta, välvda taket med sina självmedvetna ovala fönster glimmar på lång håll.
När man kommer närmare syns det tydligt att det kommunala bolaget lagt ner betydligt mer omsorg på upprustningen av Porten än på de omkringliggande hyreshusen. Framför experimenthuset finns en liten trädgård med pyttesmå odlingslotter, ett gemensamt växthus och redskapsbodar med grästak. Framför de tre entréerna står stora krukor med lilaröd ljung och på marken finns stenar prydda med glänsande metallgrodor. Och tittar man in genom de stora glasrutorna innanför entrén ser man till sin förvåning rinnande vatten och citronträd med frukt i alldeles för stora krukor.

Bild: Bolagets miljöansvarige Pär Bokström, visar upp kompostmyllan från komposttrumman.

Revolution på insidan
Huset ser speciellt ut på utsidan, med sin nya fasad av mjukt vågade, röda cementplattor och med sitt orginella tak som får en att tro att det är ett innerstadshus som rymt i riktning mot Söderköping, det är innanför glasytorna, solfångarna på taket och stöden för vildvinet som den verkliga bostadstekniska revolutionen ägt rum.
Luften in till lägenheterna kommer delvis in samma väg som en besökare, alltså in genom trapphuset. Här värms både tillluften och gästen upp. Det glasade trapphuset värms lätt upp och vattnet som småpratande tar emot oss fuktar den torra vinterluften till ett välkomnande klimat. De stora växterna i entrén är både till för att skapa trivsel och för att förbättra luftkvalitén. Citronträdens gigantiska lerkrukor är ett medvetet försök att se hur växterna och jorden i krukorna kan rena luften innan den kommer in i lägenheterna.

Den andra delen av inluften kommer via intag under fasadplattorna. Luften förvärms några grader när den passerar lagret med ekofiber och in genom öppningsbara ventiler i de gamla betongväggarna in under fönstren i lägenheterna.
Inne i husen är det egentligen svårt att se hur stora förändringar som skett med huset. Det mest påtagliga är att trapphusen har öppnats upp och försetts med glasfasader. Den tillbyggnaden har också givit de många små lägenheterna en rikligt tilltagen balkong i sydväst, en inglasad balkong som en vindpinad vinterdag som denna ger ett skönt klimat att sitta och fika i.
Lägenheterna har renoverats mycket försiktigt. De gamla fönstren är kvar även om innerrutan bytts ut mot ett isolerande energiglas. Innertaken har sänkts för att att få plats med de nya avskärmade femledarledningarna för elektricitet i det helt elsanerade huset. arton miljoner extra

Tittar man efter lite särskilt noga hittar man små blinkande lådor här och där. Det är ett par av ett 70-tal mätpunkter i huset där man tar in uppgifter om en lång rad ämnen som kan påverkas av nykonstruktionerna i huset. Alla dessa mätuppgifter samlas i en datorcentral i husets tillbyggda teknikdel det är egentligen här som man så småningom hoppas få valuta för de 18 extra miljoner som Hyresbostäder lagt ner på renoveringen och miljöanpassningen av Porten. Staten sköt dessutom till fem miljoner för att lära sig mer om framtidens byggande.

En del av extrapengarna har man redan fått tillbaka i form av omätbara marknadsföringsvinster och en höjning av statusen av området som har haft och fortfarande har problem med outhyrda lägenheter. Nu kommer studiebesöken i strid ström. Över 3.000 personer har redan besökt Porten sedan de första hyresgästerna flyttade in i juli förra året. Och de flesta av studiebesökarna har lotsats upp till de fantastiska gemensamhetsutrymmena på den nya vinden, utrymmen som hyresgästerna ska få förfoga över helt fritt när stormen av besökare lagt sig.

Ladda ner en skiss över Ekoportens närmiljö med lekpark, grönytor, odlings-lotter och jordkällare.

Rotzonsanläggning
Mellan odlingslotterna och den stora gemensamma jordkällaren slingrar sig konturerna av en stenlagd bäck där dagvattnet till våren ska leta sig ner mot de törstiga träden. På andra sidan av huset ligger en större våtmark innan E 22 sträcker sig ner mot Smålandskusten. I den lilla våtmarken, med sin rotzonsanläggning, ska det renade vattnet från tvätt, dusch samt spolvattnet från de urinseparerande toaletterna sippra ut. Avloppshanteringen är en av de stora systemförändringarna man prövar i Porten.

Experimenthuset är visserligen anknuten till de kommunala systemen när det gäller fjärrvärme och vatten, men avloppsledningarna är helt resolut kapade. Toalettavfallet separeras i dubbeltoaletterna, urinet går till speciella tankar som ska tömmas av ekologiskt inriktade bönder och fekalierna transporteras ner till teknikhusets komposttrumma. I trumman blandas avföringen med hushållsavfall och skruvas fram till en ljuvlig mylla på bara sex veckor. Komposten läggs för efterkompostering i en liten kompostlada på baksidan av fastigheten.
Resten av avloppsvattnet renas med hjälp av ett UV-filter och förs sedan ut till trekammarbrunnar och till en rotzonsanläggning i närheten av det som en gång varit Jura bäck.
Inne i teknikhuset finns det så gott om rör, ackumulatortankar, mätapparatur, och ledningar att man undrar om ekoteknikernas lekstuga har möjlighet att fungera i verkligheten.
- Allt har fungerat utmärkt hittills, förutom att vi haft lite läckage från komposttrumman, berättar bolagets miljöansvarige Pär Bokström som med van hand visar upp grepen med kompostmylla.

Överskott på varmvatten
Det har kanske till och med gått lite för bra! Det visar sig nämligen att kapaciteten på de 90 kvadratmeter stora solfångarna sommartid är alldeles för stor. Det blir varmvatten över och nu planerar man att också förse grannhuset med sommarvarmvatten. Annars är väl sanningen den att ingen ännu så länge vet om satsningen på de nya ekologiska systemen är vare sig ekonomiskt eller miljömässigt motiverad. Svaren hoppas man emellertid få när resultaten från alla mätningarna bearbetas så småningom. Både KTH, Ultuna och Karolinska är inblandade i det brett upplagda forskningsprogrammet och om några år kan man på Hyresbostäder bedöma om satsningen givit den utdelning i nya kunskaper och erfarenheter som man hoppats på.
De verkliga vinnarna är förstås de 18 hyresgästerna, mest medelålders, men också ett par barnfamiljer, som fått ett exklusivt boende till ett mycket rimligt pris. Kvadratmeterkostnaden är 683 kronor per år, alltså i nivå med de nyrenoverade men mycket tristare husen runt omkring. Dessutom har man fått fantastiska gemensamhetsutrymmen på vinden, mängder med utbildningen om sitt hus och de ingående systemen, samt möjigheten att byta några ord i trapphuset med besökare från många olika länder.

LASSE JOHANSSON, TEXT & BILD

Länkar till Novator Internet: Hemsida Företag Personer Miljö Bioenergi Energi