Artikel nr 9-10 96

Agenda 21 ger makt åt folket

EU måste bli världens starkaste miljöorgansation. Annars har unionen inget existensberättigande, menar Eva Eriksson Miljöarbetet och fredsfrågorna måste lösas internationellt. Det är egentligen de enda frågor som har verklig betydelse för unionen.
Agenda 21 är inte något tillfälligt projekt, det är en pågående process som kommit för att stanna. Därför är Eva Eriksson bekymrad över att Agenda 21-samordnarna ersätts med ALU-anställda i en del kommuner.

Bild: Rollen som jordbrukare gör att Eva Eriksson ser stad och land i ett sammanhang, ekologisk odling måste stimuleras.

- Det slår sönder kontinuiteten, säger hon. Miljöfrågorna måste komma upp på dagordningen, på varje möte, på samma sätt som ekonomifrågorna. Det nya är att politikerna inte längre säger hur miljöarbetet skall genomföras. Istället skapas en mötesplats där politiker, tjänstemän och enskilda medborgare kan träffas. Men det blir den enskilde som skall genomföra arbetet och som därmed får makten att göra det.

Ansvar och delaktighet
Hittills har allt skett i slutna system. Vi har vetat att någon kommer att ordna det åt oss. Nu får vi göra det själva. Ansvar och delaktighet är viktiga delar i Agenda 21-processen.
- Det utnyttjade vi i min hemkommun Tidaholm. I en kommundel, Kungslena, skapade vi en öppen damm för avloppsvattnet. Där rastade änder och tranor på våren. Den sociala kontrollen blev fantastisk. Miljöarbetet synliggjordes, ingen häller ut lösningsmedel i avloppet. Hela tiden har kretsloppsarbetet utvecklats med ett underifrån perspektiv. Nya byalag har bildats och kompostgeneraler har kommit till, alla med miljön för ögonen.

Eva Eriksson menar att konsumenterna måste få fler och bättre instrument för att kunna välja matvaror. Kravmärkning i all ära, men en riktig redovisning av näringsinnehåll, vattenhalt och så vidare är nödvändig. Det enda stället där vi nu har sådan kvalitetsmärkning är på julskinkan. Folk tröttnade helt enkelt på att så mycket vatten försvann ur skinkorna, att inget blev kvar.

- Vi måste se till att införa ett konsumentansvar. Det behövs om vi skall få en riktig konsumentmakt. Det enda folk har att gå på när det gäller varor är priset.
Eva Eriksson är också engagerad i sin roll som jordbrukare hemma i Tidaholm. Stad och land måste sättas i sammanhang. Produktion och konsumtion blir till ett kretslopp. Stimulering av ekologisk odling måste göras på ett sådant sätt att vi verkligen får ett uthålligt jordbruk. Om butikerna för varor från lokala jordbrukare så minskas transporterna. Om konsumenterna får de rätta kunskaperna kan de ställa krav på produkterna. Därmed kan efterfrågan öka och marknaden för högkvalitativa, näringsrika livsmedel kommer att växa.

Miljöskulden överstiger statsskulden
- Insikten finns men kunskapen saknas, är ord som ofta kommer tillbaka i Eva Erikssons resonemang. Vi lånar av framtiden. Vi har redan lånat så mycket att vår miljöskuld vida överstiger den vanliga statsskulden. - Det oroar mig att vi politiker och andra engagerade inte ännu har lyckats så bra i uppföljnings-arbetet. Vi kan inte ge medborgarna ett kvitto på vad deras insatser leder till. Men arbete pågår för att vi även skall klara den viktiga biten.
- Målet måste vara tydligt. Vad kan vara tydligare än att nästa generation skall få uppleva hagmarken, plocka blåklockor och smultron, dricka rent vatten och andas frisk luft? avslutar Eva Eriksson.

BÖRJE ÅHGREN