Skogsindustriell bioekonomi har framtiden för sig

Bioekonomi från skogen har framtiden för sig

Bioekonomi är ett högst aktuellt utvecklingsområde och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar. På Karlstads universitet pågår forskning och samverkan för en hållbar utveckling av skogsindustriell bioekonomi i regionen.

Karlstads universitet samverkar med näringsliv och myndigheter för att stärka regional utveckling, en stor del av denna samverkan handlar om skogsindustriella frågor.

– Vi ska genomföra högklassig forskning inom skogsindustriell bioekonomi och vi har bra förutsättningar för det med bland annat mycket aktiva regionala företag i våra forskningsprogram, säger Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem.

Bioekonomi – ett högaktuellt område
Bioekonomi är ett prioriterat utvecklingsområde i Norden och Europa men också globalt och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som övergången från beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att klara övergången och möta morgondagens behov av nya biomaterial och förbättrade processer och produkter behöver näringsliv och forskning mötas och etablera långsiktiga samarbeten.
– Målet är att utveckla testbäddsmiljöer inom det skogsbaserade bioekonomiområdet i Värmland och koppla samman dem med universitetets forskning, så att värdeskapande kunskap i form av process- och produktutveckling och affärsmodeller inom bioekonomi kommer till nytta för företag och offentliga aktörer, säger Lars Nilsson.

Vad är en testbäddsmiljö?
En testbäddsmiljö brukar ofta beskrivas som en fysisk eller virtuell miljö där olika aktörer kan samverka för att möjliggöra införande av nya produkter, tjänster eller processer.

Ett exempel på en testbäddsmiljö kan vara ett forskningslaboratorium, där en tillverkningsprocess eller egenskaper hos en produkt kan utvärderas. Regionala exempel på denna typ av testbäddsmiljöer är utrustningar för pelletering och vakuumavvattning som finns vid Karlstads universitet.

Ett annat exempel på en testbäddsmiljö kan vara en pilotanläggning. Ett regionalt exempel på denna typ av testbäddsmiljö är den pilotbestrykare som finns hos UMV Coating Systems AB i Säffle. Andra exempel där testbäddsmiljöer finns är Lignocity i Kristinehamn och 3-D printing i Sysslebäck

Forskningen kopplas till befintliga testbäddsmiljöer i regionen och fokuserar på fyra områden:

1. Tillvaratagande av restflöden och nya biobaserade produkter
Målet är att med hjälp av biobaserade innovationer från skogen, bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle .

2. Biobaserade livsmedelsförpackningar för en hållbar utveckling
Genom att ytterligare öka effektiviteten hos befintliga produktionssystem, utveckla nya biobaserade produkter och att bredda perspektivet till att inkludera brukarperspektiv kommer projektet bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle.

3. Modellering och systemoptimering för skogsbaserad processteknik
Att bygga matematiska modeller för processer som ett komplement och en vidareutveckling av fysiska testbäddsmiljöer för optimerad processdesign.

4. Management och styrning av innovationsarbete
Övergången till en hållbar bioekonomi kräver ökad kunskap om både teknologiska och organisatoriska barriärer och möjligheter. Forskning är därvid en förutsättning för att skapa kunskap och förståelse för en övergång till en bioekonomi i regionen.

– Tack vare det nya projektet ”Forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi” med finansering från EU, Tillväxtverket och Region Värmland kommer vi under tre år framåt att ha goda möjligheter att bygga upp forskningsmiljön inom skogsbaserad bioekonomi vid Karlstads universitet. Vi hoppas att vår forskning ska bidra till effektivare processer, nya biobaserade produkter och tjänster som driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger Lars Nilsson.

För mera information kontakta Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.