Category Archives: Nordiska Bioenerginyheter

“Biobränslen kan klara Sveriges transporter”

– Vi har kunskapen. Vi har tekniken. Vi har råvarupotentialen. Vi kan, om vi vill, klara alla svenska transportbehov med biodrivmedel. Det säger Gustav Melin, vid i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, inför International Advanced Biofuels Conference, som Svebio anordnar i Göteborg denna vecka.

– Redan idag är 19 procent av alla drivmedel som används på de svenska vägarna biodrivmedel. En fjärdedel av all diesel är förnybar. Det finns mycket stora volymer biomassa i de svenska skogarna och stor potential i det svenska jordbruket som inte tas tillvara idag. Vi har stora kunskaper i den svenska industrin, både kring produktion av biodrivmedel och kring fordon som kan drivas med biodrivmedel. Det handlar om avancerade klimatlösningar, där Sverige är världsledande.

Gustav Melin vd på Svebio framhåller att biobränslen har potential att klara alla Sverige transporter Photo: Gamut one studio

– Förnybara bränslen är det i särklass billigaste sättet att ställa om till en klimatvänlig transportsektor. För tillfället är det något dyrare än att köra på fossila bränslen med den skillnaden att hela merkostnaden skapar nya jobb på svensk landsbygd och nya skatteintäkter.

– Med avancerade biodrivmedel avser vi alla biodrivmedel som minskar utsläppen av växthusgaser med mer än 70 procent. Detta oberoende av var råvaran kommer från eller vilken teknik som används. Det avgörande är att få bästa klimatnytta till lägsta kostnad, säger Gustav Melin.

Vid ABC-konferensen i Göteborg kommer några av världens ledande experter på avancerade biodrivmedel att medverka. Med talare från 14 länder och delegater från 21 länder är ABC-konferensen en ledande global mötesplats för den nya tekniken kring produktion av biodrivmedel. Råvaran kan komma från jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och olika avfallsströmmar. Många olika tekniker kan användas för att framställa drivmedlen, som förgasning, pyrolys, fermentering och katalytiska processer. Under konferensen redovisas resultat från drift av anläggningar runtom i världen.

Ett pass ägnas åt att vederlägga vanliga myter kring biodrivmedel, som att det skulle råda brist på biomassa i världen.

ABC-konferensen handlar om avancerade lösningar både för landsvägstrafik, flyg och marina transporter.

I anslutning till konferensen anordnas studiebesök på GoBiGas i Göteborg (förgasning av biomassa till biometan), Preem och St1 raffinaderier i Göteborg (produktion av biodiesel och bioetanol), Perstorp i Stenungsund (produktion av biodiesel), Södra Cell Värö (massabruk med stor energiproduktion), Volvo (fordon för biodrivmedel) och ScandiNAOS (metanol/etanol för fartygsdrift). Sverige är världsledande både när det gäller forskning och praktisk ut veckling av den nya tekniken, både när det gäller produktion av bränslen och fordon.

Artikeln är publicerad 2017-05-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande samt redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.

Fortum köper svenska VG Power Turbo:s generator verksamhet

Fortum förvärvar svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet

Genom ett avtal undertecknat måndagen den 15 maj förvärvar Fortum Sverige AB, svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet inklusive VG Power Tools AB. Nyförvärvet ska integreras i Turbine and Generator Solutions (TGS) inom Fortum Power Solutions.  Genom köpet övergår sammanlagt 18 kraft- och generatorexperter på VG Power Turbo till anställning på Fortum. Bolagen  siktar på tillväxt i större skala.

VG Power Turbo AB:s rötter finns i svenska Västerås, där också generatorverksamheten finns. Företaget specialiserar sig inom turbogeneratorer på service och retrofit oavsett varumärke. I Västerås finns två balanseringsanläggningar för högvarvsbalansering av rotorer med vikt från 0-30 ton och 30-110 ton. Tjänsten är unik i Norden och kan utföras på alla rotorer oavsett generatortillverkare.

”Vårt mål är att tillsammans erbjuda våra kunder ett bredare serviceutbud. För att vi ska uppnå detta inleder vi integreringsarbetet omedelbart”, säger Heikki Andersson från Power Solutions och Mats Sjögren från VG Power Turbo.

“VG Power Turbo AB:s verksamhet utgör ett utmärkt komplement till TGS och stärker tjänsterna för modernisering och balansering av rotorer. ”

Affärsverksamheten i VG Power Turbo och VG Power Tools AB kommer att integreras i Fortum. Integreringsprocessen leds av Timo Vuorinen, landsdirektör för TGS Sweden, och Mats Sjögren, vd för VG Power Turbo.

Mer information om Fortums Turbine and Generator Solutions på Power Solutions / TGS.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Mälarenergi i Västerås stänger den gamla kolpannan

Mälarenergi ska år 2020 endast använda återvunna och förnyelsebara biobränslen i sin produktion av el och fjärrvärme. Mälarenergis styrelse har därför beslutat att stänga en av de äldre pannorna på Kraftvärmeverket i Västerås. Den gäller den kolbaserade panna 4 på kraftvärmeverket i Västerås som inte körts på flera år. Stängningen av pannan kommer att firas med en officiell ceremoni senare under året.

– Jag är stolt över att vi vågar gå framåt och stolt över Mälarenergis personal som gjort jobbet som tagit oss hit. Alla de som vårdat och driftat Panna 4 ska också vara stolta. Kraftvärme med Panna 4 har varit en fantastisk lösning för sin tid, säger Niklas Gunnar som är affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.

Det var inte heller så länge sedan som Västerås startade Block 6, avfallspannan som framöver kommer utgöra baslasten i systemet.

Förberedelserna för nästa projekt Block 7 har startat

Nu har de praktiska förberedelserna inför bygget av Västerås nästa kraftvärmeblock, Block 7, satt igång. Den nya anläggningen ersätter de äldre delarna av Kraftvärmeverket i Västerås, som varit i drift sedan 1963 och som eldas med kol och olja. Samtidigt som Mälarenergi får en mer miljövänlig produktion som bara kommer använda förnybara och återvunna bränslen säkras leveransen av fjärrvärme till kunder i Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck för en lång tid framöver. Med Block 7 på plats år 2020 blir det möjligt för Mälarenergi att lämna eran med kol och olja bakom sig för gott.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

​Derome del i nytt dynamiskt avtal för bränsle-pellets när SKL upphandlar

Sveriges kommuner och landsting samt ledande bränsleleverantörer har träffar nytt femårigt dynamiskt inköpsavtal för bränslepellets.  Derome Pellets är en av de leverantörer i Sverige som uppfyller Sveriges kommuners och landsting SKL:s krav på kvalitet.  Bränslepellets är ett effektivt, enkelt och miljövänligt alternativ för uppvärmning av fastigheter likväl som bränsle i värmeverk och liknande större anläggningar.  De företag som ingår har genomgått granskning av produktkvalitet, ekonomisk styrka samt etiska och sociala förhållanden. 

Genom det nya avtalet kan  vi leverera biobränsle till myndigheter och företag som ligger nära vår pelletsfabrik i Kinnared . Vi hoppas på ännu större volymer i vårt närområde, säger Gunnar Jakobsson som är VD för Derome Timber AB, där Deromes pelletsverksamhet ingår.

Derome har producerat pellets i tio år och har en högproducerande verksamhet på anläggningen i Kinnared utanför Hyltebruk. Pelletsproduktionen uppgår till 60 000 ton/år och genom att vara en avropsberättigad leverantör öppnas möjligheten att komma i kontakt med nya kunder i närområdet.

Gunnar Jakobsson vd Derome Timber

“Våra pellets är tillverkade av såg- och kutterspån från våra egna sågverk och består av 100 procent rent trä. Vi tar tillvara på hela stocken och det som inte blir brädor och plankar kan vi alltså göra högkvalitetspellets av.”  , säger Gunnar Jakobsson.

 

Fakta om Bränslepellets 2016

Bränslepellets 2016 ersätter befintligt ramavtal Bränslepellets 2013-2 som löper ut i maj 2017. Det nya avtalet gäller till 2021. Avrop på Bränslepellets 2016 görs i ett dynamiskt inköpssystem (DIS), vilket innebär mycket större flexibilitet både såväl för  beställare som leverantör jämfört med ramavtal.

Avropande myndighet betalar en årlig serviceavgift till SKL Kommentus Inköpscentral som sedan tar en provision från leverantören på 20 kronor per ton pellets.

Anslutna bränslepelletsleverantörer våren 2017 är:

 Böta Kvarn Bränslepellets AB
 Derome Timber AB
 Härjeåns Energi AB
 Laxå Pellets AB
 Loarp Energi AB
 Mockfjärds Biobränsle AB
 Pemco Energi AB
 Stenvalls Trä AB
 Stora Enso Timber AB
 Rindi Pellets AB
 Scandbio AB

Fakta om Deromegruppen

Företaget har anor från 1946 då Karl Andersson startade första cirkelsågen i halländska Derome. Idag driver andra och tredje generationen av ägarfamiljen Deromegruppen, som är Sveriges största familjeägda träindustri med 1 750 medarbetare. Omsättningen beräknas uppgå till 6,5 miljarder kronor under år 2017.

Deromegruppens verksamheter avser skogs- och träindustri med fyra egna sågverk, bygghandelsverksamhet, produktion av trätakstolar, bioenergi, emballage, hus och byggkomponenter, markexploatering samt förvaltning av lägenheter och lokaler i eget innehav. Deromegruppen har en omfattande export av sågade och förädlade trävaror och prefabricerade villor.

Produktionsanläggningar finns i Anneberg, Derome, Halmstad, Kalix, Kinnared, Kristinehamn, Mjölby, Okome, Skellefteå, Tanumshede och Varberg. Bygghandelsverksamhet finns på ca 35 orter och säljkontor för A-hus finns på ca 20 orter i Sverige. Takstolstillverkning sker även i Norge och Tyskland.

Artikeln är publicerad 2017-05-15 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Fjärrvärme: Eon inviger nya biobränsle värmeverket i Mora

– Vi har satsat 60 miljoner kronor på den här värmecentralen sa  Erik Gynt, chef för E.on Svealand när den nya anläggningen startades i december. Nu fem månader senare sker den officiella invigningen.
Anläggningen är döpt till Heden efter det närliggande industriområdet och kommer att elda 100 procent bioenergi.– För tre år sedan var den första planen att bygga ytterligare en till panna vid Vattumyren i Utmeland men det finns stora fördelar med att producera på två sidor av nätet. Vi är nu inte lika sårbara, säger Jesper Klangebo, produktionschef.

Tillsammans med avfallseldande Utmelandsverket och överskottsvärme som tillvaratas från Siljanssågen utgör den nya anläggningen basen i Eons fjärrvärmeproduktion.  Avståndet till Siljanssågen är viktigt då mycket av bränslet som eldas i pannan kommer från den lokala skogsindustrin.

“AKJ har gjort all projektering, projektledning, montage samt driftsättning av anläggningen”,  berättar Gustav Jansson

Projektet i Mora är en totalentreprenad för funktion och all processutrustning. Det omfattar bränslehantering, förbränningssystem, pannsystem, rörsystem, rökgaskondensering, el- och styrsystem baserat på ABBs 800xA-system, ett system som E.ON använder.

“Förbränningsluften tillförs ugnen i flera zoner där vi styr fördelningen av luften. Med vårt sätt att höja temperaturen kontrollerat och stegvis kan vi hålla nere NOx-bildningen och öka förbränningen. Det är dessa delar som är vår kärnkompetens.”

Fakta HVC Heden

Produktionskapacitet: ca 25 GWh per år
Panna: Biobränsleeldad panna från AKJ Energiteknik AB
Effekt: 6 MW + 2 MW som utvinns genom rökgakondensering
Bränsle: Biobränsle, främst bark och flis.
Merparten av bränslet köps från Siljan Timber
Investering: Cirka 60 miljoner
Övrig: HVC Heden knyts samman med Eons övriga distributionsnät genom en 1,9 km lång distributionsledning

Fakta fjärrvärmen i Mora

Årsleverans: Cirka 120 GWh ett normalår
Antal kunder: ca 550 privatkunder, ca 500 företagskunder
Övrigt: Mora är en expansiv stad med starka tillväxtområden i framför allt de östra delarna. Mora kommun har högt ställda miljömål och en vilja att växa hållbart. Fjärrvärme är en attraktiv uppvärmningsform och tillväxten är cirka 1,5 GWh per år

Fotot från invigningen är från AKJ Energiteknik,

Artikeln är publicerad 2017-05-11 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.  

Power to Gas – Blir Gotland först i Sverige att omvandla vindkraft till gas?

Vindel kan bli gas för drivmedel i projekt på Gotland

Konsultföretaget Sweco säger i en rapport att Gotland har goda förutsättningar att producera förnybar gas av överskott från vindkraftsel.  Runtom i Europa byggs Power to gas-anläggningar och Gotland kan bli först ut i Sverige. Gasen kan användas för  drivmedel  och energilagring.

Det råder ingen brist på förnybar energi – tillgången är i princip oändlig. Utmaningen är att göra den tillgänglig där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Vindkraft, och andra så kallade intermittenta energikällor som sol- och vågkraft, kan varken styras, regleras eller lagras. Energin måste användas samtidigt som den produceras.

”  Till skillnad från mer konventionella energilager, där huvudsyftet är att lagra el från ett tillfälle till ett annat, kan Power to Gas både lagra energi och framställa drivmedel”, säger Johan Zettergren, VD i Swedegas, och en av intressenterna bakom studien.

Vindkraften står idag för över 10 procent av den producerade elen och andelen kommer att öka. I kombination med utfasningsplanerna för kärnkraften innebär det att elproduktionskartan ritas om – från central och planerbar till mer decentraliserad och väderberoende kraftproduktion. Detta skapar stora utmaningar för att upprätthålla balans och stabilitet i det svenska elsystemet. Energilager förväntas spela en stor roll i omställningen.

Vind utbyggnad på Gotland begränsas av överföringskapacitet

På Gotland finns högt satta mål för vindkraft, men expansionsplanerna begränsas av bristande överföringskapaciteten till fastlandet. Idag är kapaciteten fulltecknad vilket innebär att Gotland inte kan bygga ut mer vindkraft (eller större solanläggningar). En ny växelströmskabel mellan fastlandet och Gotland planeras, men denna process är kostsam och tidskrävande. Energilager, kombinerat med lösningar inom smarta elnät är därför ett intressant komplement till fastlandsanslutningen.

Andra faktorer som gör Gotland lämpligt för Power to gas är att där finns efterfrågan på gas som drivmedel för både landbaserade transporter och sjöfart, och även viss infrastruktur för gas.  På ön finns också företag som släpper ut koldioxid – som istället för miljöutsläpp skulle bli en tillgång i Power to gas-processen.

Branschgemensamt projekt

Konsultföretaget Sweco presenterar rapporten som beskriver förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotlandpå seminarier i Stockholm och Visby den 3 respektive 11 maj 2017.

Projektet drivs av Swedegas, E.ON, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi AB, Cementa och Hydrogenics.

I en första studie 2013 undersöktes potentialen för Power to gas i Sverige. Den andra studien (2015) undersökte möjligheter och förutsättningar för att bygga en anläggning i olika delar av landet, en studie som Energimyndigheten beviljade medel till. Den tredje studien fokuserar på förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotland.

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-10 och  redigerad av Lennart Ljungblom. Den är baserad på en pressrelease från Sweco.  Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Sol och bio: Almi Invest investerar i Swedish Algae Factory

Almi Invest investerar 1,5 miljoner kronor i Swedish Algae Factory, som utvinner ett nanoporöst kisel material från alger som gör solceller mer effektiva, den kvarvarande organiska substansen kan användas som näring eller bioenergi. I emissionen på totalt tre miljoner kronor deltar också den befintliga ägaren Chalmers Ventures.

Göteborgsbaserade Swedish Algae Factory utvinner med kiselalger som råvara ett nanoporöst material från dessa alger, som när det appliceras på solpaneler ger en ökad effektivitet. Första testerna i laboratoriemiljö tyder på en betydande effektivitetsökning.

Bolaget har sitt ursprung i professorn och medgrundaren Angela Wulffs forskning på kiselalgers skal, som visar sig ha en unik förmåga att fånga upp ljus. När materialet placeras på solcellen ökar effekten och kostnaden för solenergi/kWh minskar genom att varje kvadratmeter solpanelsyta genererar mer energi.

Materialet produceras i en algodlingsanläggning i Kungshamn. Detta sker i en cirkulär och miljövänlig process där spillvatten renas, koldioxid absorberas och en organisk biomassa produceras.

“Solenergibranschen är hela tiden ute efter att få fram effektivare solpaneler. Om produkten håller vad den lovar kan den revolutionera marknaden. Att bolaget med sin pilotanläggning dessutom bidrar till utveckling och expansion i Kungshamn är ytterligare ett plus, säger Sophia Johansson, Investment Manager på Almi Invest.

Nu ska Swedish Algae Factory fortsätta att testa materialet i samarbete med kunder. Planen är att börja bygga den första kommersiella anläggningen nästa år.

“Tack vare investeringen från Almi Invest och Chalmers Ventures kan vi nu dra igång verifierande tester på vår produkt med start förhoppningsvis under hösten 2017 med solpanelsdistributörer och elbolag, säger Swedish Algae Factorys vd och medgrundare Sofie Allert. Detta är ett avgörande steg i vår utveckling framåt!

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-07 och  redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Ny flishugg lanseras på Maskinexpo 18 – 20 maj

På årets MaskinExpo, den 18-20 maj lanseras flishuggar från engelska Frost också i Sverige av importören Nordicc.  Flishuggarna finns monterade på släp eller som  larv- alternativt  traktorburna. Alla motordrivna modeller drivs av dieselmotorer från Kubota.  

– Det här är flishuggarnas flishugg! säger Ruben Klingenberg på Nordicc, glad över att få representera Forst och fortsätter

– Det framgår av både helhet och detaljer att flishuggarna  är konstruerade för driftsäkerhet, funktion och produktivitet.

Som exempel på flishuggarnas genomtänkta funktioner nämner han  den intelligenta motorstyrningen som gör maskinerna riktigt effektiva. Ett annat exempel är att smörjpunkterna är framdragna till ett ställe där de sitter på rad.

Om MaskinExpo
MaskinExpo har arrangerats i drygt 30 år och är Nordens största entreprenadmässa. På mässan visas entreprenadmaskiner, redskap och tillbehör, verktyg, transportfordon, grönytemaskiner, skogsmaskiner samt maskiner för vägunderhåll, lantbruk och bergsbruk. 
Mässan äger rum på STOXA, en mil från Arlanda, den 18-20 maj 2017.

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-07 och  redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Biogas: 32 miljoner till Vafab från Klimatklivet

VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.

– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.

De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.

Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel.  Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.

Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala  och en publik tankstation för bifogas i Fagersta.  Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.

Kortfakta om biogas som fordonsbränsle:
Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.

VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.

novator.se/2017-04-28/Lennart Ljungblom

MCP direktivet Emissioner från rökgaser: Naturvårdsverket förslag lämnat till regeringen

MCP direktivet:  Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.  Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar. 

I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas.  Naturvårdsverket anser också att  flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige.  Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.

Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.

De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW

Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.

Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås

Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.

– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.

Datum då lagstiftningen börjar gälla.

Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.

Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765  är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.

Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW

 

 

Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Ny anläggning
MCP Ny anläggning

 

@novator/Lennart Ljungblom/2017-04-26