Monthly Archives: September 2017

Bygge & Plan, Husbyggnad

Flexibla massivträhus med nytt koncept byggs i Växjö

Torparlängan – exklusivt och hållbart i massivträ.

Hållbarhet i alla led genomsyrar det nya projektet Torparlängan på Torparängen i Växjö. Sju parhus ska byggas i egen regi genom bolaget Arketyphus och resultatet kommer att bli 14 exklusiva och flexibla äganderätter i tre plan.

– Torparlängan blir ett massivträbygge med golv av slipad betong. Utvändigt använder vi värmebehandlad askspån, som inte behöver målas eller behandlas, berättar arkitekt Joannes Debus.

Massivträ är ett hållbart material, som är bra på att lagra både fukt och värme. Det är dessutom tätt, vilket gör att man slipper använda plast i väggarna.

Såväl de massiva träväggarna, som betonggolvet är blottade och kan lämnas precis som de är. Varken färg, tapeter eller golvbeläggning behövs då naturmaterialen ger liv åt interiören samtidigt som de bidrar till ett friskt och levande inomhusklimat.

Entrén går via en inglasning som löper hela vägen upp till takvåningen och binder samman ute och inne. Uterummet tillför huset en ytterligare dimension och kan även användas som växthus. Dessutom fungerar glasentrén som klimatsluss där kall luft förvärms innan den kommer in i huset.

Torparlängan i Växjö av Arketyphus
De många möjligheterna att forma huset efter livet gör boendet till något helt unikt.”

Anpassningsbara till livets olika skeden

Men husen i Torparlängan är också socialt hållbara. Det betyder att de kan anpassas till livets olika skeden. Här får en stor familj plats, liksom en betydligt mindre då övervåningen kan utnyttjas som separat kontor med egen ingång via utvändig trappa, eller hyras ut till en student.

Bolagets vision är att vara en viktig medspelare i en region känd för sin kreativitet och innovationslusta.

– Torparängen blir den första plats vi bygger dessa hus på, men vi hoppas att de får uppföljare på andra ställen, säger Arkitektbolagets Ola Malm, som är en av initiativtagarna.

– Vi vill ta tillvara och renodla det specifikt småländska utan att förlora det nationella och internationella perspektivet. Vi tror nämligen att globalt hållbart samhällsbyggande tar avstamp i det lokala, i det som är unikt för varje plats och situation.

Artikeln är publicerad 2017-07-14 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla, Projekt

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

El & kraft, Energi, Vind

Dong Energy uppför världens största havsbaserade vindkraftpark

Dong Energy har blivit tilldelade ett kontrakt att få bygga världens största havsbaserade vindkraftpark Hornsea Project 2  till det lägsta priset någonsin. Anläggningen  ligger i Nordsjön  89 km utanför Yorkshires kust i norra England och beräknas bli klar 2022.

Genom kontraktet på 57,5 GBP/MWh  har priset för CfD- kontrakten (engelska stöd systemet Contract for Difference) sjunkit med 50 procent  jämfört med förra rundan för 10 år sedan  vilket visar på den snabba kostnadssänkningen i branschen.  CfD kontraktet räcker i 15 år sedan gäller marknadspriser.

Den enorma kapaciteten 1.386 MW, räcker till över 1,3 miljoner brittiska hushåll gör att Hornsea 2 blir världens  största  havsbsaserade vindkraftpark. Hornsea 1 som Dong bygger nu får kapaciteten 1200 MW.

Dongs ambition är att nå 11-12 GW havsvindkapacitet senast 2025.

Samuel Leupold,koncerndirektör och CEO för  Wind Power i DONG Energy, säger:

“Vi har alltid förespråkat storlek som en viktigt drivkraft för att pressa kostnader. Därför blir det naturligt att Hornsea 2 också ger ett rekordlågt pris. Dessutom hjälper det att utvecklarna också har ansvaret att etablera nätanslutningen till havs på det sätt som nu sker i Storbritannien.

Der fins ytterligare skäl till att kostnaderna kunnat pressas i Hornsea 2 projektet.  Bland anat att Dong Energy har flera projekt på gång vilket ger samverkansfördelar.  Genom den mångåriga erfarenheten från vindkraft  är numer också riskerna i de nya projektet  betydligt lägre.  Även tekniken har förbättras med ny installationsutrustning och kablar med större kapacitet.

Anläggningen kommer att drivas från Dong Energy’s nya driftcentral i Grimsby vilken också blir den största i sitt slag i Storbritannien.  I motsats till de senaste havsvind projekten i Tyskland, Danmark och Holland innehåller Hornsea Project 2 också transformatorstationer till havs och på land samt transmissionskabel som förbinder vindkraftverken med transformatorstationerna på land. Efter de blivit byggda kommer de att säljas till licensinnehavaren.

Fakta 
DONG Energy har investerat 6 milliarder brittiska pund i Storbritannien och kommer till 2020 nå en samlad investering på   12 milliarder. DONG Energy äger helt eller delvis  i Storbritannien 12 startade vindkraftparker.

• Barrow, 90 MW
• Burbo Bank, 90 MW
• Burbo Bank Extension 258 MW
• Gunfleet Sands Demo, 12 MW
• Gunfleet Sands, 108 MW
• Gunfleet Sand 2, 65 MW
• Lincs, 270 MW
• London Array, 630 MW
• Walney 1, 184 MW
• Walney 2, 184 MW
• Westermost Rough, 210 MW
• West of Duddon Sands, 389 MW

Om Dong Energy

Dong Energy (NASDAQOMX:DENERG) är en ledande energikoncern i Nordeuropa. Huvudkontoret ligger i Danmark. Bolaget som har 5000 medarbetare utvecklar, uppför och driver havsbaserade vindkraftverk, producerar el och värme från kraftvärmeverk samt avhandlar med energi. Koncernen omsatte 2016 61 miljarder danska kronor.

Artikeln är publicerad 2017-00-11 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Huvudsaklig källa är ett pressmeddelande från Dong Energy.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

El & kraft, Energi

Gotland stoppar anslutning av ny elproduktion

Gotland Energi AB, GEAB, har fattat beslutet att inte tillåta anslutning av ny elproduktion innan en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland. Beslutet avser all elproduktion, även mikroproduktion. Enda undantagen är elproduktion som timma för timma alltid förbrukas av kund i kundens anläggning och därmed inte matas in på elnätet. Undantagen är även ny reservkraft. Tidpunkt för ikraftträdandet är 1/11 2017.

– Det är ett svårt beslut att ta men GEAB sätter driftssäkerheten, för våra befintliga kunder på Gotland,  före anslutning av produktion, så länge vi inte har en mer robust elförsörjning till Gotland, säger Jan Karlsson VD i GEAB.

-Vi vill inte orsaka strömavbrott för våra kunder, tex. lantbrukare som har mjölkmaskiner eller för industrier med känslig produktion. Alla gotlänningar är beroende av en stabil elleverans och vi på GEAB tar vårt ansvar för detta. Både genom de investeringar vi gör i vårt elnät samt med detta beslut gällande ny elproduktion, avslutar Jan Karlsson.

På Gotland  finns idag 185 MW förnybar installerad kraft och  el exporteras till fastlandet 13 procent av tiden.

Just nu pågår investeringar i fastlandskabeln i storleksordningen 200 Mkr som syftar till att säkerställa livslängden i ytterligare 20 år. den är dock  konstruerad för den situation som rådde när den byggdes 1983 och 1987, planen var då att importera den el som vi på Gotland behöver från fastlandet.

Under 2000-talet byggdes alltmera elproduktion (vindkraft) på Gotland och Gotlandskabeln anpassades så att den även kunde klara en situation med export av el till fastlandet. Denna driftsituation innebär dock en förhöjd risk för fel på fastlandskabeln. Vid dagens produktionsnivå är risken ungefär ett totalavbrott vartannat år.

– Vi har under senare år haft ett totalavbrott per år i snitt. Mellan 1991 och 2001 hade vi en tioårsperiod helt utan totalavbrott på ön.

– Vi ser att risken för fel på gotlandskabeln ökar med ökad elproduktion och vi ser inte en enkel, snabb och ekonomisk försvarbar lösning på hur vi ska kunna ansluta ny elproduktion utan att samtidigt försämra driftsäkerheten för Gotlands elförsörjning ytterligare.

Med denna bakgrund har Gotlands Elnäts styrelse fattat ett beslut om att inte tillåta anslutning av ny produktion till GEAB:s nät förrän en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland med ökad elproduktion.

De befintliga mikroproducenterna samt kunder som redan har föranmält och fått sitt installationsmedgivande för ny mikroproduktion berörs inte av beslutet.

För att minska konsekvenserna av GEABs beslut införs under en övergångsperiod dessa regler:

  1. Alla installationer som är föranmälda före 31/10 och som fått installationsmedgivande från GEAB får installeras inom två månader.
  2. Efter denna period kommer GEAB inte att tillåta någon ny anslutning av elproduktion i elnätet, innan en driftsäker och trygg lösning för elförsörjning av Gotland är på plats.
Artikeln är publicerad 2017-09-11 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Debatt, Industri, Politik och affärer

Debatt: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin

Debatt; När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. 

– EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man har avverkat tidigare. Ett land som inte avverkat all den skog som varit tillgänglig för avverkning tidigare kan inte öka användningen av sin skogsresurs i klimatarbetet. Om man gör det måste det rapporteras som utsläpp.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, menar Mårten Larsson.

– Begränsar vi EU:s skogsbruk innebär det att importen ökar oavsett om det rör papper, trävaror eller bioenergi. Det kan leda till negativa effekter på markanvändningen i länder utanför EU.

Just nu är det ovisst hur utgången blir i parlamentets omröstning. I somras valde miljöutskottet att gå på kommissionens linje. Jordbruks- och industriutskotten vill däremot, i likhet med den svenska regeringen, att beräkningarna ska utgå från vilka volymer i varje land som är tillgänglig för avverkning i framtiden.

– Mitt intryck är att de svenska EU-parlamentarikerna inser allvaret i frågan. Nu hoppas jag att vi tillsammans lyckas övertyga en majoritet i parlamentet att fatta rätt beslut, säger Mårten Larsson, som i grunden är positiv till lagstiftningens syfte och innehåll.

– LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli en lagstiftning som stimulerar medlemsländerna i EU till ett aktivt skogsbruk och till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Det är den långsiktigt bästa strategin för att mildra växthuseffekten, säger Mårten Larsson.

Kontakt
Mårten Larsson, vice vd

Skogsindustrierna  är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten  Svenskt Trä  och sekretariatet för  BioInnovation . Skogsnäringen sysselsätter cirka 70 000 personer och exporterade för 127 miljarder kronor 2015.

Artikeln är publicerad 2017-09-06 på mediaportalen novator.se och är granskad och publicerad av Lennart Ljungblom . Det är ett debatt inlägg från skogsindustrierna.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Fjärrvärme, -kyla, Projekt

Förnybar energi när Multigrid etablerar ny datahall i Kista

Multigrid Data Centers har säkrat förutsättningar för att uppföra en 5 MW datahall i Kista Science City. Under sommaren har Multigrid nått överenskommelser med Stockholms stad om markanvisning och Ellevio respektive Fortum Värme om nödvändig energiförsörjning för datahallen. Inflyttning sker  den 1 januari 2019.

Anläggningen blir den första i sitt slag. Den är lokaliserad och designad för att dra största möjliga nytta av kommersiell värmeåtervinning. Detta ger fördelar både till datahallskunderna som får lägre kostnad och till Stockholms invånare som får en större andel återvunnen energi i fjärrvärmenätet.

– Kista erbjuder mycket attraktiva förutsättningar för storskaliga datahallar, säger Mattias Ganslandt,  VD på Multigrid.

Kista är en av Europas viktigaste kluster för teknik- och IT-företag samtidigt som möjligheterna för värmeåtervinning i stor skala gör platsen unik för att kunna bygga gröna datahallar.

Företaget har utvecklat en teknik som är optimerad för att vara kostnadseffektiv och samtidigt miljömässigt hållbar. Genom att kombinera lösningar som används i stor skala av världsledande datahallsföretag med de lokala förutsättningar som Stockholm erbjuder har anläggningen fått mycket konkurrenskraftiga egenskaper.

-I takt med att användningen av informationsteknologi ökar har kraven på kostnadseffektivitet och hållbarhet i datahallsbranschen skärpts, säger Mattias Ganslandt. Vi räknar med att Multigrids nya anläggning i Kista kommer att bli minst 50 procent mer effektiv är traditionella anläggningar.

Den goda tillgången på förnyelsebar elektricitet till ett lågt pris är en viktig faktor. Med värmeåtervinningen inräknad sjunker nettokostnaden för energi som används av datorerna till under 30 öre per kWh.

-Vi möter ett mycket stort intresse för Multigrids kommande datahallar i Stockholm såväl i USA som i Europa.

I princip alla större leverantörer av molntjänster efterfrågar datahallar som är 100 procent hållbara. Kombinationen kostnadseffektivitet, förnyelsebar el och återvunnen energi ses som något mycket positivt.

Stockholms stad, Fortum Värme, Ellevio, Stockholm Business Region och STOKAB har sedan årsskiftet arbetat för att etablera Stockholm som en världsledande plats för gröna datahallar. Multigrid räknar med att den värmeåtervinning datahallen gör till fjärrvärmenätet på några års sikt kommer att uppgå till 30 miljoner kWh per år. Det motsvarar den genomsnittliga värmeförbrukningen för drygt 4300 svenskar.

 

Om

Multigrid Data Centers AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm som utvecklar högeffektiva, storskaliga och hållbara datahallar för den digitala ekonomins kärnfunktioner. Ambitionen är att skapa stadsnära datahallar som använder förnyelsebar energi och värmeåtervinner.  Multigrid startade sin verksamhet 2016.

Artikeln är publicerad 2017-09-05  på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Transporter

Biodrivmedel: Södra ska producera metanol i Mönsterås

Målet är att producera 5000 ton biometanol per år genom den nya anläggningen, som kommer att ligga vid Södras massabruk i Mönsterås. Det långsiktiga målet är att öka produktionen ytterligare till såväl personbilstransporter och lastbilstransporter som sjöfart. Om försöket slår väl ut kan även Mörrum och Värö få liknande anläggningar.

– Allt fler inser vikten av övergången mot fossilfria alternativ, men produkterna måste fram också. Vi har tillgång till den bästa och mest förnybara råvara som finns; skogen. Vi har också det industriella kunnandet som behövs för den här typen av komplexa, innovativa produkter, säger Catrin Gustavsson, Innovationsdirektör, Södra.

Biometanolen kommer att framställas av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Den blir alltså en del i den cirkulära process som redan finns vid Södras bruk, där grunden är skogsråvara som används i dess alla delar och för bästa möjliga effekt. Under våren 2019 kommer den första leveransen att nå marknaden.

– Ska Sverige kunna nå klimatmålen om fossilfrihet krävs bra alternativ till de fossila produkter som finns idag. Det här blir en viktig milstolpe i den utvecklingen. Det ligger också i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel, Södra.

Metanol används idag som låginblandning, 11 procent, i rapsmetylester, RME. I den formen kan drivmedlet användas i lastbilar.

– Då får man in en grön metanol i drivmedlet och därmed högre klimatnytta. Det ligger i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel på Södra.

Södra samarbetar också med Statkraft i Norge där man i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget Silva Green Fuel i Tofte avser att tillverka bidrivmedel i storskala.  Statkraft tog över aktierna i norska Södra Cell Tofte när Södra gjorde sig av med verksamheten.

Fakta
Södras biometanol är framtagen helt och hållet av skogsråvara och utsläppet av fossil koldioxid vid förbränning är därför noll. Tillverkningsprocessen bidrar dock i dagsläget med ett marginellt tillskott av fossilt koldioxid. Klimatmässigt innebär det att om man kör med Södras biometanol istället för med fossilt drivmedel minskar man koldioxidutsläppet med omkring 99 procent – den högsta andelen på marknaden idag.

 

elbilar, Energi, Miljö, Politik och affärer

Höstbudgeten: Rekordstora klimatsatsningar av regeringen

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Vi fokuserar på fem områden

  • 1,4 mdr för investeringar för omställning i hela Sverige
  • 1,2 mdr för ett fossilfritt Sverige
  • 0,6 mdr kronor för levande städer
  • 1,1 mdr kronor för rent hav och miljö
  • 0,8 mdr kronor för internationellt ledarskap
Regeringens nya investeringar2017201820192020
Omställn. i hela Sverige3139720423127
Ett fossilfritt Sverige203119322433143
Levande täder56010051155
Rent hav och miljö106912961457
Internationellt ledarskap812832832
Summa206503174189714

– Klimatklivet är en av de största satsningar vi gjort. Nu tar vi ytterligare steg. Hela Sverige skall vara med ingen skall lämnas efter.  Såväl stora reformer som hushållsnära skall genomföras.

– Det skall vara enkelt billig och roligt att vara med säger Isabella Levin.

Regeringen föreslår historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet. För 2018 innebär det en höjning med 109% inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Per Bodlund säger:

– Vi har därmed mer än fördubblat satsningarna.  Dessa satsningar visar att vi nu gör ett paradigmskifte i svensk politik,

Totalt i budgeten läggs 5 miljarder kronor på miljö- och klimat under 2018.  Av detta är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv, internationellt utvecklingssamarbete

“Det är nya pengar sedan löper dessutom gamla satsningar vidare. Nya satsningar kommer 2019 och 2020. ”

“Ungefär 20 miljarder kommer totalt att investeras i klimatomställningen kommande år om man räknar ihop bidragen från regeringen, kommunerna och det privata näringslivet. ”

På eftermiddag kommer Isabella Levin  att träffa företrädare för processindustrin  i ett rundabordssamtal rörande satsningarna i industriklivet.

Insatsområde 1 innefattar

Insatsområden201820192020
Klimatklivet80013002300
Industrikliv300300300
Energi- och klimat
rådgivning, omställning		190250335
Klimatanpassning97182182
Övrigt101010
Summa139720423127

Klimatklivet

Genom  investeringsstödet Klimatklivet kan kommuner, företag, organisationer m.fl. ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan. Hittills har stöd om totalt 2 miljarder kronor tilldelats till över 1000 olika satsningar. För att möjliggöra fler satsningar och bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont förstärks programmet med ytterligare 800 miljoner kronor år 2018 så det totalt omfattar 1,5 miljarder 2018.

Industriklivet

Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. Genom Industriklivet satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på stöd till genomgripande åtgärder för att minska utsläpp i industrin, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och säkra svenska jobb. Industriklivet är en långsiktig reform som påbörjas 2018 och är planerad att fortsätta till 2040. Satsningen består både av stöd till förstudier, bl.a. detaljerade projekteringsstudier, och stöd till investeringar. Målgruppen för stödet är industrier med s.k. processrelaterade utsläpp men även universitet/forskningsinstitut.

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har gett hushåll och företag bättre möjligheter att bidra till energi- och klimatomställningen. Insatsen bidrar till att förstärka effekterna av ekonomiska styrmedel. Regeringen föreslår att det statliga stödet till rådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpassning

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018.

Temaområde Ett fossilfritt Sverige

Sverige har för första gången tydliga långsiktiga mål för övergången till förnybar energi. Sverige ska ha 100 % förnybar el 2040 och utsläppen i transportsektorn, som idag är mycket beroende av fossil energi, ska minska med 70 % till 2030.

Insatsområden2017201820192020
Ökat stöd till solceller203550575965
Fossilfria transportlösningar300180200250
Ladda hemma och borta150150150
Övrigt31313181778
Summa203119322433193

Ökat stöd till solceller

Regeringen vill gynna utbyggnaden av solenergi och ökar därför solinvesteringsstödet kraftigt. Det stora intresset i kombination med begränsade resurser har gjort att det byggts upp en kö för tillgång till stödet. Regeringen vill fylla på detta investeringsstöd redan under 2017 med 200 miljoner kronor, för att beta kön samt föreslår en förstärkning av stödet med 525 miljoner under 2018. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll.

Satsning på utveckling av fossilfria transportlösningar

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och insatser är nödvändiga för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta. Genom satsningen stödjer regeringen omställningen till en elektrifierad transportsektor samt genomför satsningar på utvecklingen inom bland annat biogas. Insatserna stärker konkurrenskraften för svensk fordonsindustri och bidrar till att globalt miljönyttiga produkter kan utvecklas och exporteras.

Elcyklar får bidrag i regeringens klimatsatsning

Levande städer

En mer levande stad behöver prioriteras. I städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel istället för personbil.

För att öka städernas möjligheter att lösa många av dagens miljö- och klimatutmaningar har regeringen inrättat flera verktyg, bl.a. Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet. Dessa stöd kompletteras nu med det nya stödet för gröna städer samt en elfordonpremie för att fler ska välja cykel för sina dagliga resor. Stödet för levande städer fördubblas 2019 och 2020.

I städerna finns många olika möjligheter att ersätta bilresor med andra färdmedel. För att på ett kraftfullt sätt förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt avsätter regeringen 350 miljoner kronor 2018 till en elfordonpremie för köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon och ha lättare att välja bort bilresor.

Utgångspunkten är en 25%-ig premie för de vanligaste elfordonen som t ex elcyklar, men max 10 000 kr premie per fordon.

Tema 4. Rent hav och miljö

Skydd av värdefulla skogar och marina områden är viktiga för att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i skogar, kust- och havsområden. I budgetpropositionen för 2018 satsar därför regeringen 1 069 miljoner kronor bland annat på att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt på hav. Satsningar görs också på hållbar produktion och konsumtion.

Skydd av värdefulla skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och det behöver genomföras ytterligare åtgärder som främjar ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen anser att arealen med hyggesfritt skogsbruk bör öka och regeringen stärker därför stödet till hyggesfritt skogsbruk med 6 miljoner kronor per år.

Artikeln är publicerad 2017-09-04 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Online sedan 1995