Monthly Archives: April 2017

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Nu får Svedala fjärrvärme med biobränsle

Bussme Energis dotterföretag bygger fjärrvärme i Svedala

Svedala Fjärrvärme ett dotterföretag till Bussme Energi har fått bidrag från Klimatklivet vilket möjliggör en utbyggnad av fjärrvärme också i Svedala. Investeringen blir på 45 miljoner varav Klimatklivet står för 7,5 miljoner kronor.  Bussme Energi bygger och driver fjärrvärme i egen regi och på uppdrag i mindre orter i Skåne.  Man tar nu dagarna också i drift en anläggning i Munka Ljungby.

Fjärrvärmenätet i Svedala planeras att byggas i två, alternativt tre, etapper. Spadtaget för etapp 1 togs i februari 2017. Dragningen är fortfarande preliminär och kan komma att ändras. Produktionsanläggningen är en 5 MW fastbränslepanna med en tillhörande reservpanna. Leverantör är Osby Parca.

I Svedala tätort finns en rad industrier som har ett överskott av värme från sin produktion, s.k. spillvärme. Svedala Fjärrvärme har som målsättning att kunna tillvarata detta i så stor utsträckning som möjligt.  I dagsläget görs en bedömning att potentialen av spillvärme i Svedala är ca. 4 000  MWh.

Klimatklivet 
Fjärrvärmeutbyggnaden i Svedala är ett av projekten som får bidrag inom ramarna för Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. Naturvårdsverket satsar på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Om Bussme energy
Bussme Energy är ett familjeföretag som utöver verksamheten i Svedala även driver fjärrvärmeverksamhet i Glimåkra, Hästveda och Munka-Lungby, Kvidinge och Perstorp. Företaget sköter också driften av värmecentralerna i Vejbystrand och Hjärnarp i nordvästra Skåne på uppdrag av Öresundskraft.  Verksamhetsledaren Sven Persson, har en bakgrund från Rindi.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

Internationellt

Fortum bygger kraftvärme i Kaunas i Litauen

Investeringen i Kaunas avfall till energi projekt är nu igång.

Kauno Kogeneracinė Jėgainė (KKJ), ett joint venture till 49 procent ägt av Fortum och till 51 procent av Lietuvos Energija kommer att bygga ett kraftvärmeverk på 24 MWel och 70 MW värme i Kaunas i Litauen. I mars tecknades kontrakt för väsentlig utrusning och för ett EPCM konsult kontrakt (engineering, procurement, construction and management).

Bygget kommer att starta i höst och stå färdigt i mitten av 2020.  Investeringen är omkring 160 milioner Euro varav Fortums del ar ungefär 27 miljoner Euro.

Anläggningen kommer att förbruka omkring 200 000 ton kommunalt avfall som skall ge el och värme till 110 000 hushåll samt 3500 företag.  CO2 emissionerna beräknas minska med 65 000 ton per år.

– Vi har mycket goda erfarenheter av vår första avfallseldade kraftvärmeverk i Klaipeda vilket har varit i drift sedan 2013,  säger Vitalijus Žuta, chef för UAB Fortum Heat Lietuva.

Huvudlevarantörer blir tyska Standardkessel Baumgarte som levererar pannan, franska LAB som svarar för rökgasreningen, finska Konecranes som levererar kranarna och två Siemens Litauen baserade dotterföretag  Siemens Osakeyhtio and Odstepny Zavod Industrial turbomachinery som svarar för turbin och generator.

Om Fortum
Fortum’s verksamhetsområde är Norden, Baltikum, Ryssland och Polen. 2014 var omsättningen 4,1 miljarder Euro vilken gav en rörelses vinst på 1,1 miljarder Euro. Företaget sysselsätter omkring 8000 personer.  Aktierna är noterade op Nasdaq i Helsingfors.

Om Lietuvos energija
Lietuvos Energija gruppen är stats kontrollerad. Huvudverksamhet är kraft och värme produktion och distribution samt naturgasdistribution.  Företaget har 5600 anställda.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

 

 

Bioenergi

Klimatklivet har investerat 1,1 miljarder i 628 projekt

Sedan Klimatklivet som pågår till 2020 och startade 2015, har 628 lokala åtgärder beviljats investeringsstöd på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det utgör cirka 43 procent av åtgärdernas totala investeringskostnader.  Det framgår i den lägesbeskrivning framtagen av konsultföretaget WSP Sverige AB för Klimatklivet, som Naturvårdsverket redovisar till Regeringen den 30 mars.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten för 2017. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid.

De flesta verksamheter som hittills fått bidrag är företag, men även kommuner och kommunala bolag är vanliga bland stödmottagarna. Merparten av investeringskostnaderna täcks av de som genomför projekten; stödet från Klimatklivet utgör cirka 43 procent av den totala investeringskostnaden för åtgärderna.

─ Allt fler åtgärder är nu i genomförande- eller slutfas, och vi börjar se de faktiska effekterna av Klimatklivet i samhället, säger Müge Apaydin, handläggare på Naturvårdsverket.

Åtgärderna finns i hela landet och inom olika sektorer. Den kategori av ansökningar där flest åtgärder fått stöd är infrastruktur för laddning av elbilar. Projekt inom biogas är den kategori där mest pengar delats ut. Men även andra åtgärder, som destruktion av lustgas, energikonverteringar samt projekt inom fjärrvärme och avfallshantering, utgör en viktig del i arbetet och bidrar till miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Rapporten visar också att åtgärder ofta interagerar med varandra och skapar positiva effekter som sträcker sig över flera branscher. Ett exempel är från Västra Götaland, där två projekt som fått bidrag stödjer och gynnar varandra. Det är ett företag som producerar biogas och ett annat som konverterar från olja till biogas. Det ena företagets restprodukter tas tillvara i produktionen på biogasanläggningen, och på så sätt fungerar de två åtgärderna i ett kretslopp.

Arbetet med Klimatklivet fortsätter fram till utgången av 2020.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-02